Vitkindad gås Branta leucopsis

2021

Höga antal: 3 460 ex str SO Tistlarna 8.5 (Jon Hessman m fl). 1 130 ex str NO Brudarebacken 8.5 (Anton Mangsbo m fl). 2 000 ex str NO Hällingsjö, Björketorp 12.5 (Erik Widuss).
I fjol firade vi nytt sträckrekord med de 1 220 ex som passerade Hönö den 10 maj. Det rekordet stod sig bara knappt ett år, för den 8 maj räknades hela 3 460 ex vid Tistlarna. Vitkindade gäss som sträcker förbi i stora flockar i maj är på väg mot häckningsplatserna på den sibiriska tundran. Hur många som häckar i vår egen skärgård blir allt svårare att hålla reda på, men ingenting tyder på att några dramatiska förändringar skett de senaste åren.
Magnus Rahm

2020

Höga antal: 650 ex Torslandaviken 3.4 (Magnus Persson). 1 220 ex str NO Kråkudden, Hönö 10.5 (Mikael Molin m fl). 705 ex str NO Smedstorps ängar, Björketorp 10.5 (Johannes Löfqvist).
Även om någon inventering inte gjorts på några år kan man misstänka att antalet häckande par ökar. I varje fall blir flockarna som ses i området större och större. Men en del av gässen som ses i Göteborgsområdet häckar naturligtvis på andra håll. Det gäller i synnerhet de som ses på sträck i maj när sträcktoppen för Sibirien-häckarna infaller. I år blev 10 maj den bästa dagen och summan om 1 220 ex som räknades vid Kråkudden utgör faktiskt nytt sträckrekord för området.
Magnus Rahm

2019

Höga antal: 318 ex Välen 23.3 (Hans Börjesson m fl). 310 ex Torslandaviken 20.4 (Ingemar BE Larsson). 385 ex str O Slottsskogen 14.5 (Peder Winding).
I vanlig ordning häckade det vitkindade gäss snart sagt överallt i skärgården, men eftersom ingen systematisk räkning genomfördes är det omöjligt att uppskatta antalet häckande par. Däremot betade fler vitkindade gäss i Välen i mars än vad det gjort någon gång tidigare. Eftersom dessa gäss sannolikt till stor del utgörs av fåglar som häckar i södra skärgården, kan man gissa att antalet häckande par har fortsatt att öka.
Magnus Rahm

2018

Häckningar: Stora kolonier: 168 par Buskär, Gbg:s södra skärgård (Gösta Olofsson). 50 par Svinholmarna, Rivö fjord (Gösta Olofsson).
Höga antal: 600 ex str Fotö 15.5 (Thomas Karlsson). 1 000 ex str NO Älvsborgsbron 19.5 (Magnus Levin). 400 ex str NO Everts äng, Askim 19.5 (Jan Wahlberg).
Vinter: 1 ex Välen 26.1 (Hans Börjesson). 1 ex Torslandaviken 1.2 (Ola Wennberg). 1 ex Välen 28.12 (Hans Börjesson).
Vitkindad gås har blivit en av Göteborgs skärgårds karaktärsarter och den kraftiga ökning som skett under 2000-talet ser ännu inte ut att ha bromsat in. Den sannolikt största kolonin finns på Buskär och var 2018 ca 20 % större än 2014 då den senast inventerades. Under det högst osäkra antagandet att ökningen varit lika stor överallt bör vi nu ha närmare 600 par i södra skärgården, och ytterst grovt skattat omkring 1000 par totalt i södra och norra skärgården. För de arktiskt häckande förbiflyttarna inföll en tydlig sträcktopp den 19 maj. Sträcksiffran om 1 000 ex är tangerat rekord med 14 maj 2017. Slutligen är övervintrande vitkindade gäss ingen ögonbrynshöjare för skådare som gör resor till den sydligare landsänden, men i Göteborgsområdet är vinterfynd ännu ganska ovanliga.
Magnus Rahm

2017

Höga antal: 205 ex Lunnagården, Mölndal 31.3 (Magnus Rahm). 232 ex Välen (Hans Börjesson). 295 ex str S Hyppeln 7.5 (Roger Eskilsson). Ca 1 000 ex str N Välen 14.5 (Edwin Sahlin m fl). 400 ex str NO Solängen, Mölndal–Ekdalavägen, Mölnlycke 14.5 (Lars Eric Rahm m fl). 200 ex str N Wendelsberg, Mölnlycke 15.5 (Christer Fält). 227 ex Välen 28.6 (Stig Fredriksson).
Vinter: 1 ex Brännö 1.1 (Linus Westlund). 1 ex Galterö 26.1 (Fredrik Larsson). 3 ex Haga kile, Askim 26.12 (Tommy Järås m fl).
Vitkindad gås är en såpass vanlig häckfågel i Göteborgs skärgård att någon sammanställning av rapporterade häckningar knappast är meningsfull. Det finns ingenting som tyder på några dramatiska förändringar sedan den senaste inventeringen 2014 då minst 477 par räknades. Möjligen kan sommarens ruggande gåsförsamlingar på lämpliga betesmarker vid kusten ge en fingervisning om att beståndet är stabilt. Årets största sådana ansamlingar noterades vid Välen. För några år sedan var det snarare Stora Amundö och Galterö som gällde, men i år var de högsta rapporterade antalen på dessa lokaler måttliga 120 respektive 95 exemplar. De 227 exemplar som räknades i Välen i slutet av juni är det högsta antalet som rapporterats sommartid från nämnda lokal. En annan nyhet i årets fyndbild är den stora flock som betade på fälten vid Lunnagården i Mölndal under mars och april. Dessa gäss alternerade mellan nämnda lokal och Välen, och så stora stationära flockar i inlandet har vi inte sett tidigare. Slutligen kan vi konstatera att maj månads sträck av tundrahäckande vitkindade blev ovanligt kraftigt. De ca 1 000 exemplar som rapporterades från Välen den 14 maj var faktiskt nytt göteborgskt sträckrekord.
Magnus Rahm

2016

Höga antal: 150 ex Torslandaviken 30.3 (Ola Wennberg). 170 ex Välen 11.4 (Hans Börjesson). 150 ex str NO Solängen, Mölndal 13.5 (Lars Eric Rahm). 500 ex str NO Trolltjärn, Askim 13.5 (Aimon Niklasson). 100 ex Brännö 18.7 (Lars Hellman). 100 ex Galterö 1.8 (Lars Hellman). 250 ex str S Öxnäs 20.9 (Bo Brinkhoff).
Inte heller under 2016 genomfördes någon inventering, och det är utifrån rapportmaterialet omöjligt att uppskatta om någon förändring har skett i det häckande beståndet. Högstanoteringen vid Galterö om 100 ex är däremot ovanligt låg, kanske häckar det färre vitkindade gäss i området kring Galterö än vad det gjorde för några år sedan? De höga antalen gäller årets högsta antal på respektive lokal. Den 13 maj passerade ovanligt många vitkindade gäss över området; fåglarna vid Askim och Mölndal utgör olika flockar. Gässen som passerar i maj hör inte till vår egen häckande population, utan består av fåglar som är på väg till häckningsområdena i Sibirien.
Magnus Rahm

2015

Höga antal: Vår: 108 ex str N Hyppeln 5.4 (Roger Eskilsson m fl). 110 ex str NV Torslandaviken 26.4 (Magnus Persson). 150 ex str Slottsskogen 11.5 (Stig Fredriksson). Sommar: 190 ex Välen 16.6 (Uno Unger). 190 ex Galterö 26.7 (Roger Eskilsson). 100 ex Stora Amundö 29.7 (Bo Brinkhoff m fl). Höst: 130 ex str S Vargö 12.9 (Jan Mogol).
Ingen inventering genomfördes under året. Vitkindad gås är numera att betrakta som en karaktärsart för Göteborgs skärgård, och det totala antalet häckande par är svårt att uppskatta. Under 2014, då arten inventerades, kunde 477 par räknas, och ingenting tyder på att det skett några större förändringar sedan dess.
Magnus Rahm

2014

Häckningar: Minst 477 par, med största kolonin på Buskär (134 par) (Gösta Olofsson m fl).
Höga antal: 265 ex str Brudarebacken 30.10 (Jan-Åke Noresson m fl). 220 ex str S Kvillehed, Nordre älv 30.10 (Ola Bäckman). 165 ex str SV Välen 30.10 (Tina Widén m fl).
Det börjar bli svårt att hitta nya superlativ för att beskriva de vitkindade gässens framfart i skärgården. Efter att Gösta Olofsson genomfört ett imponerande inventeringsarbete i södra skärgården kan beståndet upptaxeras med över 100 %. Men då innehåller summan alltså nästan enbart södra skärgårdens gäss. I norra skärgården har ingen inventering skett, men som bekant häckar många vitkindade även där. I år fick vi också en rejäl portion av höststräcket. De tre höga siffrorna från den 30 oktober rör huvudsakligen olika individer – totalt nästan 600 ex.
Magnus Rahm

2013

Häckningar: Ca 275 par, med största kolonin på Buskär (98 par) (Gösta Olofsson m fl).
Höga antal: 650 ex str O Brudarebacken 13.5 (David Klingberg). 850 ex str NO Kråkudden, Hönö 23.5 (Ola Bäckman m fl). 165 ex Välen 10.7 (Hans Börjesson). 165 ex Galterö 31.7 (Roger Eskilsson).
Av de förändringar som skett i den göteborgska fågelfaunan de senaste decennierna, bör väl de vitkindade gässens inträde i skärgården höra till de mest slående. Sedan de första häckningarna gjordes på öarna kring Vinga under slutet av 1980-talet har arten på sina håll blivit en riktig karaktärsart. Det blir allt svårare att få grepp om hur många par som faktiskt häckar. I vanlig ordning är södra skärgården klart bäst inventerad, och det är också där de största kolonierna finns. I norra skärgården får man i högre grad förlita sig på spontana observationer men dessa tyder på att arten ökat markant även där. I år sattes också ett nytt sträckrekord om 850 ex då Sibirienhäckarna passerade i mitten av maj. Noteringarna i juli, som rör våra egna häckare och deras ungar, var av mer normal omfattning. Man kan notera att Välen har blivit en allt viktigare lokal under sommaren, möjligen på bekostnad av Stora Amundös strandängar.
Magnus Rahm

2012

Häckningar: Minst 169 par, med största kolonin på Buskär (93 par) (Gösta Olofsson m fl). Fynd under häckningstid: Observationer gjordes av ytterligare ca 50 par där häckning troligen förekom.
Höga antal: Ca 100 ex str NO Askimsbadet och Rådasjön 15.4 (Aimon Niklasson, Johannes Löfqvist m fl). 135 ex Välen 17.6 (Stefan Andersson). 105 ex Stora Amundö 3.7 (Stig Fredriksson). 186 ex Galterö 18.7 (Roger Eskilsson).
Även om totala antalet säkra häckningar är något lägre än rekordet (181 par 2010) finns det en hel del som tyder på att ökningen i skärgården fortsätter. Arten har inte inventerats fullständigt, men exempelvis är den största kolonin större än någonsin. Utbredningen i södra skärgården är relativt väl känd, men längre norrut har det inte inventerats lika noggrant, och där hittar man också många av de troliga men inte säkra häckningarna.
Magnus Rahm

2011

Häckningar: Minst 149 par häckade i södra skärgården, med största kolonin på Buskär (57 par) (Gösta Olofsson m fl). Fynd under häckningstid: Observationer gjordes av ytterligare ca 30 par där häckning troligen förekom.
Höga antal: 207 ex str O Mölnlycke 10.5 (Christer Fält). 150 ex str NO Rambo mosse, Råda 12.5 (Tina Widén). 150 ex Stora Amundö 23.6 (Ola Wennberg). 150 ex Galterö 7.7 (Lars Hellman). 200 ex str S Torslandaviken 17.9 (Göran Gustavsson).
Den något lägre siffran för antalet häckande par ska inte ses som ett tecken på en minskning utan är bara resultatet av en inte lika fullständig inventering. Resultatet från de öar som har inventerats tyder på ett oförändrat bestånd, och detta stöds av siffrorna från Galterö och Stora Amundö. Stora flockar i inlandet är en ovanlig företeelse. Fåglarna i Mölnlycke och Råda rör dock Sibirienhäckare som passerar medan våra vitkindade redan är i full gång med häckningsbestyren.
Magnus Rahm

2010

Häckningar: Minst 181 par häckade kring södra skärgården, med största kolonin på Buskär (67 par) (Gösta Olofsson). Fynd under häckningstid: Observationer gjordes av ytterligare ca 20 par där häckning troligen förekom.
Höga antal: Ca 200 ex str Brunstorpsnäs, Säve 27.3 (Per Lundgren m fl). 279 ex str NO Lagmansholmen 9.5 (Christer Fält). 143 ex Galterö 7.7 (Lars Hellman). 159 ex Stora Amundö 2.8 (Lars Eric Rahm). 170 ex str SV Galterö 27.9 (Lars Hellman).
Vinter: 5 ex Fässberg, Mölndal 1–18.1 kvar sedan 28.12 2009 (Bo Brinkhoff m fl).
Inte ens en hård vinter i norra Europa fick de vit­kindade gässen att ge vika, istället accelererade ökningen. I år häckade knappt 50 % fler par än 2009. Högsta antalet vid Galterö är lägre än 2009, men Stora Amundö-flocken var rekordstor, och sträcksiffran vid Lagmansholmen är den största under 2000-talet. Nationellt passerade den vitkindade gåsen en topp i början av 2000-talet för att sedan uppleva en vikande trend, men utvecklingen domineras av den gotländska populationen som hyser ungefär tre fjärdedelar av alla häckande par i Sverige.
Magnus Rahm

2009

Häckningar: Minst 125 par häckade (Gösta Olofsson). Häckningstid: Observationer gjordes av ytterligare ca tio par där häckning troligen förekom.
Vinter: Januari–februari: 1 ex Gunnesby, Säve 17.1–3.2 (Tommy Järås m fl). I slutet av februari gjordes dessutom flera fynd av åtminstone 35 individer. December: 1 ex Lappesand, Hönö 28.12 (Hans Zachrisson). 5 ex Fässberg, Mölndal 28–31.12 (Magnus Rahm m fl).
Höga antal: 194 ex Galterö 26.7 (Jon Hessman). 141 ex Stora Amundö 9.8 (Stefan Andersson). 200 ex str Gamla flygfältet, Torslanda 5.9 (Markus Lagerqvist m fl). 170–177 ex str N över flera lokaler i Askim 5.9 (Jan Mogol m fl).
Den vitkindade gåsen fortsätter att öka i rapportområdet. Under 00-talet har antalet häckande par ökat stabilt med i genomsnitt ungefär 25 % per år och årets 125 säkra häckningar är återigen nytt rekord. De starkaste fästena var precis som tidigare Buskär och Danska liljan–Vasskären. I takt med att arten har ökat har också fenologirekorden förskjutits och i år gjordes för första gången fynd mitt i vintern. I Skåne finns numera en hel del vitkindade gäss även vintertid men i Göteborgsområdet gäller fortfarande grundregeln att de flesta återvänder i mars–april och försvinner i augusti–september. Hos oss häckar arten bara på mindre öar i skärgården men efter häckningen samlas de nybildade familjerna på i huvudsak två lokaler, Galterö och Stora Amundö. Årets toppnoteringar därifrån är bland de högsta från respektive lokal, och sträcksiffrorna hör också till de högsta som noterats i området.
Magnus Rahm

2008

Häckningar: Minst 93 säkra häckningar. De största kolonierna fanns på Buskär med 27 par (Gösta Olofsson) och Danska Liljan–Vasskären med 35 par (Gösta Olofsson) samt 24 par i området runt Askimsfjord (Gösta Olofsson m fl). Häckningstid: Utöver ovanstående säkra häckningar gjordes observationer av ca tio par där det är troligt att häckning förekom.
Höga antal: 42 ex str NO Mölnlyckemotet, Råda 13.4 (Johannes Löfqvist). 55 ex str NO Öxnäs, Säve 23.4 (Martin Oomen). 140 ex rast Galterö 12.7 (Lars Hellman). 115 ex Stora Amundö 22.7 (Ola Wennberg). 47 ex Välen 31.7 (Birger Kaiser). 70 ex str S Nordre älvs fjord, Björlanda 22.10 (Johan Svedholm). 100 ex str Smithska udden 30.10 (Leif Andersson).
Vinter: 1 ad Rådasjön, Råda 6.12 (Rickard Johansson).
Trots att inga säkra häckningar rapporterats från Bohusdelen av området där normalt knappt tio par brukar häcka, visar 93 säkra häckningar på artens starka tillväxt inom området. Lägger man till de cirka tio troliga häckningarna hamnar totalsiffran över 100 par. Antalet säkra häckningar är mer än 20 fler än 2007 (vilket motsvarar en ökning på cirka 30 %). Fynden i Mölnlycke och Rådasjön är de första för Härryda kommun. Vinterfynd är mycket ovanliga i området, senast det gjordes var år 2000.
Magnus Unger

2007

Häckningar: Minst 70 säkra häckningar. De största kolonierna fanns på Buskär med 26 par (Gösta Olofsson) och Danska Liljan–Vasskären med 16 par (Gösta Olofsson).
Höga antal: 33 ex str S Kråkudden, Hönö 9.3 (Per Björkman m fl). 100 ex str S Rörö och Kråkudden, Hönö 4.4 (Christer Fält m fl). 25 ex str NO Arödsberget, Hisingen 16.4 (Per Björkman). 185 ex Galterö 15.7 (Magnus Unger). 134 ex Stora Amundö 6.8 (Stefan Svensson). 70 ex str Lilla Hästholmen, Björlanda 30.9 (Magnus Persson). 27 ex Hökälla 27.10 (Paul Nyström m fl).
Totalt 70 säkra häckningar trots avsaknad av rapporter från flera säkra lokaler visar tydligt att den vitkindade gåsen fortfarande ökar inom området. De högsta antalen vid Stora Amundö och Galterö visar en ökning på 28 procent jämfört med förra året och är nya rekordnoteringar för området.
Magnus Unger