Finkar–fältsparvar

Megainvasion av bändelkorsnäbbar, gulhämpling för tredje året i följd samt ringmärkt dvärgsparv på Hönö var några av godsakerna under året. Dess­utom fortsatte steglitsen sin positiva häckningstrend i området.
Höga antal: 7 130 str S Smithska udden 17.9 (Magnus Rahm m fl).
Årets högsta notering kom likt många tidigare höstar i andra halvan av september, då kulmen av finksträcket passerar. Likt fjolåret uteblev toppdagarna, anledningen till detta är troligen bristande bevakning av framförallt Smithska udden under hösten.
Martin Oomen
Samtliga: 2 ex Kippholmen 8.5 (Roger Eskilsson m fl).
Från att ha varit riktigt sällsynt i rapportområdet så noterades arten för tredje året i rad. Kippholmen ståtar även med Göteborgs första fynd som gjordes den 27 april 1994. Totalt har nu fem fynd gjorts i rapportområdet.
Martin Oomen
Häckningar: 1 par Uggledal, Askim (Mikael Forsman m fl). 1 par Hökälla (Mats Raneström m fl). 1 par Torslandaviken (Magnus Persson m fl). Fynd under häckningstid: 1 par Ragnhildsholmen (Tommy Järås m fl). 1 par Öxnäs (Göran Karlsson). 1 par Stora Oxhagen (Ingvor Svensson m fl). 1 sj Lärjedalens golfbana (Håkan Thorstensson). 1 par Bokedalen (Daniel Gustafsson). 1 ex Välen (Karl-Olof Johansson). 1 ex Vråssered (Jan Mogol). 1 sj Säveåns dalgång, Utby (Lena Essedahl). 3 ex Sillvik (Johan Svedholm).
Höga antal: 100 ex Torslandaviken 17.11 (Bengt Adamsson m fl).
Den snabba expansionen i Göteborgsområdet fortsätter med minst tre konstaterade häckningar och ytterligare tre–fyra par i lämplig biotop under häckningstid. Man får ha i minnet att den första säkra häckningen i Göteborg på 30 år gjordes så sent som 2007.
Martin Oomen
Höga antal: 132 ex Torslandaviken 17.10 (Magnus Persson). 70 ex str S Hyppeln 25.10 (Bo Brinkhoff).
För första gången på fem år noterades en tresiffrig flock i Göteborg. Under 2000-talet har detta skett 2001, 2005 och 2006. De största antalen sågs under höstmånaderna vilket är ovanligt. Samtliga tidigare höga noteringar är gjorda i april.
Martin Oomen
Häckningar: 1 par Rörö (Magnus Unger). 1 par Brännö (Robert Ennerfelt). Fynd under häckningstid: Rapporter om spelflygande siskor finns från ca 70 lokaler.
Brunsiskan får anses ha en stabil eller ökande population i Göteborgsområdet. I likhet med tidigare år ökar antalet fynd markant ju närmare kusten man kommer. Vidare finns det fler rapporter från lokaler längs de större vattendragen medan ytterst få fynd har gjorts i Partille och Härryda.
Martin Oomen
Samtliga: 2 hanar Kållered 6.1 (Thomas Kilander). 1 honfärgad Eklanda, Mölndal 7.1 (Thomas Johansson m fl).
Två fynd är en relativt låg årssumma. Under den senaste 10-årsperioden har antalet fynd pendlat mellan 2006 års bottennotering på 1 ex, till som mest cirka 20 ex vilket noterades både 2002 och 2003.
Martin Oomen
Samtliga: Första observationen utgjordes av 2 ex vid Fridhem 28.7 (Per Lundgren) och följdes av en svag sensommarrörelse/invasion över Göteborg som klingade av i mitten av augusti. Smithska udden hade högsta noteringen under denna period, 25 ex 31.7 (Stefan Svanberg). Under september och oktober gjordes enstaka observationer på ett antal olika platser, men det var först i början november som betydligt större antal dök upp. Höga antal: I Änggårdsbergen sågs upp till 5 ex 30.7–14.8 (Ola Wennberg m fl). 2.10–31.12 dök det återigen upp korsnäbbar och antalet kulminerade 7.11 med 64 ex (Stefan Svanberg m fl). I Lillhagsparken noterades arten regelbundet mellan 25.10–31.12 med som mest 44 ex 18.11 (Christer Fält m fl). På Kvibergs kyrkogård noterades mellan 11.11–12.12 som mest 26 ex 12.11 (Roger Eskilsson).
Största invasionen någonsin i Göteborg. Sammanlagt borde Göteborgsområdet ha berörts av minst 240 individer. Den tidigare högsta noteringen var cirka 130 ex 2002. Flocken på 64 ex i Änggårdsbergen var också den största någonsin, det tidigare rekordet var 13 ex den 13 december 2002 i Torslanda.
Martin Oomen
Höga antal: 181 ex str SO Saltsjönäs 4.8 (Stefan Svanberg).
En liten invasionrörelse ägde rum i början av augusti där noteringen från Saltsjönäs blev den enda som nådde upp till tresiffrigt antal.
Martin Oomen
Häckningar: Inga fynd under häckningstid.
Såväl häckningar som häckningsfynd saknas helt detta år. Under höstmånaderna rapporterades enstaka exemplar vid ett fåtal tillfällen, men på det stora hela kan man även betrakta sträckaktiviteten som så gott som obefintlig. Ett riktigt bottenår för denna svårbestämda art alltså.
Martin Oomen
Häckningar: Fynd under häckningstid, Göta älvdalen: Längs sträckan mellan Angeredsbron och Jordfallsbron noterades minst 16 sj exemplar i maj–juni. Fynd under häckningstid, övriga lokaler: 1 ex sj Pinan, Hönö 24.5 (Tina Widén m fl). 1 ex sj Smithska udden 26.5 (Karl-Olof Johansson). 1 ex sj Skintebo 29.5 (Patrik Axelsson). 1 ex sj Stora Amundö 31.5 (Oscar Berkefalk Westman m fl). 1 ex sj Rörö 7–18.6 (Ola Wennberg m fl) 1 ex sj Älvea, Säve 16.6 (Peter Post) 1 ex sj Torslandaviken 18.6 (Göran Gustavsson).
Övriga fynd: 1 1K ringm Sudda, Hönö 30.7 (Björn Zachrisson). 1 hona ringm Sudda, Hönö 31.7 (Björn Zachrisson). 1 ex str SV Säteriet, Råda 26.8 (Johannes Löfqvist). 1 ex Nötholmen, Hönö 27.8 (Magnus Unger). 1 ex Tjälleviks mosse, Hönö 1.10 (Jon Håkansson).
Götaälvdalgången fortsätter att vara artens kärn­område. Det får anses troligt att åtskilliga par häckar här, även om det är långt mellan konstaterade häckningar. Senaste två häckningarna som konstaterades var 1997 och 2007. Fyndet på Hönö i oktober utgör nytt fenologirekord med hela tre veckor då senaste fyndet tidigare var från Hönö den 11 september 2007. I Sverige görs det nästan årligen något enstaka oktoberfynd.
Martin Oomen
Samtliga: 1 hane Bergsjön 24.2 (Amar Hot).
Likt fjolåret gjordes även i år ett fynd av denna nordliga art, som vissa år kommer ned i större antal till de södra delarna av landet. Senaste stora invasionen här i Göteborg var vintern 2000/2001.
Martin Oomen
Vår: 1 ex str NO Hjälvik, Öckerö 3.5 (Peter Hamrén). 1 ex Torslanda­viken 9.4 (Magnus Persson).
Höst: Sammanlagt 24 fynd av 29 ex under perioden 10.9–12.11.
Mest utmärkande för året var den låga vårsumman där endast två exemplar noterades. Det är svårt att veta vad detta beror på och kanske rör det sig endast om tillfälligheter. Höstuppträdandet var normalt.
Martin Oomen
Höga antal: 75 ex Brudarebacken 16.11 (Leif Andersson m fl).
Största flocken som setts i Göteborgs rapportområde sedan 2004. Normalt brukar den högsta noteringen varje år utgöras av en flock på i storleksordningen 25–35 ex, och då ofta i skärgårdsmiljö.
Martin Oomen
Samtliga: 1 ex Kråkudden, Hönö 7.5 (Christoffer Forsberg). 1 ex str SO Vrångö 9.8 (Martin Fransson). 1 ex str S Kikåstoppen, Rambo mosse 18.8 (Magnus Rahm). 2 ex Brudarebacken 18.8 (Roger Eskilsson) 1 ex Torslandaviken 18.8 (Magnus Persson). 1 ex Öxnäs 8.9 (Per Lundgren) samt 1 ex samma lokal 28.9 (Bo Brinkhoff).
Med endast sex fynd är vi tillbaka på samma låga nivåer som på 1990-talet då det gjordes mellan noll och sex fynd per år. Sedan dess har skådaraktiviten ökat väsentligt i rapportområdet medan fyndbilden vänt nedåt efter ett antal goda år i början av 2000-talet. Sammanfattningsvis ser framtiden dyster ut för denna fältsparv som fortfarande fångas och äts som en delikatess på restauranger i Frankrike.
Martin Oomen
Samtliga: 1 ex Eklanda, Möndal 1.1–18.3 (Per-Anders Svensson m fl). 1 1K ringm Sudda, Hönö 17.9 (Björn Zachrisson m fl).
Fjolårets mest betittade fågelbordsgäst var kvar i Eklanda och sågs ända fram till mars. Dvärgsparven livnär sig likt övriga fältsparvar på olika sorters fröer vintertid och Eklandafågeln verkade klara övervintringen bra. Intressant då dess naturliga övervintringsområde som närmast ligger i nordöstra Indien. Glädjande nog ringmärktes även ett exemplar på Hönö. Fyndet blev det femte för rapportområdet och det var tillika Hönös andra fynd, det första gjordes den 21 oktober 1983.
Martin Oomen
Vinter: Januari–februari: Under januari sågs som mest 4 ex i Torslandaviken (Magnus Persson m fl). I området Välen–Stora ån sågs 1–2 ex 7–29.1 (Jan Krantz m fl). 1 ex askimsviken 1.1–15.2 (Bengt Norström m fl). December: 5 ex på lika många platser.
Trots att inledningen på året blev ovanligt hård härdade några enstaka sävsparvar ut på de för arten klassiska lokalerna, Torslandaviken och Välenområdet. Noterbart är dock att endast en observation gjordes under februari.
Martin Oomen