Ortolansparv Emberiza hortulana
Fenologi
| Median | Rekord | |
|---|---|---|
| Första vår | 4 maj | 29 apr 2003 Yttre Tistlarna (Tommy Järås) |
| Sista vår | 7 maj | 21 maj 2013 Brudarebacken (Roger Eskilsson) |
| Första höst | 21 aug | 8 aug 2009 Brudarebacken (Jan-Åke Noresson mfl) |
| Sista höst | 5 sep | 28 sep 2011 Öxnäs (Bo Brinkhoff) |
2022
Samtliga:
1 ex Öxnäs 2.6 (Mikael Molin).
Året bjöd på bara ett enda fynd av ortolansparv. Fyndet utgör ett fenologirekord då det hittills senaste vårfyndet har varit 21 maj, det vill säga 12 dagar tidigare. Sträcktoppen för ortolansparv i sydvästra Sverige infaller normalt under första och andra veckan maj. De senaste åren har fynden av ortolansparv dock inte duggat tätt och vissa år helt uteblivit, så ett enda vårfynd och inga höstfynd måste tyvärr betraktas som ett helt normalt utfall.
2021
Samtliga:
1 ex str N Brudarebacken 14.5 (Jonas Bergman Laurila m fl).
De senaste åren har fynden av ortolansparv varit lätträknade, och tyvärr så utgör årets enda fynd ingen trendbrytare. Ett förändrat jordbruk och även illegal jakt går hårt åt ortolansparven, och frågan är hur länge det kommer att finnas en livskraftig population i landet.
2019
Samtliga:
1 ex Torslandaviken 25.8 (Martin Johansson).
Rapportområdets enda fynd av ortolansparv inföll denna gång under dagarna för höststräcket, tyvärr ett lika skralt utfall som förra året som verkar bekräfta artens enorma tillbakagång som häckfågel i Sverige.
2018
Samtliga:
1 ex Torslandaviken 4.5 (Christer Fält).
Ett enda fynd av ortolansparv under dess snäva sträcktid på våren är ett nedslående resultat. En kombination av illegal jakt och ett förändrat jordbrukslandskap gör det svårt för denna sparv att behålla en livskraftig population i landet, och vi får dessvärre vänta oss allt färre fynd av förbisträckande eller rastande sparvar i vårt område.
2017
Samtliga:
1 ex Torslandaviken 14–15.5 (Nicklas Broberg Larsson m fl).
1 ex Fotö 17.5 (Lasse Andersson).
1 ex Brudarebacken 21.8 (Anton Mangsbo).
2 ex Bråtaskogen, Råda 26.8 (Johannes Löfqvist).
Årets fyra fynd av fem individer är visserligen bättre än fjolårets totala frånvaro av arten i rapportområdet, men tyvärr inte på långa vägar något tecken på återhämtning av beståndet. Illegal jakt förekommer alltjämt i södra Europa, och vi får hoppas att de som tycker att dessa charmiga fältsparvar är en delikatess sätter dem ordentligt i vrångstrupen!
2016
Samtliga:
Inga fynd.
Inte ett enda fynd av ortolansparv gjordes i rapportområdet under 2016, vilket kan tyckas besegla en långvarig nedåtgående trend för arten i landet och av hela beståndet i utbredningsområdet. Flertalet observationer i Göteborgs rapportområde görs av sträckande fåglar, framför allt koncentrerat till ett fåtal dagar på hösten. De senaste fem åren har vi bara kunnat räkna in ett fåtal höstfynd, och vårfynden uteblev helt under ett par år, men underlaget är väl litet för att dra långtgående slutsatser. Jämför man med hela landet görs av förklarliga skäl de flesta fynd i maj när sjungande hannar är lättupptäckta i häckningsområden i de östra delarna av landet från Närke och Uppland till Norrlandskusten och inlandet. Höstfynden kan i någon mån betraktas som en indikator på häckningsframgång, och även om siffrorna varierar en del från år till år så är en nedåtgående trend tydlig i hela landet. Främsta anledning till minskningen i Sverige och utomlands är det förändrade jordbruket och brist på lämpliga häckningsbiotoper, samt illegal jakt. Internationellt bedöms arten ännu som livskraftig, även om trenden är tydlig. Det återstår att se om pågående projekt att skapa bättre förutsättningar för ortolansparv blir framgångsrika, och om det ökade trycket på de franska jägarna ger resultat.
2015
Samtliga:
1 ex Brudarebacken 5.5 (David Klingberg m fl).
1 1K Brudarebacken 10.8 (Hans Zachrisson m fl).
Ortolansparvens nedgång fortsätter och endast två fynd gjordes. Detta var den lägsta årssumman på hela 2000-talet och det finns inga tecken på någon ljusning. Trycket på framför allt franska jägare hårdnar men frågan är om det är för sent, eller om populationen kan återhämta sig om bara jakttrycket minskar.
2014
Samtliga:
Vår:
1 hona Torslandaviken 7.5 (Ola Wennberg).
Höst:
1 hane Brännö 26.8 (Lars Hellman).
1 ex str S Fridhemsberget 30.8 (Johannes Löfqvist).
Likt fjolåret gjordes endast tre fynd, samtliga under normal sträcktid. Ortolansparven är en av de arter som har minskat allra mest i Sverige under de senaste decennierna. Birdlife Sverige driver sedan 2010 ett projekt för att skapa bättre förutsättningar för ortolansparvarna på sina häckningsplatser i södra Sverige.
2013
Samtliga:
2 ex Galterö 18.5 (Patrik Axelsson m fl).
1 ex Brudarebacken 21.5 (Roger Eskilsson m fl).
1 ex str S Brudarebacken 8.9 (Mia Wallin m fl).
För andra året i följd gjordes fler fynd på våren än på hösten, vilket är mycket ovanligt. Den långsiktiga nedgången visar inga tecken till att vända, så vi får nog förvänta oss att denna fältsparv kommer att bli ännu mer sällsynt i framtiden.
2012
Samtliga:
Vår:
1 ex str NO Hyppeln 3.5 (Peter Hamrén).
1 honf Önnered 9–11.5 (Birger Kaiser m fl).
1 ex str O Hyppeln 10.5 (Magnus Unger).
Höst:
1 ex str S 21.9 Brudarebacken (Leif Andersson).
Med endast fyra fynd under året fortsätter kräftgången för denna karismatiska sparv. Bland årets lilla skörd utmärker sig ett exemplar som höll till på en fågelmatning i Önnered, något som verkligen inte tillhör vanligheterna. Arten var nära på att helt utebli under höststräcket, men ett ovanligt sent fynd gjorde att vi inte behövde stå utan höstfynd för första gången sedan 1998.
2011
Samtliga:
1 ex Kråkudden, Hönö 7.5 (Christoffer Forsberg).
1 ex str SO Vrångö 9.8 (Martin Fransson).
1 ex str S Kikåstoppen, Rambo mosse 18.8 (Magnus Rahm).
2 ex Brudarebacken 18.8 (Roger Eskilsson) 1 ex Torslandaviken 18.8 (Magnus Persson).
1 ex Öxnäs 8.9 (Per Lundgren) samt 1 ex samma lokal 28.9 (Bo Brinkhoff).
Med endast sex fynd är vi tillbaka på samma låga nivåer som på 1990-talet då det gjordes mellan noll och sex fynd per år. Sedan dess har skådaraktiviten ökat väsentligt i rapportområdet medan fyndbilden vänt nedåt efter ett antal goda år i början av 2000-talet. Sammanfattningsvis ser framtiden dyster ut för denna fältsparv som fortfarande fångas och äts som en delikatess på restauranger i Frankrike.
2010
Samtliga:
1 ex Brudarebacken 12.5 (Olof Armini) samt 1 ex samma lokal 15.5 (Thomas Karlsson m fl).
1 ex str Ekdalavägen, Mölnlycke 26.8 (Fredrik Andersson).
1 ex Brudarebacken 27.8 (Martin Oomen m fl).
1 ex Torslandaviken 27.8 (Magnus Persson).
2 ex str 29.8 Fridhemsberget, Rådasjöns naturreservat (Johannes Löfqvist m fl) 1 ex Brudarebacken 1.9 (Jan-Åke Noresson) och 1 ex samma lokal 3.9 (Leif Andersson).
Sammanlagt tio fynd av elva exemplar. En liten uppryckning jämfört med föregående år då endast sex fynd gjordes. I vanlig ordning dominerade Brudarebacken fyndstatistiken och även de första vårfynden för rapportområdet sedan 2006 gjordes där. Frågan är hur många höstar till som vi har chansen att höra artens typiska lockläte i skiftet augusti–september? Tittar man på materialet från den svenska häckfågeltaxeringen så syns en svag men långvarig minskning. Jämfört med 70-talet finns idag endast en femtedel kvar av beståndet. Orsakerna till detta är säkert flera. Omställning av det svenska jordbruket tillsammans med att arten än idag jagas i stor skala i Frankrike samt ett förmodat större tryck på övervintringslokalerna i västra Afrika spelar alla säkert in.
2009
Samtliga:
1 ex Brudarebacken 8.8 (Jan-Åke Noresson m fl).
1 ex Torslandaviken 12.8 (Johan Svedholm).
1 ex Brudarebacken 19.8 (Christer Fält m fl).
1 ex str S Vrångö 22.8 (Jan-Åke Noresson).
1 ex str S Smithska udden 25.8 (Kristoffer Nilsson).
1 ex str S Smithska udden 3.9 (Jon Håkansson).
Med endast sex fynd av sex individer blir 2009 det sämsta året sedan 2001, då fem exemplar rapporterades. Trots god bevakning av Brudarebacken, som visat sig vara Göteborgsområdets säkraste lokal för arten gjordes bara två fynd där under hösten. Värt att notera är att vårfynden uteblev för tredje året i rad.
2008
Samtliga:
1 ex str S Mölnlyckemotet, Råda 16.8, 22.8 samt 25.8 (Johannes Lövqvist).
2 ex Sandvik, Torslanda 23.8 (Hans Börjesson).
1 ex str S 24.8 samt 1 ex 29.8 Smithska udden (Stefan Svanberg, Kristoffer Nilsson).
1 ex str S Krossholmen, Torslanda 25.8 (Johan Svedholm).
4 ex Brudarebacken 25.8 (Christer Fält m fl) och 1 ex str S samma lokal 29.8 (Roger Eskilsson) samt 31.8 (Leif Andersson).
1 ex str S Björnekulle 31.8 (Uno Unger).
1 ex str Centralstationen, Göteborg 11.9 (Kjell Hansson).
Ett relativt normalt år sett till antalet fynd och tidsfördelning. Brudarebacken fortsätter att vara den främsta lokalen för arten under höststräcket. I likhet med fjolåret så gjordes det heller inga vårfynd, något som det annars har gjorts varje år på 2000-talet med undantag för 2002.
2007
Samtliga:
1 ex str S Smithska udden 21.8 (Kristoffer Nilsson).
1 ad Torslandaviken 22.8 (Christer Fält m fl).
1 ex Storgärdet, Råda 22.8 (Johannes Löfqvist).
2 ex str S Krossholmen, Torslanda 23.8 (Johan Svedholm).
1 ex str S Brudarebacken 1.9 (Peter Strandvik).
2 ex Lyse, Torslanda 15.9 (Martin Larsson m fl).
Sex fynd av åtta exemplar är den lägsta årssumman sedan 2001, då endast fyra fynd gjordes. Efter explosionen 2002 då närmare 40 ex noterades och Brudarebacken framstod som en av landets bästa ortolanlokaler har dock årssummorna stadigt dalat, och vi är nu snart tillbaka på de nivåer som rapporterades under 90-talet (0–6 ex per år). Men vi håller tummarna och hoppas på en positiv vändning igen av denna karismatiska sparv.