Obestämd östlig gulärla Motacilla tschutschensis s.lat.
2022
Samtliga:
1 1K Torslandaviken 9.10 (Christer Fält m fl).
Första fyndet för Bohuslän och Göteborgs rapportområde. Mer om upptäckten och efterföljande huvudbry berättas i FpV 4/2022. Men östlig gulärla? Av det vetenskapliga namnet skönjer vi något komplicerat och svåruttalat. Så vad är det för påfund egentligen? Markus Lagerqvist ledamot i Taxonomikommittén förklarar: Genetiska studier har påvisat en djup genetisk klyfta mellan västliga och östliga underarter av gulärlan och att östliga gulärlor står närmare citronärlan än västliga gulärlor. Flera auktoriteter har därför delat upp gulärlan i en västlig (Motacilla flava) och en östlig art (Motacilla tschutschensis). De senare inkluderar de fyra underarterna plexa, tschutschensis, macronyx och taivana. Situationen är dock komplex då olika genetiska studier har givit delvis motstridiga resultat, dräktkaraktärer i flera fall går på tvärs med genetiken och det fortfarande finns stora luckor i kunskapen. De senaste resultaten pekar också på att en bättre väg kan vara en treväga uppdelning, där de östliga gulärlorna snarare delas upp i två arter – en nordöstlig (plexa, tschutschensis) och en sydöstlig (macronyx, taivana). Svenska taxonomikommittén har därför valt att i avvaktan på fler studier – som är på gång – ännu inte dela upp gulärlan. Gulärlan i Torslandaviken har inte bestämts till exakt underart, men baserat på både utseendet och framför allt lätena, kan man säga att den tillhör någon av de östliga underarterna, troligtvis någon av de nordligare underarterna plexa eller tschutschensis.