Spovsnäppa Calidris ferruginea
Fenologi
| Median | Rekord | |
|---|---|---|
| Första höst | 11 jul | 2 jul 2015 Torslandaviken (Magnus Persson m fl) |
| Sista höst | 7 sep | 8 okt 2020 Galterö (Mikael Sundberg) |
2022
Samtliga:
Vår:
1 ex Torslandaviken 31.5 (Ola Wennberg).
Höst:
Sammanlagt minst 37 ex 12.7–8.10.
Årets skörd av spovsnäppor ligger väl i linje med de flesta år under 2000-talen med ett snitt kring 50 individer. Snäppan som sträckte förbi Kråkudden och Vinga den 8 oktober är ett tangerat fenologirekord med individen på Galterö 2020.
2021
Samtliga:
Höst:
Sammanlagt minst 35 ex 14.7–10.9.
Höga antal:
12 ex Torslandaviken 15.7 (Magnus Persson m fl).
Årets skörd av spovsnäppor var inte i närheten av förra årets totalantal på minst 105 exemplar men det var å andra sidan det högsta sedan 2004. Årets ca 35 exemplar ligger faktiskt mer i linje med hur det annars har sett ut de senaste 20 åren.
2020
Samtliga:
Vår:
1 ad Torslandaviken 23–24.5 (Hans Börjesson m fl).
1 ex Galterö 23.5 (Christopher Magnusson m fl).
Höst:
Sammanlagt minst 103 ex 5.7–8.10.
Höga antal:
20 ex str S Kråkudden, Hönö 5.7 (Mats Hildeman m fl).
24 ex str S Kråkudden, Hönö 6.7 (Raul Vicente m fl).
15 ex str S Vinga 29.7 (Kent Kristenson m fl).
Årets utdelning av spovsnäppor är sannerligen glädjande. Ett höstantal på över 100 individer har bara noterats en gång under 00-talen, 2004, och på sistone har vi dessutom bjudits på väldigt blygsamma årssummor av arten. De senaste åtta åren har vi inte ens kommit upp i 20 individer, medan snittet under 00-talet låg runt 50 individer. Ett par riktigt bra sträckdagar vid kusten ligger framför allt bakom den fina årssumman. Sträcktopparna ligger en bra bit över vad som varit standard för området tidigare. Den enda dagssumman som slår årets toppar går tillbaka till 1999 då upp till 43 individer sågs rastande i Torslandaviken. Försiktighet har beaktats gällande summorna längs kusten under samma dag men oavsett detta blir 2020 alltså det bästa året någonsin för antalet noterade spovsnäppor i Göteborgsområdet. Två vårfynd gjordes därtill vilket inte hör till vanligheterna för Göteborgsområdet. Till råga på allt sattes dessutom ett präktigt fenologirekord av spovsnäppan som rastade på Galterö mellan den 3–8 oktober. Tidigare rekord var den 25 september 2001.
2019
Samtliga:
Höst:
3 ad Torslandaviken 6.7 (Joakim Johansson).
2 ad Galterö 21.7 (Lars Hellman m fl).
1 ex Stora Amundö 21.7 (Lars Lundmark).
2 ex Torslandaviken 15.8 (Thomas Ring).
1 1K Galterö 18.8 (Lars Hellman).
1 1K Välen 19.8 (Hans Börjesson).
2 1K Torslandaviken 20–22.8 (Magnus Persson m fl).
5 ex Galterö 24–25.8 (Andreas Svensson m fl).
1 ex Bolleskären, Hönö 25.8 (Hans Zachrisson).
Nio fynd av 18 individer är inte mycket jämfört med de bästa åren under 2000-talet, med ett snitt på ca 50 spovsnäppor, men sett till variationen inte heller avvikande lite.
2018
Samtliga:
Höst:
Sammanlagt högst 32 ex 9.7–7.9.
Sett till de senaste tre årens låga antal innebär höstens skörd av spovsnäppor ett steg i rätt riktning även om 32 individer inte är överdrivet imponerande. Snittet under tidigare år har legat kring ett femtiotal individer. De allra flesta fynden är från Galterö och eftersom spovsnäppor setts under en sammanhängande period från slutet av juli till början av augusti finns det anledning att misstänka att det i realiteten rör sig om något färre än nämnda 32 individer.
2017
Samtliga:
1 ex Galterö 20.7 (Lars Hellman m fl).
1 ad Bredviken, Hönö 21.7 (Bo Brinkhoff).
2 ad Galterö 22.7 (Lars Erik Norbäck).
1 ex Galterö 24.7 (Dawid Johansson m fl).
1 ad Galterö 28.7 (Roger Eskilsson).
1 ad Galterö 30.7 (Jan Mogol).
1 ad Galterö 6.8 (Lars Hellman).
1 ex str S Kråkudden, Hönö 20.8 (Lars Eric Rahm m fl).
Åtta fynd av nio individer är ingen höjdarsumma för området, men ändå i paritet med de senaste tre årens resultat. Det är inte omöjligt att några av Galteröfynden kan röra samma fåglar. Höstantalen varierar, men har i alla fall uppvisat ett genomsnitt på ca 50 individer tidigare under 2000-talet.
2016
Samtliga:
1 ex str S Kråkudden, Hönö 13.7 (Claes-Göran Ahlgren m fl).
1 ex str S Kråkudden, Hönö 6.8 (Mattias Pozsgai m fl).
2 ad Galterö 6–7.8 (Christopher Magnusson m fl).
3 ex Galterö 14.8 (Robert Ennerfelt m fl).
1 ex Galterö 18.8 (David Klingberg).
3 1K Torslandaviken 28.8 (Roger Eskilsson m fl).
1 ex str S Kråkudden, Hönö 7.9 (Bo Brinkhoff m fl).
1 1K Galterö 9.9 (Lars Hellman).
1 1K Rörö 10.9 (Roger Eskilsson).
1 ex str Hummerviken, Öckerö 11.9 (Thomas Karlsson).
2 1K str S Kråkudden, Hönö 11.9 (Stefan Svanberg).
1 1K Galterö 11.9 (Jan Mogol).
Tolv fynd av arton individer är en högre siffra än fjolårets bottenresultat på åtta exemplar men ändå ett relativt skralt uppträdande. Tidsmässigt gjordes alla fynd under den väntade perioden även om bilden är något förskjuten med flera fynd under september och endast ett fynd under juli månad.
2015
Samtliga:
Vår:
1 ex Torslandaviken 31.5 (Magnus Persson m fl).
Höst:1 ad Torslandaviken 2.7 (Magnus Persson m fl).
3 ad Galterö 26.7 (Roger Eskilsson).
1 ad Galterö 29.7 (Roger Eskilsson).
1 ad Galterö 5.8 (Ola Wennberg).
3 1K str S Kråkudden, Hönö 2.9 (Per Björkman).
För andra året i rad hade vi ett fynd under våren av spovsnäppa vilket inte hör till vanligheterna. Sedan millennieskiftet föreligger endast tre tidigare fynd, ett från 2006 och två från 2001. Förekomsten under hösten var minst sagt skral och blott fem fynd av åtta exemplar är det sämsta resultatet under hela 2000-talet.
2014
Samtliga:
Vår:
2 ex Galterö 7.6 (Lars Hellman m fl).
Höst:
Sammanlagt ca 33 ex 31.7–7.9.
Höga antal:
5 ex Galterö 24.8 (Jan Mogol).
Vårfynd av spovsnäppa görs mycket sällan. Senast det begav sig var 2006 då ett ex rastade i Torslandaviken under två dagar i mitten av maj. Utöver detta fynd föreligger endast ytterligare två vårfynd under hela 2000-talet, vilka båda är från 2001. Uppträdandet under hösten var sparsamt och noterbart är att endast ett exemplar observerades i juli.
2013
Samtliga:
Höst:
Sammanlagt ca 18 ex under perioden 14.7–20.8.
Höga antal:
5 ex Galterö 18.8 (Jan Mogol).
Ovanligt få spovsnäppor sågs under hösten 2013 och totalsumman på cirka 18 ex är den lägsta sedan 2006 då endast 11 ex observerades. I genomsnitt har det setts ett femtiotal spovsnäppor per år under 2000-talet och bästa året var 2004 då lite drygt 100 ex noterades.
2012
Samtliga:
Höst:
Sammanlagt ca 63 ex under perioden 11.7–31.8.
Höga antal:
11 ad Galterö 11.7 (Magnus Rahm m fl).
7 1K rast Galterö 30.8 (Roger Eskilsson).
Vill man få in spovsnäppa på årslistan i Göteborg har man ungefär två månader på sig. Normalt görs inga fynd under våren och under hösten passererar oftast samtliga fåglar från andra veckan i juli till andra veckan i september. Vill man se rastande fåglar är Galterö helt klart den vassaste lokalen i området. Här görs de högsta noteringarna oftast under andra halvan av juli när de adulta fåglarna är på sydsträck.
2011
Samtliga:
Höst:
Sammanlagt ca 51 ex under perioden 10.7–11.9.
Höga antal:
6 ex Galterö 25.7 (Daniel Gustafsson).
6 ex Galterö 15.8 (Roger Eskilsson).
Ett utfall helt i linje med tidigare år, med ett femtiotal exemplar där merparten observerades under juli och augusti.
2010
Höst:
Sammanlagt 58 ex under perioden 8.7–17.9.
Höga antal:
6 ex str S Kråkudden, Hönö 16.7 (Peter Hamrén).
8 ex str S Kråkudden, Hönö 18.7 (Peter Hamrén m fl).
9 ex str S Kråkudden, Hönö 30.7 (Roger Eskilsson m fl).
Under 2000-talet har det i genomsnitt setts cirka 50 spovsnäppor per år, vilket gör årets utfall på 58 ex ganska normalt. Nästan alla observationer gjordes under juli och augusti vilket också är typiskt för artens uppträdande i området.
2009
Höst:
Sammanlagt ca 87 ex under perioden 8.7–23.8.
Höga antal:
7 ex Galterö 18.7 (Tina Widén).
9 ex Lammholmsviken, Öckerö 19.7 (Hans Zachrisson).
14 1K Öxnäs 20.8 (Magnus Persson).
Hösten bjöd på ovanligt många spovsnäppor och årets skörd är den näst högsta på 00-talet, endast slaget av 2004 då drygt 100 ex rapporterades. Även om hösten bjöd på ett rikligt uppträdande av arten gjordes som vanligt inga vårfynd. Av de arktiska vadararter som regelbundet uppträder i området är spovsnäppan den som är absolut svårast att få se under vårsträcket. Under 00-talet föreligger bara ett enda vårfynd, nämligen 1 ex som rastade i Torslandaviken den 17–18 maj 2006. Detta kan jämföras med småsnäppa och sandlöpare där det under motsvarande period gjorts cirka 10 vårfynd vardera.
2008
Höga antal:
12 ad födosökande Galterö 20.7 (Christer Fält).
Hösten bjöd på relativt få observationer av spovsnäppa och i vanlig ordning gjordes inga vårfynd av arten. Även om 2008 blev ett mellanår för spovsnäppan är högstanoteringen på 12 ex i paritet med de bästa åren under 2000-talet.
2007
Höst:
Sammanlagt ca 60 ex under höststräcket, som mest 13 ex på Galterö 11.7 (Bo Brinkhoff m fl).
Samtliga fynd gjordes i Torslandaviken eller skärgården förutom 2 ad vid Stora Amundö 20.7 (Anders Kjellsson).
Antalet höstfynd var svårsummerat på grund av stor omsättning av fåglar i Torslandaviken och på Galterö, men en grov uppskattning ger cirka 60 ex vilket är en av de bättre årssummorna på 2000-talet. Avsaknaden av vårfynd och den kustnära fyndfördelningen stämmer bra med den normala fyndbilden.