Mosnäppa Calidris temminckii
Fenologi
| Median | Rekord | |
|---|---|---|
| Första vår | 7 maj | 27 apr 2019 Torslandaviken (Mattias Theander m fl) |
| Sista höst | 23 aug | 4 sep 2004 |
2022
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 43 ex 2.5–17.5.
Höst:
Sammanlagt ca 25 ex 4.7–10.9.
Höga antal:
13 ex Öxnäs 16–18.5 (John Fjörtoft Karlsen m fl).
Det verkar fortsatt gå uppåt igen vad gäller förekomsten av rastande mosnäppor i området. Ca 78 individer är ett fint antal sett till de senaste 20 åren åtminstone. Framför allt är det Torslandaviken som står för utfallet, och eftersom rastande snäppor befann sig på lokalen under större delen av maj så får man beakta bedömningen av vårantalet med viss försiktighet.
2021
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 22 ex 3–29.5.
Höst:
Sammanlagt ca 32 ex 13.7–31.8.
Höga antal:
9 ex Torslandaviken 21.5 (Tina Widén m fl).
Totalt ca 54 exemplar under året är ett relativt gott resultat som ligger mer i paritet med 2000-talets snitt på ca 50–60 individer jämfört med 2010-talets något lägre snitt på ca 40 exemplar. Som vanligt kan möjligen totalantalet ligga något högre då mosnäppor ofta observeras under längre perioder i framför allt Torslandaviken varför sammanslagningarna av individer kan vara något osäkra. Det som sticker ut lite det här året är att höstantalet är större än vårens vilket inte är det vanliga vad gäller mosnäppans uppträdande i området.
2020
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 13 ex i Torslandaviken 6–30.5.
Höst:
2 ex Torslandaviken 20.8 (Magnus Persson).
1 1K Välen 27–28.8 (Per Österman m fl).
2020 var ett dåligt år för mosnäppa totalt sett. Sett till senare år ses normalt åtminstone 40–50 exemplar. Mosnäppor fanns som brukligt under i stort sett hela maj månad varför det sanna antalet är något svårbestämt och därför förstås kan vara något högre.
2019
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt minst 35 ex 27.4–2.6.
Höst:
Sammanlagt 7 ex 12.7–19.8.
Höga antal:
15 ex Torslandaviken 14–21.5 (Ola Wennberg m fl).
Mosnäppan som dök upp den 27 april i Torslandaviken utgör ett nytt fenologirekord för Göteborgsområdet med fyra dagar och är därmed också det första aprilfyndet någonsin. Vårens minst 35 individer med en största flock på 15 ex i Torslandaviken är ett relativt gott uppträdande sett till senare år medan höstantalet är lite mer beskedligt. Under 2000-talets första decennium låg snittet på ca 50–60 individer per år medan det senaste tio årens snitt ligger på strax under 40 exemplar.
2018
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 20–30 ex 6–28.5.
Höst:
Sammanlagt ca 22 ex 14.7–23.8.
Höga antal:
11 ex Torslandaviken 14.5 (Magnus Persson m fl).
Mosnäppor observerades under nästan hela maj månad i Torslandaviken i år, med som mest elva exemplar. Det är förstås oerhört svårt att sia om det verkliga antalet individer som totalt gästade området under perioden. Ovanstående vårsumma är därför av osäker karaktär och kan möjligtvis vara ännu lite högre.
2017
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 26 ex 5–24.5.
Höst:
Sammanlagt ca 15 ex 8.7–7.8.
Höga antal:
5 ex Välen 7.5 (Robert Ennerfelt m fl).
7 ex Torslandaviken 14.5 (Christer Fält).
Inga fenologiska överraskningar. Mosnäppan dyker typiskt upp under två relativt korta sträckperioder i maj respektive juli–augusti. Både totalantal och största flockar är i paritet med de senaste årens antal men lågt jämfört med tidigare år. Under 2000-talets första decennium låg snittet snarare på ca 50–60 exemplar per år.
2016
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 27 ex 8–27.5.
Höst:
Sammanlagt ca 14 ex 7.7–7.8.
Höga antal:
9 ex Torslandaviken 17.5 (Ola Wennberg).
14 ex Torslandaviken 18.5 (Magnus Persson m fl).
5 ex Galterö 4.8 (Roger Eskilsson m fl).
Antalet individer under både vår och höst är inom det normala sett till senare år. Under vårperioden sågs som mest 14 individer samtidigt i Torslandaviken vilket är en relativt stor flock sett till det normala uppträdandet hos mosnäppan i rapportområdet. Mosnäppor sågs i olika antal under flera dagar just vid Torslandaviken mellan 10 till 20 maj varför vårsiffran möjligen kan vara något underskattad. Detsamma gäller under första veckan i augusti på Galterö.
2015
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 24 ex under perioden 9–29.5.
Höst:
Sammanlagt ca 11 ex under perioden 17.7–26.8.
Höga antal:
3 ex Välen 16–17.5 (Uno Unger m fl).
4 ex Galterö 18.5 (Linus Westlund).
4 ex Galterö 22.5 (Jon Hessman).
En typisk fyndbild för mosnäppa med två väl definierade och relativt korta sträckperioder med en övervikt för antalet vårfynd. Årets utfall är i linje med hur det har sett ut under senare år, men jämför vi med hur det såg ut lite längre tillbaka i tiden har antalen minskat både när det gäller flockstorlekar och totalsummor.
2014
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 26 ex 5.5–14.6.
Höst:
Sammanlagt ca 13 ex 1.7–27.8.
Höga antal:
12 ex Hårssjön 7.5 (Leif Andersson m fl).
En till antalet sett relativ normal årssumma, men värt att notera är att nästan hälften av vårfåglarna utgjordes av en flock. Senaste gången en tvåsiffrig flock rapporterades i området var 2007 då det som mest sågs 21 ex samtidigt i Torslandaviken. Den högsta noteringen som står att finna i Artportalen är även denna från Torslandaviken och lyder på 58 ex vilket sågs den 14 maj 2000.
2013
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 32 ex under perioden 7–22.5.
Höst:
Sammanlagt ca 22 ex under perioden 17.7–10.8.
Höga antal:
7 ex str S Hyppeln 12.5 (Magnus Unger).
9 ex Galterö 18.5 (Patrik Axelsson m fl) och 8 ex på samma lokal 19.5 (Johan Ennerfelt m fl).
8 ex Lökholmen, Gbg:s södra skärgård 5.8 (Staffan Sénby).
Totalt cirka 54 ex är bättre än på länge och en liten uppryckning jämfört med den senaste femårsperioden där totalantalet varierat mellan 10 och 42 ex. Fyndbilden är typisk för arten med vårfåglarna väl samlade i maj och höstfynden i juli och augusti.
2012
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 21 ex under perioden 1–30.5.
Höst:
Sammanlagt ca 13 ex under perioden 30.6–10.8.
Höga antal:
6 ex Välen 16.5 (Uno Unger m fl).
6 ex Öxnäs 20.5 (Marinko Karabatic).
Som vanligt när det gäller mosnäppa gjordes flest observationer under vårsträcket. Årets första exemplar noterades redan den första maj, vilket var ovanligt tidigt och innebar nytt fenologirekord för området. Första mosnäppan brukar normalt ses cirka en vecka senare och mediandatum för årets första observation under 2000-talet är 7 maj. I övrigt ett uppträdande i paritet med senare år, men en minskning sett ur ett längre perspektiv.
2011
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt ca 21 ex under perioden 7–27.5.
Höst:
Sammanlagt ca 15 ex under perioden 12.7–16.8.
Höga antal:
4 ex Välen 18.5 (Hans Börjesson m fl).
Totalt cirka 36 ex är något färre än genomsnittet under 2000-talet men ändå ett lyft mot föregående år då endast cirka 24 ex bokfördes. I genomsnitt har det noterats ett femtiotal fåglar per år under 2000-talet.
2010
Vår:
Sammanlagt ca 13 ex under perioden 13–27.5.
Höst:
Sammanlagt ca 11 ex under perioden 9.7–22.8.
Höga antal:
5 ex Stora Amundö 14.5 (Patrik Axelsson).
4 ex Välen 16–17.5 (Ulf Sjögren m fl).
4 ex Galterö 14.8 (Ola Wennberg m fl).
Ett magert år för mosnäppan med en årssumma på endast cirka 24 ex, vilket kan jämföras med genomsnittet under 2000-talet som ligger på cirka 50–60 ex per år. Dessutom är fördelningen av fynden över året lite avvikande med ungefär lika många observationer under våren som hösten. Till skillnad från många andra vadare som flyttar genom området uppträder mosnäppan oftast talrikare under vårsträcket än vad den gör under höststräcket.
2009
Vår:
Sammanlagt ca 26 ex under perioden 2–25.5.
Höst:
Sammanlagt ca 16 ex under perioden 4.7–18.8.
Höga antal:
8 ex Galterö 14.5 (Roger Eskilsson).
5 ex Torslandaviken 15.5 (Hans Börjesson).
Lägger vi ihop vår- och höstfynden landar årssumman på cirka 42 ex, vilket är den näst lägsta under 00-talet, men ändå en klar uppryckning från förra årets bottennotering då endast ett tiotal exemplar observerades. Övriga år under 00-talet har årssummorna varierat mellan cirka 50 och 100 ex per år. Mosnäppans sträckperioder är korta och väl avgränsade, där vårsträcket är koncentrerat till maj månad och höststräcket till juli och augusti. Årets uppträdande är inget undantag.
2008
Höga antal:
2 ad Galterö 7.7 (Roger Eskilsson).
2 ex Nordreälvstranden, Öxnäs 9.7 (Johan Svedholm).
2 ex Välen 12.8 (Stefan Svanberg).
Ett riktigt bottenår för mosnäppan med totalt cirka 10 ex observerade. Under 2000-talet har vi förvisso fått vänja oss vid ett sparsammare uppträdande och mindre flockar av arten, men så här magert har det aldrig varit tidigare. Normalt ses 50–100 ex per år. Anmärkningsvärt är också att de högsta noteringarna gjordes under hösten, vilket är avvikande när det gäller mosnäppan, då vårfynden normalt dominerar hos den här arten.
2007
Vår:
Höga antal:
Tvåsiffriga antal noterades dagligen i Torslandaviken 15–23.5, som mest 21 ex 16.5 (Bo Brinkhoff m fl).
Höst:
Höga antal:
Små flockar uppehöll sig i Torslandaviken omkring månadsskiftet juli/augusti, som mest 6 ex 28.7 och 31.7 (Göran Gustafson, Björn Stenmark m fl).
Över 90 procent av årets fynd gjordes i Torslandaviken. Antalet varierade dagligen och det är snudd på omöjligt att avgöra omsättningen från dag till dag. Lågt räknat hamnar vi dock på ca 50 ex under våren och 10–15 ex under hösten, vilket är lite under förra årets nivå men på längre sikt helt normalt.