Skräntärna Hydroprogne caspia
2021
Samtliga:
1 ad Torslandaviken 7–14.7 (Ola Wennberg m fl).
1 ad + 1 1K Torslandaviken 27.7–22.8 (Hans Börjesson m fl).
1 ad Brevik, Öckerö 2.8 (Thomas Karlsson).
Det är som vanligt svårt att uppskatta hur många olika individer som är inblandade i årets skräntärneobservationer då de ofta är rörliga över stora områden. Det står hur som helst klart att arten fortsatt, om än bara med några enstaka exemplar, förekommer relativt regelbundet i framför allt Torslandaviken under sensommaren. Detta står i stark kontrast till det faktum att det under hela 1990-talet gjordes tre fynd och där ingen stannade mer än en dag.
2020
Samtliga:
1 ex str NO Galterö 1.5 (Jon Hessman m fl).
1 ad Torslandaviken 21.5 (Stefan Svanberg m fl).
2 ad Torslandaviken 26–30.5 (Ola Wennberg m fl).
1 ex Hälleviken, Torslanda 23.6 (Birger Stenseke).
1 ad str S Tistlarna 28.6 (Andy Hultberg).
3 ad Välen 2.7 (Göran Andersson m fl).
2 ad Torslandaviken 2.7 (Bengt Vannerlund m fl).
1 ex Torslandaviken 28.7 (Conny Palm).
1 ad och 2 1K Torslandaviken 10–27.8 (Stefan Svanberg m fl).
Från att tidigare ha varit en högst sporadisk gäst har framför allt Torslandaviken alltsedan 2016 mer eller mindre regelbundet gästats av dessa majestätiska tärnor. Precis som de senaste åren gjordes även ströfynd på andra lokaler längs med kusten, men sannolikt rör merparten av dessa observationer samma fåglar som rört sig i området. I slutet av augusti sågs två ungfåglar, men det är oklart varifrån de härstammar. Inga högre häckningsindicier finns rapporterade från vårt område.
2019
Samtliga:
2 ad str S Rörö 6.6 (Per Björkman m fl).
1 ex Torslandaviken 28.6 (Magnus Persson).
2 ad str S Stora Amundö 20.7 (Adam Bergqvist).
1 ad Torslandaviken 21–24.7 (Christer Fält m fl).
Världens största tärna, skräntärnan, har på senare år uppträtt regelbundet kring framför allt Torslandaviken under sommarmånaderna. De är ofta rörliga och byter lokal från dag till dag, varför risken för dubbelräkningar är stor och det går faktiskt inte att utesluta att årets samtliga observationer rör samma två fåglar.
2018
Samtliga:
2 ex Torslandaviken 26–27.5 (Stefan Svanberg m fl).
1 ex Hårssjön 29.5 (Peter Keil).
1 ex Välen 15.8 (Ulf Sjögren).
Tre fynd av fyra exemplar är ett historiskt sett bra resultat för området, även om vi blivit lite bortskämda med stationära skräntärnor under sommarmånaderna de senaste åren.
2017
Samtliga:
1 ad Torslandaviken 23–24.5 (Roger Eskilsson m fl).
1 ex Torslandaviken 20.6 (Staffan Larsson m fl).
1 ad Sandvik, Torslanda 21.6 (Christer Fält).
2 ad Galterö 24.7 (Lars Hellman m fl).
2 ex Välen 25.7 (Peter Ahlander).
2 ad Torslandaviken 25.7 (Magnus Persson).
Sex fynd av skräntärna i området innebär nytt rekord i modern tid med god marginal. Dock är det troligt att det inte är fullt så många fåglar inblandade i fynden utan det får anses sannolikt att det handlar om totalt 2–4 ex som snurrat runt i området under sommarmånaderna. Kanske gäller majoriteten av årets obsar till och med samma par som sågs i området även förra året? Inte heller i år noterades dock några häckningsindicier.
2016
Samtliga:
2 ad Torslandaviken 27.5–30.7 (Ola Wennberg m fl).
1 ad Danska liljan, Gbg:s södra skärgård 24.7 (Christer Fält).
Denna majestätiska, och i Göteborg vanligtvis så svårobserverade, tärna sågs i år av fler skådare i området än någonsin tidigare. Vad vi bedömer vara samma två individer sågs till och från regelbundet i och omkring Torslandaviken hela sommaren. Gissningsvis kan även fågeln vid Danska liljan vara en av Torslandavikenfåglarna. Vid detta observationstillfälle sågs en fågel flyga målmedvetet mot ön med fisk i näbben och detta, i kombination med de regelbundna observationerna av 1–2 gamla fåglar, gör det lätt att spekulera kring att paret kan ha gått i häckningstankar. Även om inga höga häckningsindicier noterades så är det väl värt att hålla ögonen extra öppna kommande år.
2015
Samtliga:
1 ad Torslandaviken 4.8 (Ola Wennberg m fl).
En observation som stämmer väl in i mönstret med tidigare fynd. Det är sommartid, från slutet av juni till början av augusti, som de flesta skräntärnor observeras i Göteborgsområdet. Av de 25 fynd som har gjorts sedan 1990 har 20 fynd gjorts under perioden 18.6–12.8, varav lite drygt hälften i juli. Av övriga fynd är fyra från maj och ett från september.
2014
Samtliga:
1 ad Nordreälvstranden, Öxnäs, Säve 18.6 (Bo Brinkhoff m fl).
2 ad Torslandaviken 23.6 (Ola Wennberg) samt 24.6 (Christer Fält m fl).
2 ex Torslandaviken 17.7 (Göran Gustavsson).
Enstaka fynd av skräntärna görs numera årligen. Årets utfall på tre fynd är dock ovanligt mycket och sedan 1990 överträffas detta endast av 2006 då fyra fynd gjordes. Notera att vi har valt att publicera observationerna i Torslandaviken den 23 och 24 juni som ett fynd. Även om fåglarna endast sågs tillfälligt de båda dagarna håller vi det för troligast att det rör sig om samma individer.
2013
Samtliga:
1 ex str S Kråkudden, Hönö 16.5 (Jon Håkansson).
1 ad str SO Galterö 25.7 (Jon Hessman).
För tredje året i följd hade vi två fynd av skräntärna, vilket får anses som en relativt bra utdelning av denna notoriskt svåra art att få se i området. Under 2000-talet har det gjorts mellan noll och fyra fynd per år, där 2006 toppar med fyra fynd av fem exemplar. Under fyra av åren saknas observationer helt, medan det under sex av åren inklusive 2013 noterats två fynd.
2012
Samtliga:
2 ad str S Kråkudden, Hönö 5.8 (Per Björkman).
1 ex Sandvik, Torslanda 12.8 (Christer Fält).
Två fynd av tre exemplar är en bra utdelning när det gäller den här arten som är riktigt svår att få se i Göteborgsområdet. Nästan alla fynd som görs är tillfälliga observationer, så även detta år. Med årets fåglar är vi nu uppe i sjutton fynd på 2000-talet vilket kan jämföras med att det endast gjordes tre fynd på 90-talet. Ökningen hänger med stor sannolikhet ihop med ökad skådaraktivitet i området, eftersom skräntärnan har en vikande trend i landet.
2011
Samtliga:
1 ex Torslandaviken 26.5 (Magnus Persson).
1 ad Göta älvbron 22.7 (Magnus Persson).
Skräntärnan är inte årlig i området men sedan 2002 har den observerats alla år utom 2005 och 2010. Att döma av fyndbilden under den senaste tjugoårsperioden är juli den månad då man har störst chans att få se arten i Göteborg. Majfynd görs relativt sällan och årets observation är blott den tredje som gjorts i denna månad sedan 1990.
2009
Samtliga:
2 ex Galterö 26.6 (Roger Eskilsson m fl).
1 ad Haga kile, Askim 17.7 (Stefan Andersson).
På senare år har skräntärnan siktats nästan årligen i området. Detta var fynd nummer tolv och tretton för 00-talet, vilket kan jämföras med endast tre fynd under hela 90-talet. Tidpunkten för årets observationer är typisk och ska man peka ut någon månad där man har störst chans att träffa på arten i Göteborgsområdet så är det juli. Av de fynd som gjorts sedan 1990 är exakt hälften från juli och resterande ganska jämnt fördelade från maj till september.
2008
Samtliga:
1 ad Frihamnen 26.6 (Anders Ring).
1 ex Krossholmen, Torslanda 31.7 (Per-Erik Hagström m fl).
Tredje året i rad med fynd av denna gigant bland tärnor gör skräntärnan näst intill årlig under den senaste sjuårsperioden. Av de i Sverige häckande tärnarterna är den dock helt klart den svåraste att få se i Göteborgsområdet, inte bara för dess fåtalighet utan även för att den mer eller mindre aldrig verkar behaga uppehålla sig en längre tid på någon lokal. Detta var fynd nummer nio och tio under 2000-talet, vilket kan jämföras med endast tre fynd under hela 1990-talet.
2007
Samtliga:
1 ex str S Rörö 1.7 (Per Arne Lindgren).
1 ad str N Bredungen, Hisingen 24.7 (Johan Svedholm).
Skräntärnan är inte årlig, men har fått ett klart uppsving den senaste femårsperioden. Detta var fynd nummer åtta och nio under 2000-talet, vilket kan jämföras med endast tre fynd under hela 1990-talet. Observationerna är tidstypiska, juli är den månad som ståtar med flest fynd av arten.