När behöver jag skriva raritetsblankett?

De flesta som rapporterar fåglar via Artportalen har någon gång stött på en symbol som säger att ett fynd måste dokumenteras. Med dokumentation menas en så kallad raritetsblankett, som är ett formulär där detaljerna i fyndet beskrivs. Här tar vi upp när man bör skriva raritetsblankett, och när man inte behöver göra det. Om du funderar på hur man skriver en bra raritetsblankett, bör du istället kika här.

Den största delen av Regionala rapportkommitténs (Rrk:s) tid läggs på att producera den årliga fågelrapporten, Fåglar i Göteborgstrakten. En mindre del av arbetet går åt till bedömning av raritetsblanketter, men det är här en stor del av kontakten med andra fågelskådare sker. Därför är det naturligt att många av frågorna kring Rrk:s arbete kretsar kring just raritetsblanketterna. Att fylla i en blankett är ett krav för att fyndet ska publiceras i årsrapporter och bli en del av den officiella statistiken. Men många har säkert upptäckt att fynd ibland godkänns utan att man skrivit någonting alls. Här förklarar vi varför.

Definitioner

När man ska beskriva fågelrapportering i Sverige blir allt snabbt en röra av oproportionerligt många ord som börjar på “r”. För att minska risken för missförstånd används följande ord i den här texten:

Rapport: En rad i Artportalens databas, med art, lokal, datum och kanske lite tilläggsinformation.
Raritetsblankett eller blankett: Det betydligt mer omfattande formuläret för ovanliga fynd som fylls i via Artportalen, bland annat med information om hur fågeln artbestämdes. Kallas i andra sammanhang ibland “raritetsrapport” eller kort och gott “rapport” - för maximal förvirring.

Varför blankett?

Grundprincipen är att rapporter av sällsynta fåglar måste kompletteras med raritetsblankett för att publiceras. Skälet är att Artportalen ska bidra till kunskapen om vår fågelfauna, och databasen måste därför kvalitetssäkras för att ha ett vetenskapligt värde. Dokumentationen av ovanliga fynd ska också bevaras för framtiden, så att man även om 50 år kan granska hur rosenstaren artbestämdes. Om man rapporterar något som måste kompletteras med raritetsblankett framgår det genom en liten varningstriangel innan man publicerar sitt fynd, och när det är väl är publicerat dyker rapporten upp under “Mina sidor”, under “Fynd för validering”, försedd med en gul eller röd symbol. Grundregeln är alltså att alla rapporter som återfinns i denna lista måste kompletteras med raritetsblankett för att fynden ska publiceras. Rapporter med röd symbol behandlas av den nationella Raritetskommittén (Rk) och för dessa arter gäller inte allt som skrivs i den här artikeln.

Undantagen

För att minska administrationsbördan för både oss själva och för alla rapportörer publicerar vi ibland rapporter som inte kompletterats med raritetsblankett, trots att rapportmallen säger att det krävs. Dessa undantag från rapportmallen kan delas in i tre kategorier:

Rapporter med bilder som utesluter alla andra arter. Vilka bilder som kan räknas hit är förvisso en bedömningssport i sig, och är man osäker är det säkrast att fylla i en blankett. Oftast går det fort, eftersom bilden som bekant redan lär motsvara tusen ord. För arter som granskas av Rk måste raritetsblankett alltid skrivas, oavsett om det finns bild eller inte.
Fynd där någon annan redan fyllt i en raritetsblankett. För en stationär raritet räcker det normalt att en enda blankett lämnas in. För att veta om någon annan redan hunnit före, söker man fram samtliga rapporter av fågeln och letar efter symbolen “Rapport skriven”. Oftast fyller upptäckaren i raritetsblanketten, men det går precis lika bra att någon annan gör det. Bäst är att komma överens redan i fält! Det är viktigt att man aldrig bara “klickar sig igenom” formuläret. Annars kan andra rapportörer tro att en fullständigt ifylld blankett redan skickats in, fast allt Rrk har är ett tomt formulär.
Fynd av förväntade arter, ofta med många observatörer. Det kan till exempel gälla bändelkorsnäbb ett invasionsår, eller tio bredstjärtade labbar på Kråkudden en blåsdag i november då många observatörer är på plats. Denna kategori är luddig, och förmodligen den som har bidragit mest till förvirringen. I en perfekt värld hade vi helst begärt raritetsblankett på allt, men det visar sig många gånger urarta i något av en byråkratisk orgie. För att vara på den säkra sidan är det alltid bäst att fylla i en raritetsblankett, eller kontakta någon i Rrk för att höra sig för om läget. Vi vet med oss att vi har varit otydliga kring detta, och ambitionen är att snabbare informera om när kraven slopas.

Fenologifynd

Ibland händer det att vi begär in raritetsblankett för fynd som inte förutsetts i rapportmallen. Vi försöker göra rapportmallen så heltäckande som möjligt, men tyvärr är det inte tekniskt möjligt att ange blankettkrav för bara en del av året. Vi kan alltså inte automatiskt ha blankettkrav för trädpiplärka under januari utan att det samtidigt hamnar symboler på alla rapporter i maj. Därför måste vi regelbundet söka igenom Artportalen efter avvikande rapporter, och manuellt sätta dit en symbol för blankettkrav. Det gör att symbolen ibland dyker upp långt i efterhand. Oftast kontaktar vi rapportören för att hen ska uppmärksamma kravet. Normalt kan man förvänta sig blankettkrav på fenologirekord, och man är varmt välkommen att uppmärksamma oss om man rapporterat ett sådant. Gamla fenologirekord finns publicerade i Fåglar i Göteborgstrakten.

Slutligen måste det påpekas att alla landets Rrk inte arbetar på samma sätt. Exempelvis kräver en del Rrk raritetsblankett även när det finns bilder. I alla lägen är det alltså säkrast att fylla i en raritetsblankett närhelst symbolen dyker upp - och på så vis bidra till att öka kunskapen om vår fågelfauna.