Lommar och doppingar
Medan 2012 blev det sämsta året för svartnäbbad islom på 15 år, drämde smålommen till med ett sträckmässigt all time high. För våra doppingar var det mesta sig likt, men förmodligen har de hårda vintrarna gått hårt åt smådoppingen.
Häckningar:
1 par Härryda kommun (Mats Eriksson). Fynd under häckningstid: 1 par sågs dessutom på ytterligare en lämplig lokal i Härryda kommun (Mats Eriksson).
Höga antal:
637 ex str S Kråkudden, Hönö 27.4 (Ola Bäckman m fl) och 358 ex str S Hyppeln samma dag (Roger Eskilsson m fl). 274 ex str S Kråkudden, Hönö 4.5 (Jon Håkansson m fl).
Häckning skedde i samma tjärn som förra året, då en helt ny häcklokal. Troligen finns ytterligare minst ett häckande par i rapportområdet. 637 ex utgör den högsta publicerade dagssumman. Sträcktoppen infaller alltid i slutet av april eller början av maj. Lommarna rundar Skagen och för att vi ska få se många i Göteborgs skärgård krävs att de inte viker av söderut för tidigt.
Samtliga:
1 2K+ str S Vinga 12.11 (Bengt-Åke Svensson m fl).
Efter en lång rad goda år blev årets resultat det sämsta sedan 1997 då inga fynd gjordes. Dåligt med västvindar under senhösten är troligen en del av förklaringen.
Samtliga:
1 2K– str S Vinga 30.9 (Göran Darefelt m fl).
Det mesta tyder på att denna islom var en svartnäbbad dito, men tyvärr var inte obsbetingelserna tillräckligt goda för att kunna spika den. Det som möjligen skulle kunna tala emot är tidpunkten, för åtminstone på Västkusten har den svartnäbbade en tydlig topp ungefär en månad senare.
Samtliga:
1 ad str S Kråkudden, Hönö och Vinga 29.9 (Ragnar Seldén, Håkan Eliasson m fl). 1 2K+ förbifl. Hyppeln 21.10 (Magnus Unger). 1 1K+ Stora Amundö 15.11 (Stig Fredriksson).
Tre fynd är ungefär vad vi brukar få nöja oss med. Att det bara gjordes fynd under hösten är däremot lite mer anmärkningsvärt, majoriteten av fynden har annars gjorts på våren.
Häckningar:
1 par Lilla dammen, Slottskogen (Johan Ennerfelt m fl). 1 par Axlemossen, Änggårdsbergen (Robert Ennerfelt m fl). 1 par Madbäcksdammen, Björlanda (Uno Unger). 3 par Hills golfbana (Lars Persson m fl). 2 par Balltorps våtmark (Magnus Rahm m fl). 1 par Hökälla (John Thulin m fl). Fynd under häckningstid: Observationer av fåglar i lämplig häckningsbiotop gjordes på ytterligare sex lokaler.
Höga antal:
9 ex Hinsholmskilen 26.12 (Jan Mogol).
Totalt nio häckande par är i paritet med de senaste årens antal häckningar. Värt att notera är att fem av dessa häckningar är rapporterade från Balltorps-området i Mölndal, allihop i dammar som anlades i mitten av 2000-talet. Att de kalla vintrarna gått hårt åt smådoppingen kan man ana i första hand utifrån de högsta antalsnoteringarna. Fram till och med 2009 sågs årligen ansamlingar på uppemot 30 ex eller mer i antingen Välen eller Torslandaviken. I år är de högsta antalen på dessa lokaler 7 respektive 4 ex.
Häckningar:
3 par Torslandaviken. 1 par Stora Mölnesjön. 2 par Rådasjön. 1 par Landvettersjön. Minst 1 par Hårssjön.
Antalet rapporterade häckningar ger inte en helt rättvisande bild av skäggdoppingens bestånd i området, men utifrån detta underlag tycks den stabil. Nationellt har skäggdoppingen länge haft en stabil population. Man kan notera att inga riktigt höga antal rapporterades under året. Både 2010 och 2011 rapporterades flera hundra individer från hamninloppet under senvintern, men så alltså inte i år. Skillnaden får troligen tillskrivas det hårdare isläget 2010 och 2011.
Vinter:
1 ex str S Hyppeln 10.1 (Bo Brinkhoff). 1 ex Rörö 15.1 (Uno Unger m fl). 1 ex str S Kråkudden, Hönö 23.2 (Uno Unger). 1 ex str S Kråkudden, Hönö 25.2 (Robert Ennerfelt m fl).
Sommar:
2 ex str S Kråkudden, Hönö 24.7 (Magnus Fridolfsson).
Efter ett par gråhakerika vintrar fick vi 2012 se en återgång till det låga antal fynd som noterades i slutet av 00-talet. Ett sommarfynd är normalt, och i vanlig ordning är det skärgården som gäller, långt från lämpliga häckningsbiotoper.
Samtliga:
1 ex Billdals skärgård 6–13.1 (Mikael Forsman m fl). 1 ex Arendalsudden 19.2 (Anders Johansson). 2 ex Torslandaviken 28–30.4 (Ola Wennberg m fl). 3 ex str S Kråkudden, Hönö 5.8 (Per Björkman m fl). 1 1K Stora Amundö 20.8 (Svante Martinsson). 1 ex Torslandaviken 30.9 (Magnus Persson m fl).
Sex fynd av nio exemplar är normalt. I snitt har det setts åtta individer per år under 2000-talet. Vinterfynd är relativt ovanligt, och observationen vid Arendalsudden är faktiskt bara den andra i februari sedan 1995.
Samtliga:
1 ex Torslandaviken 28.4 (Ola Wennberg m fl).
Ett fynd är helt normalt. April är den bästa månaden för arten i Göteborgsområdet. I och med årets fynd har sju av områdets 19 fynd gjorts i april.