Lommar och doppingar
Den samlade bilden av lomuppträdandet i Göteborg är överlag goda nyheter. Det enda frågetecknet är vitnäbbad islom som tycks ha passerat sin storhetstid i Göteborg. För doppingarna har isvintrarna visserligen gett oss ett och annat rekord, men hur går det egentligen för smådoppingen?
Häckningar:
1 par Härryda kommun (Mats Eriksson). Fynd under häckningstid: 1 par på ytterligare en lämplig lokal i Härryda kommun (Mats Eriksson).
Höga antal:
142 ex str S Kråkudden, Hönö 6.5 (Stefan Svanberg m fl). 142 ex str S Kråkudden, Hönö 11.5 (Jon Håkansson m fl).
Första konstaterade häckningen sedan 2006! Häckningen ägde rum på en tidigare okänd lokal och paret fick ut en unge. Sträcksiffrorna är inte fullt så uppmuntrande. Förutom bevakningen beror utfallet till största delen på om sträcket kommer in tillräckligt långt norrut när lommarna rundat Skagen, vilket i sin tur är väderberoende. En kombination av dessa faktorer har troligen bidragit till årets låga sträcksiffror. Smålomssträcket följs bättre i Halland och där tycks ingen dramatisk minskning ha skett i år.
Häckningar:
1 par Yxsjön, Råda (Mats Eriksson). 1 par Stora Stamsjön, Härryda (Bo Nilsson). 1 par Finnsjön, Råda (Mats Eriksson). 1 par Sisjön, Askim (Evamaria Ferm m fl). Fynd under häckningstid: Utöver de säkra häckningarna gjordes fynd i 23 tänkbara häckningssjöar kommunvis fördelade på Härryda (9), Göteborg (5) och Partille (1).
Något sämre utfall i år än rekordåret 2010, men väl ett gott år. Det publikfriande paret i Sisjön lyckades i år att få ut en unge, vilket inte hänt i mannaminne. Lommarna delar sjö med mängder av badgäster och brukar annars misslyckas med häckningen när det blir badväder. Förutom lekande barn är antagligen predation från kråkor och trutar det största gisslet för Sisjölommarna.
Samtliga:
Kråkudden, Hönö: 1 ad str S 4.10 (Ola Wennberg m fl). 1 ad str S 7.10 (Peter Hamrén m fl). 1 ex str S 11.10 (Ola Wennberg m fl). 1 ad str S 19.10 (Magnus Rahm m fl). 1 ex str S 20.10 (Martin Oomen m fl). 1 ad str S 25.11 (Marinko Karabatic m fl). 1 ad str S 26.11 (Martin Widén m fl). 2 ex str S Kråkudden, Hönö 10.12 (Uno Unger m fl). 1 ad str S 29.12 (Owe Hougström m fl). Övriga lokaler: 1 ad Hyppeln 15.10 (Bo Brinkhoff m fl). 1 ex str S Långe tånge, Öckerö 29.12 (Eric Thorsson m fl), samma individ som vid Kråkudden, Hönö samma dag.
Med 11 observationer blir 2011 det tredje bästa året, efter 2009 (14 observationer) och 2008 (13). Tidsmässigt var årets uppträdande typiskt, möjligen med undantag av att höststräcket kom igång något tidigare än vanligt.
Samtliga:
1 2K+ str S Kråkudden, Hönö 22.3 (Roger Eskilsson m fl). 1 2K– str S Vinga 24.9 (Musse Björklund m fl).
Två fynd är normalt för den vitnäbbade islommen som har haft en annan utveckling än den svartnäbbade. Medan den svartnäbbade har ökat mer eller mindre kontinuerligt de senaste femton åren har den vitnäbbade minskat igen efter en topp i början av 2000-talet. I år är fynden lite oväntat fördelade över året – marsfyndet är områdets fjärde och septemberfyndet det andra (det första gjordes 1986).
Häckningar:
1 par Axlemossen, Änggårdsbergen (John Karlsson Rolander m fl). 1 par Finnsmossen, Änggårdsbergen (Martin Oomen m fl). 1 par Slottsskogen (Uno Unger m fl). 1 par Svarte mosse, Biskopsgården (Stig Fredriksson). 5 par Hills golfbana (Lars Eric Rahm m fl). 2 par Balltorps våtmark (Lars Eric Rahm m fl). 1 par Torslandaviken (Bo Brinkhoff m fl). Fynd under häckningstid: Observationer av fåglar i lämplig häckningsbiotop gjordes på ytterligare två lokaler under sommaren.
Höga antal:
11 ex Torslandaviken 5.11 (Lars Eric Rahm).
Tolv häckningar är ett bra resultat men då ska man ha i åtanke att arten inventerades. Antalet ströobservationer på möjliga häckningslokaler och den blygsamma högstanoteringen tyder på att arten snarare har minskat de senaste två–tre åren vilket kanske vore en naturlig följd av de hårda vintrarna.
Höga antal:
383 ex Älvsborgsfjorden 1.3 (Uno Unger).
Det gamla antalsrekordet på 234 ex stod sig bara ett knappt år innan det pulvriserades fullständigt. Göteborgs hamninlopp verkar ha blivit något av en samlingsplats för doppingarna när andra vatten frusit till de senaste isvintrarna.
Vinter:
Januari–februari: Sammanlagt ca 15 ex under perioden 2.1–27.2 med som mest 3 ex str S och 1 ex rastande Kråkudden, Hönö 5.2 (Uno Unger m fl). December: Sammanlagt ca 6 ex under perioden 8–28.12.
Sommar:
2 ex str S Kråkudden, Hönö 19.7 (Bo Brinkhoff m fl).
Klart fler vinterfynd än vanligt, kanske en följd av isläggning i andra övervintringsområden. Årets dryga 20 ex kan ställas i relation till 2009 års summa av fyra vinterfynd. Något enstaka sommarfynd görs varje år.
Samtliga:
1 ex Fotö 23.1 (Magnus Unger). 1 par Stora Amundö 26.4 (Ove Ferling). 1 ex Svarte mosse, Biskopsgården 9.5–21.6 (Stefan Johansson m fl). 1 ex Torslandaviken 11.5 (Tina Widén m fl). 1 ex Hökälla 14–16.5 (Bengt Andréasson m fl). 1 ex Rörö 9.10 (Uno Unger m fl).
Antalsmässigt ett typiskt år. Långstannaren i Svarte mosse är intressant. Arten saknas som häckfågel i Sydvästsverige (Skåne, Halland och Bohuslän), men biotopmässigt är Svarte mosse en fullt tänkbar häcklokal. But it takes two to tango, och det sågs tyvärr aldrig mer än en individ i sjön. Möjligen var det den fågeln som gjorde en utflykt till Hökälla 14–16 maj eftersom den inte sågs i Svarte mosse då.
Samtliga:
1 ex Torslandaviken 14.8 (Ola Wennberg).
Ett fynd av en individ i Torslandaviken är typiskt i alla avseenden. I snitt gjordes 1,1 fynd av 1,8 individer per år under 00-talet.