Toppskarv Phalacrocorax aristotelis
2021
Häckningar:
Ca 15 par Inre Tistlarna (Gösta Olofsson).
Höga antal:
510 ex Rörö 2.9 (Ingemar Åhlund).
Toppskarvens utveckling på Västkusten är minst sagt anmärkningsvärd. Så sent som på 80-talet var arten en stor raritet. Under 90-talet började antalet fynd öka, och mindre ansamlingar började bli regelbundna bland annat i Kosterarkipelagen och på Malön utanför Onsala. Redan under 00-talet kunde fyrsiffriga antal toppskarv räknas i Kosterhavet. Den första häckningen skedde 2004 på Soteskär utanför Ramsvikslandet. Nu, knappt 20 år senare, uppgår populationen till i storleksordning 1000 par. Utvecklingen i Göteborgs skärgård har hela tiden varit mer blygsam, men likväl dramatisk. Det var först på 00-talet som observationer på allvar började bli regelbundna, men redan 2006 kunde 100 ex räknas in vid Rörö. Sedan dess har antalen fortsatt att öka, med undantag för en liten dipp i samband med isvintrarna i början på 10-talet. Med den här utvecklingen i åtanke var det väl bara en tidsfråga innan den första häckningen i Göteborgs skärgård skulle ske. Och i år var det alltså dags, när ca 15 par kunde konstateras häcka på Inre Tistlarna. Som för att understryka den här milstolpen slogs dessutom nytt antalsrekord när 510 toppskarvar räknades in vid Rörö. Det tidigare rekordet var två år gammalt och gällde 300 ex.
2020
Höga antal:
200 ex Hyppeln 4.11 (Musse Björklund m fl).
En lite lägre högstanotering än i fjol då 300 ex räknades vid Rörö i november. Det finns ändå inget som direkt tyder på att det blivit färre toppskarvar. Arten är numera närmast en karaktärsart i det yttersta havsbandet och för att räkna höga antal krävs lämpliga förutsättningar, tur och skicklighet.
2019
Höga antal:
300 ex Rörö 10.11 (Per Björkman m fl).
300 ex är nytt antalsrekord! Det tidigare rekordet var också från Rörö, och rörde 200 ex vilket noterades både 2008 och 2009. De bistra isvintrarna som sedan följde decimerade beståndet i Göteborgs skärgård, men nu är alltså toppskarvarna tillbaka med besked. Ännu saknas häckningar och sommarfynd görs sparsamt, men under övriga delar av året kan toppskarv verka nästan vanligare än storskarv i delar av ytterskärgården.
2018
Höga antal:
75 ex Hyppeln 26.9 (Roger Eskilsson).
70 ex Rörö 17.11 (Per Björkman m fl).
Något lägre antal än de senaste åren, men arten observeras fortsatt med god regelbundenhet under nästan hela året. Arten är som mest fåtalig i juni och juli och ännu har ingen häckning konstaterats. Men det behöver förstås inte betyda att arten inte har häckat; det är inte otänkbart att häckningar kan genomföras oupptäckt på de yttersta skären i norra skärgården.
2017
Höga antal:
Vinter/vår:
58 ex Rörö 4.3 (Per Björkman m fl).
Sommar:
64 ex str S Kråkudden, Hönö 7.8 (Mats Axbrink m fl).
73 ex str S Kråkudden, Hönö 18.8 (Roger Eskilsson m fl).
Höst/vinter:
185 ex Rörö 17.9 (Per Björkman m fl).
175 ex Hyppeln 24.11 (Roger Eskilsson).
Ännu en ökning för toppskarv i Göteborgs skärgård. De högsta antalen är nu i paritet med vad de var under de sista åren på 00-talet, innan antalen störtdök under isläggningen i februari 2010. I fyndbilden börjar det också utkristalliseras en sträcktopp i augusti. Flera stora flockar passerade söderut förbi Kråkudden, och en inte så djärv gissning kan vara att dessa är fåglar som sprider sig längs kusten efter avslutad häckning norröver.
2016
Höga antal:
66 ex str S Kråkudden, Hönö 31.8 (Bo Brinkhoff m fl).
116 ex Rörö 30.10 (Nils Eriksson m fl).
125 ex Hyppeln 23.11 (Roger Eskilsson m fl).
I samband med isvintern 2010 dök antalet toppskarvar i Göteborgs skärgård dramatiskt. Sedan dess har en återhämtning sakta skett och 2016 var första gången sedan innan kraschen som antal större än 100 ex rapporterades.
2015
Häckningsindicier:
Parning noterades på Bolleskären, Hönö 29.3 (Roger Eskilsson m fl).
Höga antal:
Högsta antalet under första halvåret var 20 ex Rörö 22.2 (Uno Unger) och under andra halvåret 65 ex Rörö 30.10 (Per Björkman m fl).
1 juni–15 juli:
2 ex str S Kråkudden, Hönö 4.6 (Leif Jonasson m fl).
1 ex str S Kråkudden, Hönö 9.7 (Bengt Karlsson).
Toppskarvens uppträdande ligger i linje med de senaste åren. Toppskarven är normalt som mest ovanlig i juni och början av juli, och än finns det inga tecken på att arten häckar i området. Visserligen sågs parning på Bolleskären utanför Hönö vid ett tillfälle under våren, men själva tillverkningen behöver som bekant inte nödvändigtvis ske vid boplatsen.
2014
Höga antal:
Högsta antalet under första halvåret var 16 ex Rörö 1.2 (Magnus Unger) och under andra halvåret 30 ex Lilla Rossen, Rörö 23.8 (Per Björkman m fl).
Sommar:
Juni–juli:
2 ex Vinga 8.7 (Karl-Olof Johansson).
Antalet toppskarvar tycks ha stabiliserat sig på en lägre nivå sedan uppträdandet störtdök 2010. De sista åren under 00-talet låg de högsta antalsnoteringarna på ungefär 200 exemplar. Fortfarande finns inga indikationer om häckning i Göteborgsområdet.
2013
Samtliga:
Observerades regelbundet under hela året, på eller vid följande öar:
Rörö, Lilla Pölsan, Hyppeln, Torrbeskär, Öckerö, Hönö, Fotö, Stora Svartskär, Vinga, Galterö, Vargö, Lökholmen och Vrångö.
Höga antal:
Ca 50 ex Rörö 13.1 (Uno Unger m fl).
60 ex Rörö 28.9 (Magnus Unger m fl).
80 ex Rörö 2.11 (Magnus Unger).
De högsta antalsnoteringarna visar på en viss återhämtning sedan minskningen isvintrarna 2010 och 2011. Ännu finns inga indikationer om häckning och i vanlig ordning var observationerna som glesast i juni och början av juli.
2012
Samtliga:
Observerades regelbundet under hela perioden med undantag av perioden 3.6–8.7 på eller vid följande öar:
Rörö, Hyppeln, Öckerö, Hönö, Fotö, Vinga, Vasskären och Vrångö.
Höga antal:
Högsta noteringen första halvåret var minst 15 ex Rörö 10.1 (Uno Unger m fl) och under andra halvåret 40 ex Rörö 1.11 och 3.11 (Stefan Svanberg, Magnus Unger).
Ett år helt i paritet med 2010 och 2011, och därmed betydligt lägre antal än under guldåldern i slutet av 00-talet. Det återstår att se om toppskarven stabiliserar sig på denna nivå, som ändå hade varit svår att föreställa sig för 10–15 år sedan då arten fortfarande var en raritet i våra vatten. Ett fynd vid Vassskären är värt att lyfta fram eftersom det är betydligt längre in i skärgården än vad som normalt gäller för denna pelagiska art.
2011
Samtliga:
Observerades regelbundet under hela året med undantag av perioden 4.6–3.8.
Rörö:
Högsta antal under första halvåret var 23 ex 3.1 (Uno Unger m fl), och under andra halvåret 50 ex 9.10 (Uno Unger m fl).
Kråkudden, Hönö:
Högsta antalet under första halvåret var 15 ex 25.2 (Per Björkman) och under andra halvåret 9 ex str S 4.10 (Ola Wennberg m fl).
Övriga lokaler:
Förutom Rörö och Hönö noterades enstaka toppskarvar vid Hyppeln, Öckerö, Lilla Svartskär, Vinga, Lökholmen och Manneskär sydväst Vrångö.
Högsta antalet i södra skärgården var 3 ex Vinga 25.9 (Göran Darefelt m fl).
Trots ännu en isvinter kan man skönja en svag återhämtning sedan kollapsen i februari 2010. Höstens toppnotering på 50 ex kan jämföras med 30 ex hösten 2010, och även vid Kråkudden var antalen något högre i år. Toppskarven har ännu inte sagt sista ordet i Göteborgs skärgård.
2010
Samtliga:
Rörö:
Observerades regelbundet 4.1–13.5 samt 15.8–22.12 med som mest 180 ex 22.1 (Per Björkman) respektive 30 ex 1.10 (Per Björkman).
Kråkudden, Hönö:
Observerades regelbundet 4.1–24.5 samt 12.8–31.12 med som mest ca 50 ex 7.2 (Uno Unger m fl) respektive 5 ex 29.12 (Jan-Åke Noresson).
Fynd inomskärs:
1 ex Björkö 18.9 (Per Karlsson Linderum).
Övriga lokaler:
Förutom Rörö, Hönö och Björkö gjordes fynd vid Hyppeln, Öckerö, Benskär, Vinga, Lökholmen och Tistlarna.
Högsta noteringen vid dessa öar var 15 ex Lilla Dödskär, Tistlarna 26.1 (Uno Unger).
Den hårda vintern orsakade en scenförändring hos toppskarven. När isen började lägga sig på Kattegatt och Skagerrak i början av februari övergav nästan alla toppskarvar Göteborgs skärgård. Under sommaren var det precis som vanligt torftigt på toppskarvsfronten, men inte heller under hösten återvände några större mängder. Höstens största antal på 30 ex kan ställas i proportion till de 200 ex som noterats vid Rörö under både hösten 2008 och hösten 2009. Efter toppskarvens jätteökning i Göteborgs skärgård har antalen alltså gått tillbaka till ungefär 2005 års nivå. Liknande mönster har även observerats i Halland och i artens starka fästen i norra Bohuslän. Trots denna minskning fick vi till slut ändå vårt första inomskärsfynd, inte helt oväntat vid Björkö. Toppskarven är normalt strikt pelagisk hos oss.
2009
Samtliga:
Rörö:
Med undantag av perioden 20.4–27.7 gjordes fynd under hela året.
Högsta antalen under våren blev ca 50 ex och under hösten ca 200 ex 2.10 (Ville Fagerström m fl).
Kråkudden, Hönö:
Med undantag av juni–juli gjordes fynd av enstaka ex under hela året.
Högsta summan blev 14 ex str S och 5 ex rast 7.9 (Peter Hamrén m fl).
Övriga lokaler:
Fynd gjordes även vid Hyppeln, Lindholmen, Öckerö, Fotö, Vinga, Styrsö, Lökholmen, Vrångö, Tistlarna och en rad mindre öar längst ut i skärgården.
Högsta antalet söder om Rörö blev 26 ex Tistlarna 28.10 (Gösta Olofsson).
Under 00-talet har toppskarvens uppträdande i området exploderat. För ett tiotal år sedan gjordes bara något enstaka fynd varje år men under hösten, vintern och början av våren kryllar det numera av toppskarv ute i havsbandet. Favorittillhållet verkar vara den nordvästligaste delen av skärgården. Årets fyndbild liknar fjolårets och kanske är det en stabilisering på denna höga nivå vi ser. Toppnoteringen är lika hög som förra årets och antalet rapporter är likvärdigt men fortfarande har ingen häckning konstaterats i vårt rapportområde. Även om toppskarven numera är någorlunda vanlig är det viktigt att komma ihåg att den är strikt pelagisk och en misstänkt toppskarv innanför yttersta havsbandet bör dokumenteras som vilken raritet som helst.
2008
Samtliga:
Rörö:
Individer sågs under hela året men endast enstaka mitt i sommaren.
Under våren noterades ca 30 ex stationära och under hösten ca 100 ex med en topp på 200 ex den 7.11 (Olof Persson m fl).
Kråkudden, Hönö:
Fynd gjordes under hela året av mestadels sträckande individer, tre till fyra exemplar översomrade.
Högsta dagssiffrorna under våren och hösten blev 15 ex str 12.3 (Per Björkman m fl) och 40 ex str 5.10 (Markus Tallroth m fl).
Övriga lokaler:
Enstaka ex sågs också utanför Vrångö, Vinga, Hyppeln, Styrsö och Öckerö under våren och hösten.
Toppskarv ses numera mer eller mindre året runt på Hönö och Rörö, oftast med en svacka under juni. Toppskarven ökar för varje år och den genomsnittliga summan av övervintrande fåglar har ökat mot föregående år. Även fler lokaler med fynd föreligger men fortfarande är alla fynd på västsidan av skärgården, och ännu har inga säkra fynd gjorts innanför Göteborgs skärgård. Siffran på 200 ex från Rörö är den högsta hittills för rapportområdet och sträcksiffran på 40 ex från Hönö är dessutom rekord i antal sträckande individer.
2007
Samtliga:
Rörö:
Under perioden 5.1–30.5 sågs det som mest 30–40 individer.
Perioden 7.8–31.12 sågs det ca 60–70 ex med en topp på 130 ex den 6.10 (Magnus Unger m fl).
Kråkudden, Hönö:
Fynd gjordes under perioden 2.1–6.6, mestadels av sträckande individer.
Högsta dagssiffran för våren blev 5 ex str 8.4 (Johannes Löfqvist m fl) samt 6.5 (Per Björkman m fl).
Under hösten noterades arten 22.7–29.12 mestadels sträckande, men också ca 5 ex stationära runt Bolleskären mot slutet av perioden.
Högsta dagssiffran för hösten blev 14 ex mot S 26.8 (Stefan Svensson m fl).
Övriga lokaler:
31 ex str mot NV Tistlarna 18.5 (Martin Fransson m fl).
13 ex str N Tistlarna 12.5 (Magnus Unger m fl).
Enstaka ex sågs också utanför Vrångö, Vinga, Hyppeln och Styrsö under våren och hösten.
Toppskarv ses numera mer eller mindre året runt på Hönö och Rörö, oftast med en svacka under juni och juli. Toppskarven ökar för varje år och den genomsnittliga summan av övervintrande fåglar både vår och höst har fördubblats mot föregående år. Även fler lokaler med fynd föreligger men fortfarande är alla fynd på västsidan av skärgården, och ännu har inga säkra fynd gjorts innanför Göteborgs skärgård. Dagssiffran på 31 ex från Tistlarna är det högsta sträckande antal som noterats i rapportområdet.