Höksångare Sylvia nisoria

2014

Samtliga: 1 1K Tjälleviks mosse, Hönö 12.8 (Hans Zachrisson). 1 1K ringmärkt Sudda, Hönö 13.10 (Björn Zachrisson m fl).
Höksångaren verkar observeras oftare och oftare höstetid hos oss medan arten minskar kraftigt som häckfågel i Bohuslän (där den häckande populationen är så gott som helt utplånad) och Norge. Hur hänger detta ihop? En förklaring kan vara att de ungfåglar som når oss under höstarna kommer från östliga populationer, och i så fall kanske längre österut än de som finns i sydöstra Sverige. Under hösten 2014 sågs ovanligt många höksångare längs Västkusten och i västra Mellansverige, och med tanke på att så många upptäcktes på udda lokaler i inlandet i exempelvis Dalarna och Jämtland kan det misstänkas att mörkertalet var mycket stort. I rapportområdet föreligger nu 18 fynd av arten, varav 14 är gjorda under hösten.
Johan Svedholm

2012

Samtliga: 1 1K Galterö 27.8 (Martin Oomen). 1 1K Tjälleviks mosse, Hönö 4.10 (Mats Raneström).
Höksångaren som tidigare varit en första klassens raritet i rapportområdet har nu observerats årligen sedan 2009. I och med årets fynd är vi sammanlagt uppe i sexton fynd av arten, som närmast häckar med några enstaka par i norra Bohuslän. Datumen för årets tre fynd är typiska, höstfynd är klart vanligast hos oss då inte mindre än tolv av fynden är gjorda inom perioden 23 augusti–15 oktober. Av övriga fynd är tre gjorda på våren och ett på sommaren.
Johan Svedholm

2011

Samtliga: 1 1K ringm Torslandaviken 27.8 (Dan Lundberg). 1 1K Vinga 24.9 (Musse Björklund m fl). 1 ex ringm Sudda, Hönö 26.9 (Björn Zachrisson m fl). 1 1K Tjälleviks mosse, Hönö 9.10 (Mats Raneström). 1 1K Rörö 15.10 (Ola Wennberg m fl).
Ett närmast invasionsartat uppträdande under hösten gav upphov till rapportområdets tionde till fjortonde fynd (se FiG-2009 för komplett fyndhistorik). Förutom att de var ovanligt många följer fynden gängse mönster årstidsmässigt (endast tre vårfynd finns) och lokalmässigt (tolv av fynden är nu gjorda i skärgården). Oktoberfynden är dock ovanligt sena och det hittills senaste fyndet i rapportområdet, på Valö den 15 oktober 2005, tangeras. Med tanke på att arten är mycket diskret höstetid och att två av fynden gjordes i samband med ringmärkning kan man fråga sig hur mörkertalet av höksångare i rapportområdet såg ut under denna höst.
Johan Svedholm

2010

Samtliga: 1 1K ringm Sudda, Hönö 2.9 (Björn Zachrisson m fl).
Nionde fyndet i rapportområdet sedan 1963. Av dessa är tre vårfynd, ett sommarfynd och resterande fem gjorda mellan den 23 augusti och 15 oktober. Se FiG-2009 för komplett fyndhistorik.
Johan Svedholm

2009

Samtliga: 1 2K hane Tjälleviks mosse, Hönö 25.5 (Leif Andersson m fl).
Rapportområdets åttonde fynd sedan 1963 (se separat ruta för komplett fyndhistorik), tillika det tredje under maj månad. Resten av fynden har gjorts mellan juli och oktober. Arten för en tynande tillvaro på Västkusten med en liten population i norra Bohuslän, men rent biotopmässigt är Göteborgs skärgård en klart tänkbar häckningsmiljö för arten.
Johan Svedholm