Att skriva raritetsblankett

För att ett ovanligt fågelfynd ska bli en del av den officiella statistiken krävs att fyndet dokumenteras. Detta görs normalt med en så kallad raritetsblankett, som behandlas av Rrk eller Rk (beroende på hur ovanlig art det gäller). På den här sidan ger vi tips på vad man bör tänka på när man skriver en blankett. Funderar du på om du behöver skriva en? Kika då istället här!

Förr eller senare kommer de flesta fågelrapportörer rapportera ett fynd som är så pass ovanligt att det krävs en raritetsblankett för att fyndet ska publiceras. Ett problem är att man inte kan se hur en sådan blankett ser ut förrän man ska fylla i den, och än mindre finns någon guide för vad de viktigaste delarna i blankettskrivandet är. Med den här artikeln vill vi råda bot på det.

Blanketten innehåller ganska många fält, och kan vid en första anblick te sig riktigt tidsslukande. Vissa fält kan dock ofta lämnas tomma, och andra fyllas i mycket kortfattat. I den här texten kommer vi gå igenom fält för fält vad som bör vara med, och var man kan hålla sig kort.

Var börjar man?

När man loggat in i Artportalen finns det längst till vänster en ruta med rubrik “Fynd för validering” som innehåller alla rapporter med blankettkrav. Där klickar man på det fynd man avser beskriva.

Det första man då möts av är en varningsskylt som säger att man inte ska skriva rapport om man inte tänker skriva utförligt. Det har nog avskräckt både en och annan förstagångsskribent. Man ska dock vara medveten om att man när som helst kan spara undan sin blankett och fortsätta vid ett annat tillfälle, och en utförlig rapport som beskriver exakt vad man såg är alltid en bra rapport. Skylten finns till för att man inte ska klicka sig igenom formuläret i syfte att rensa sin skuldlista. Problemet är att fynden då också försvinner från andra rapportörers skuldlistor, och fyndet blir utan dokumentation.

Första sidan

Blankettens första sida ser ut ungefär så här: Ganska många fält är ifyllda automatiskt, så den här sidan går oftast ganska fort att ta sig igenom. Några fält måste fyllas i:

• Därav sågs den väl. Det första fältet är nog också det som är svårast att tolka. Det man bör skriva här, är under hur lång tid man såg själva fågeln väl, till exempel “ca 1 min”. Om det rör sig om en långstannare kan man lämna fältet tomt.
• Biotopbeskrivning. En kort beskrivning av biotopen på lokalen, till exempel “Gammal granskog” eller “Ytterskärgård”. På välkända lokaler, eller rena sträcklokaler där fågeln egentligen inte utnyttjar själva lokalen, kan fältet lämnas tomt.
• Obsavstånd (m). Alltid svårt att veta precis, men viktigt att göra en uppskattning!
• Flyghöjd (m). Kan ofta lämnas tomt, men kan vara relevant för till exempel en sträckande rovfågel eller tätting.
• Handkikare och Tubkikare. Fyll i vilken modell som användes! Om ingen kikare användes, lämna tomt.
• Väder- & ljusförhållanden. En kort beskrivning är värdefull här. Särskilt viktigt är om fågeln sågs i mot- eller medljus och om den var solbelyst eller inte. Det är lätt att glömma sådant i efterhand, så gör en anteckning redan i fält!

De sista fälten på sida 1 rör observatörerna och deras erfarenhet. Gör gärna en uppskattning av hur många observationer av arten du och medobservatörerna har gjort tidigare! Fältet “aktiv antal år” syftar på antalet år som aktiv fågelskådare.

Andra sidan

På första sidan var det mesta kortfattat. På sida 2, där själva fyndet ska beskrivas, finns det utrymme för längre utläggningar.

• Kortfattat om händelseförlopp. Försök beskriva alla omständigheter kring obsen. Var befann du dig i förhållande till fågeln, kunde du komma närmre för att se fågeln bättre, vållade artbestämningen några svårigheter, vad gjorde fågeln, fick fler se den och så vidare. Allt som har med själva observationen att göra är relevant!
• Sällskapade med följande fåglar. Om fågeln ingick i en flock, specificera det här! Kan ofta lämnas tomt.
• Storlek och hur denna bestämts. Alltid svårt att uppskatta, och oftast är en jämförelse med liknande arter bäst. “Något större än de omgivande fiskmåsarna” är en bra beskrivning, och om uppskattningen bara baseras på känsla och erfarenhet, skriv det!
• Rörelse och flyktsätt. Alltid svårt att beskriva i ord, men gör ett försök. Precis som med storleken, är en jämförelse med liknande arter ofta bäst.
• Läten. Försök att beskriva alla läten som hörts! Om fågeln var tyst kan fältet lämnas tomt.
• Förväxlingsrisk förekommer teoretiskt med följande arter. Utgångspunkten bör vara att alla fåglar har förväxlingsrisker. En stationär härfågel kanske är svår att ta miste på, men oftast finns några förväxlingsarter. Om man beskriver en tärnmås är det bra att inte bara ta med tretåig mås, utan även dvärgmås och kanske till och med rosenmås. I det här fältet räcker det att nämna arterna och eventuellt de specifika dräkter som utgör förväxlingsrisk.
• Dessa kunde uteslutas på grund av. Här går man igenom alla arter man tog upp som förväxlingsrisker och beskriver på vilka grunder de kunde uteslutas. Det är alltid bra att ha mer än en karaktär för varje utesluten art eftersom det minskar risken att man misstagit sig. Man kan dock hålla sig kort, och det räcker med att skriva till exempel: “Myrspov: vingband, näbbens form”. Hur vingbanden och näbben faktiskt såg ut kan man sedan beskriva i fältet “Utförlig beskrivning”.

• Kortfattat om vad ras-/ålders-/könsbestämningen grundades på. Dessa fält kan lämnas tomma när ingen sådan bestämning gjorts, men i vissa fall kan de vara mycket viktiga. För till exempel trutar är en noggrann åldersbestämningen grundläggande för en korrekt artbestämning. Lägg gärna ned lite extra möda om dessa bestämningar är möjliga! Tänk på att dagens raser kan vara morgondagens arter.
• Bestämningen skedde. Tre alternativ ges till hur fort själva artbestämningen skedde, och ganska ofta hamnar verkligheten någonstans mittemellan dessa. Beskriv gärna mer utförligt redan i fältet om händelseförlopp!
• Utförlig beskrivning. Och så får man äntligen beskriva själva fågeln! Här beskriver man precis det man kunde se och gärna även vad man inte kunde se. Ofta ser ju inte heller fågeln ut precis som i fågelboken, och det är viktigt att beskriva sådana skillnader också. Tänk på att det är viktigt att beskriva precis vad man såg och ingenting annat - det finns inget krav på att se varenda karaktär som finns, utan det viktigaste är en ärlig beskrivning av fågeln man såg. Fokusera på de karaktärer som tagits upp under “Dessa kunde uteslutas på grund av”.

Till sist

Sista steget i rapportskrivandet är att bifoga bilder, ljudfiler, filmklipp eller länkar till relevanta sidor på nätet. Det finns ingen bättre dokumentation än bra bilder och ljud, så om detta finns kan de tidigare fälten hållas väldigt kortfattade. Även en fotografiskt misslyckad bild kan ha ett stort värde. Länkar bör normalt undvikas eftersom de har en tendens att sluta fungera efter några år. Undvik helst också att hänvisa till bilder som finns upplagda i Svalan, bifoga dem direkt i rapporten istället.

Det sista man ska göra med sin rapport är att förhandsgranska den innan man kvitterar. Här får man chans att läsa igenom allt man skrivit, och har möjlighet att ändra om något saknas. Först när man klickat på kvittera och skicka kan Rrk se blanketten. Man kan sedan se sina egna blanketter under Personligt > RK-/RRK-rapporter, och håller man muspekaren över symbolerna framför artnamnet framgår om blanketten är godkänd eller inte. Ibland kan behandligen ta upp till några månader eftersom många blanketter diskuteras på våra möten. Om blanketten inte godkänns kontaktar vi alltid rapportören.

Förhoppningen är att denna lilla guide kan vara ett stöd vid blankettskrivandet. Tänk gärna igenom blanketten redan i fält! Det kan vara en god hjälp till att göra en bra artbestämning och beskrivning.