Piplärkor–strömstare
Hösten är alltid en god piplärkeårstid, men i år var den extra god – i alla fall för rödstrupig och större piplärka. Den senare ståtade med hela tre fynd, varav ett var Göteborgs första ringmärkningsfynd av arten.
Samtliga:
1 ex str S Brudarebacken 4.10 (Lars Carlbrand m fl). 1 1K ringm Sudda, Hönö 4.10 (Björn Zachrisson m fl). 1 ex str S Nötholmen, Hönö 21.10 (Jon Håkansson m fl).
Tre större piplärkor på en och samma höst är en bra siffra för området. Trenden för arten är ökande även ur ett nationellt perspektiv och det görs numera fynd så gott som årligen i vårt rapportområde. Extra roligt att notera är den ringmärkta ungfågeln på Hönö – den första som fått en ring på benet i Göteborg!
Samtliga:
Höst: Sammanlagt 24 ex under perioden 27.8–7.10. En relativt normal höstsiffra för arten som verkar ha haft en bra häckningssäsong, av sträcksiffror från runtom i landet att döma.
Inga vårfynd gjordes i år, vilket är ganska normalt, då arten vanligtvis är mycket fåtalig hos oss under våren. De flesta fåglar är sedda under september och fram till slutet av månaden.
Häckningar:
Fynd under häckningstid: 11–12 par Torslandaviken (Magnus Persson m fl). 1–7 par Torslanda golfbana (Magnus Persson m fl). 1 par Skogomedammen, Hökälla (John Thulin). 2 par Öxnäs (Johan Svedholm m fl). 1 par Stora Oxhagen (Stefan Svanberg). 1–2 par Bredungen (Uno Unger m fl). 1 par Lilla Oxhagen, Hisingen (Tommy Järås). 1 ex Ingebäcks älvstrand (Johan Svedholm).
Totalt 18–20 par är ett litet uppsving från tidigare populationsuppskattning på cirka 15 par för rapportområdet. Torslandaviken är som vanligt den säkraste och mest besökta lokalen i området, men markerna längs Göta och Nordre älv torde ge minst lika många par som Torslandaviken. Dock är besöksfrekvensen av skådare här betydligt lägre. Som jämförelse kan nämnas att 40–50 par beräknades häcka under 70- och 80-talet i området. Artens kraftiga nedgång brukar anses ha samband med den minskade förekomsten av betade strandängar.
Häckningar:
1 par Bergsjödalen (Amar Hot). 1 par Grevedämmet (Olof Armini m fl). 2 par Jonsereds fabriker (Per Björkman m fl). 2 par Lärjeåns dalgång (Johan Svedholm m fl). 1 par Bokedalen, Jonsered (Thomas Karlsson m fl). 1 par Säveåns dalgång, Jonsered (Uno Unger m fl). 1 par Göteborgs botaniska trädgård (Bo Brinkhoff m fl).
Vinter:
Januari–februari: 1 ex Grevedämmet 2.1–12.2 (Peter Alsin m fl). 2 ex Prästabäcken 6.1–28.2 (Mats Bjersin m fl). 1 ex Ryaverket 6.1–19.2 (Conny Palm m fl). 1 ex Säveåns dalgång, Kåhög 13.2 (Ingemar BE Larsson). December: 1 ex Säveåns dalgång, Kåhög 1.12 (Ingemar BE Larsson).
Sammanlagt åtta till nio häckningar noterades på de klassiska lokalerna i rapportområdet, vilket får anses vara ett normalt antal häckningar. Ryaverkets biobäddar fortsätter vara en av de säkraste övervintringsplatserna för forsärla i Göteborg, då tillgången på insekter torde vara extremt dålig på andra håll i stan än just där. Även Prästabäcken, Säveån och Grevedämmet håller ställningarna som vinterlokaler för forsärla.
Höga antal:
500 ex Brännås, Mölndal 4.11 (Ove Ferling).
Inte heller i år blev det särskilt många stora sidensvansflockar som gästade vårt rapportområde. Senast vi upplevde kraftigare invasionsrörelser av sidensvans var 2004, då ett flertal flockar på 500–1 000 ex rapporterades.
Häckningar:
1 par Säveåns dalgång, Jonsered (Per Björkman m fl).
Säveån vid Jonsered fortsätter vara vår säkraste häcklokal för strömstare, och säkra häckningar har rapporterats härifrån årligen sedan 2007. Däremot är det anmärkningsvärt att arten överhuvudtaget inte rapporterades under häckningstid från de andra strömstarelokalerna i området, nämligen resten av Säveån, Lärjeån och Mölndalsån. Frågan är om detta beror på bristande besöksfrekvens och rapportering eller om det är ett reellt resultat.