Sumphöns och trana

De första småfläckiga sumphönsen på fem år uppenbarade sig, medan knarrarna har det fortsatt trögt. Däremot fortsätter rör- och sothönsen att öka i antal, medan tranorna som vanligt för en hemlighetsfull tillvaro i skogsmarkerna.
Häckningar: Fynd under häckningstid: Rapporterad med revir från 15 lokaler, varav fyra belägna i skärgården.
Vinter: Januari–februari: 10 ex fördelat på fem lokaler. December: 7 ex fördelat på sex lokaler.
Totalt 15 lokaler med häckningar alternativt revirhållande par, vilket är nästan en halvering jämfört med förra året. Arten har haft en generellt positiv trend under hela 2000-talet förutom en dipp under 2010. Antalet övervintrande individer är ganska normalt eller något över det normala, i alla fall för perioden januari–februari.
Björn Dellming
Samtliga: 1 ex sp Säteriviken, Rådasjön 26.7 (Christer Johansson). 1 ex Välen 9–10.9 (Thomas Karlsson m fl).
Första noteringarna av arten i rapportområdet sedan 2007. Ett fynd under juli samt ett höstfynd representeras antagligen av en återsträckande fågel som misslyckats med häckningen och en rastare under ordinarie sträcktid. Under 2000-talet har det med årets fynd gjorts tolv fynd av spelande fåglar på våren och åtta fynd av spelande fåglar på sensommaren. Vårfynden infaller normalt under april–maj och sensommarfynden under framförallt juli, medan det däremot finns få fynd under juni som ju är häcktid för arten.
Björn Dellming
Samtliga: 1 ex sp Gunnesby, Säve 27–28.5 (Martin Oomen m fl). 1 ex sp Gunnilse, Angered 1–16.6 (Lars-Erik Norbäck m fl). 1 ex sp Hills golfbana, Mölndal 24.6 (Stina Thelander m fl). 1 ex sp Livasgården, Säve 28.6 (Ola Bäckman).
Ett ganska medelmåttigt år med fyra fynd av 3–4 spelande fåglar. Denna osäkerhet beroende på att det inte med säkerhet går att utesluta att fågeln vid Livasgården inte var samma fågel som satt vid Gunnesby och spelade en månad tidigare. Artens numerär är känd för att kunna fluktuera och antalet fynd var under 80-talet och första halvan av 90-talet nere i några enstaka exemplar per år för att sedan stadigt öka under 2000-talet. Inga höstfynd gjordes i år och inga häckningar konstaterades heller.
Björn Dellming
Häckningar: 27–30 par med aktiva revir i rapportområdet.
Vinter: Januari–februari: Som mest 5 ex i Slottsskogen (Stig Fredriksson m fl). December: Som mest 4 ex i Välen (Conny Palm m fl).
Arten fortsätter öka, från 21 par 2010, till 26 par 2011 till årets 27–30 par. Siffran är något oklar då det inte är helt säkert hur många par som häckar i Torslandaviken, Hökälla eller Svarte mosse (med flera lokaler). Antalet övervintrare var ganska normalt, både under januari–februari och i december.
Björn Dellming
Häckningar: 7–9 par Torslandaviken (Magnus Persson m fl). 5 par Skogomedammen, Hökälla (John Thulin m fl). 7 par Balltorps våtmark, Mölndal (Uno Unger m fl). 2 par Härlanda tjärn, Delsjöområdet (Leif Andersson m fl). 2 par Hills golfbana, Mölndal (Jörgen Grahn m fl). 1 par Svarte mosse, Biskopsgården (Simon Bäck m fl). 1 par Svarttjärn, Delsjöområdet (Kicke Westman m fl). Fynd under häckningstid: Rapporter om fåglar i lämplig biotop finns även från Torslanda golfbana, Sagsjön i Kållered och Holmdammen, Hisingen.
Ovanstående visar antal par per lokal. Av 25–27 par gjorde minst 20 konstaterade häckningar eller häckningsförsök. Detta är en ökning från de två senaste åren då antalet häckningar legat på 18 stycken, men behöver inte innebära att arten ökat utan kanske snarare återspeglar mer noggrann rapportering av folk i fält? Fortfarande är dock antalet par i Torslandaviken ett återkommande frågetecken där endast ett fåtal rapporter finns om ruvande fåglar. Angivet antal ovan är endast en uppskattning baserat på var observationer gjorts och troligtvis en bit ifrån sanningen.
Björn Dellming
Häckningar: Fynd under häckningstid: 2–3 par i området Lagmansholmen–Gunnesby–Hög (Martin Oomen, Tommy Järås m fl). Ytterligare par noterades vid Hårssjön, Smedstorps ängar, Snällemossarna, Olofstorp.
Höga antal: 60 ex str NO Landvetter 11.3 (Lennart Johnsson).
Inga rapporter om ruvande eller matande tranor har inkommit under året, men sannolikt har ungefär samma revir som under 2011 varit besatta även i år. Däremot kan den kalla och blöta våren och försommaren ha spolierat många häckningsförsök under 2012, vilket kan förklara bortfallet av rapporter om häckningar. Anmärkningsvärt är också att årets största flock noterades under vårsträcket. Den sammanlagda höstsiffran för sträckande tranor landade på totalt 43 ex, vilket ju är en mycket låg siffra i sammanhanget. Troligtvis beror den låga höstsiffran på i huvudsak dåligt sträckväder.
Björn Dellming