Sädgås Anser fabalis
2022
Samtliga:
Vinter–vår:
Sammanlagt 241 ex 1.1–12.3.
Höst–vinter:
Sammanlagt 235 ex 25.9–26.12.
Ett helt normalt uppträdande för sädgås, både vår och höst.
2021
Samtliga:
Vinter–vår:
Sammanlagt 536 ex 1.1–11.4.
Sommar:
1 ex Västra Nedsjön, Hindås 20–22.6 (Fredrik Andersson m fl).
Höst–vinter:
Sammanlagt 256 ex 11.10–20.12.
Ett gott uppträdande, särskilt under våren. Sträcktoppen tycks ha infallit redan de sista dagarna i februari. I år fick vi också återbesök av en gammal FiG-favorit, nämligen sommar-sädgåsen i Hindås. Åtminstone får vi anta att det är samma sädgås som slår följe med kanadagäss och ses här och var i de östligaste delarna av Härryda kommun. Det har den gjort varje år sedan 2009, förutom 2020 då den lös med sin frånvaro i rapportmaterialet.
2020
Samtliga:
Vinter–vår:
Sammanlagt 298 ex 19.1–5.4.
1 ex Välen–Lunnagården, Mölndal 1.5 (Hans Börjesson m fl).
Höst–vinter:
Sammanlagt 264 ex 17.9–5.12.
Den milda vintern suddade ut gränsen mellan vinter och vår och sträcktoppen tycks ha inträffat redan i slutet av februari. Följaktligen var sträcket så gott som över redan i mitten av mars, med bara något enstaka ströfynd senare under våren. Lite udda är fyndet från den första maj. Majfynd är historiskt ovanliga, även om trogna FiG-läsare torde vara bekanta med sädgåsen som översomrat bland kanadagäss i trakterna kring Hindås och Björketorp och därmed visat upp sig flera gånger under maj månad. Var höll den gåsen hus i år? Det gjordes ett par observationer av en ensam sädgås i området under februari och mars, men sedan tog det stopp. Kanske är det dags att ta avsked av denna gås som varit oss trogen sedan 2009. Höstens sträck blev alldeles normalt.
2019
Samtliga:
Vinter:
1 ex.
Välen 19–20.1 och 31.1–8.2 (Hans Börjesson m fl).
1 ex Torslandaviken 2.2 (Lars Persson).
1 2K Fässberg–Lunnagården, Mölndal 9–10.2 (Lars Eric Rahm m fl) 1 ex Södra Tynnered 10.2 (Olof Armini).
Vår:
Sammanlagt 265 ex 16.2–26.3.
Höst:
Sammanlagt 451 ex 18.9–30.11.
Övriga fynd:
1 ex området Björketorp–Hindås 12.1, 10–12.3, 31.3, 1.5, 12.6, 15.12 (Johannes Löfqvist m fl).
Ännu ett mycket gott år för sädgås. Fyndbilden är typisk för senare år, med enstaka vinterfynd (möjligen av en och samma kringflackande individ) och en någorlunda jämn fördelning över vår- och höststräck men med lite tyngdpunkt på hösten. Dessutom fanns vår stationära gås i Björketorp–Hindås-området på plats för tionde året i rad.
2018
Samtliga:
Vinter:
1 ex str NV Lilla Amundö 5.1 (Robert Paepke).
15 ex str V Horstedammen, Öckerö 21.1 (Bengt Karlsson).
1 ex Habäck, Björketorp 10.2 (Elon Wismén m fl).
Vår:
Sammanlagt 319 ex 3.3–15.4.
Höst:
Sammanlagt 227 ex 25.9–26.11.
Övriga fynd:
1 ex Björketorp–Västra Nedsjön 10.2–28.8.
Ett år som på alla sätt faller väl in i den ymniga fyndbilden för senare år. Hittills har varje år på 10-talet bjudit på tresiffriga säsongssummor både vår och höst, medan det på 00-talet ofta rörde sig om tvåsiffriga summor. Och på tal om tvåsiffrigt bör nu den gås som årligen sällskapar med kanadagäss i områdets östligaste utmarker snart fylla tio år, om den inte redan gjort det.
2017
Samtliga:
Januari:
3 ex Välen 1.1 och 6.1 (Jan Krantz m fl).
1 ex Hovås golfbana–Välen–Fässberg, Mölndal 1–3.1 (Mårten Sjöstedt m fl).
13 ex str SV Hönö 5.1 (Christer Fält).
Vår:
Sammanlagt 331 ex 25.2–26.4.
Höst:
Sammanlagt 600 ex 16.10–13.11.
December:
7 ex str SV Torslandaviken 4.12 (Ola Wennberg).
3 ex Uppegården, Säve 11.12 (Nils Abrahamsson).
8 ex str SV Torslandaviken 17.12 (Magnus Persson m fl).
Övriga fynd:
1 ex Smedstorps ängar, Björketorp–Västra Nedsjön, Hindås 22.2–16.8 (Elon Wismén m fl).
Ännu ett mycket gott år för sädgås. Vid de internationella gåsinventeringarna har antalet rastande sädgäss i Sverige i oktober ökat något de senaste tio åren, men det har också visat sig att flyttvägarna har förskjutits norrut, vilket sannolikt är en viktigare förklaring till de ökade årssummorna i Göteborgsområdet.
2016
Samtliga:
Januari:
12 ex str S Kråkudden, Hönö 4.1 (Tony Norman m fl).
2 ex Furuberg, Tuve 4.1 (Jan Hellström).
1 ex Öxnäs 5.1 (Ola Wennberg m fl).
Vår:
Sammanlagt ca 161 ex 12.2–8.4.
1 ad Västra Nedsjön, Hindås 2.4–22.5 (Elon Wismén m fl).
1 ex Öxnäs 30.4–5.5 (Uno Unger m fl).
Sommar:
1 ex Smedstorps ängar, Björketorp 14.8 (Johannes Löfqvist).
Höst:
Sammanlagt ca 291 ex 16.10–6.11, med som mest 175 ex str S Hyppeln 30.10 (Roger Eskilsson m fl).
December:
1 ex Hovås golfbanedamm, Askim 25.12 (Jan Mogol).
8 ex str SV Ragnhildsholmen 27.12 (Bo Brinkhoff).
Ett normalt år för sädgås vars uppträdande har ökat i området på senare år. Oftast räknas det in något fler sädgäss under hösten än våren, och så även i år. Gåsen som sågs i Västra Nedsjön i april–maj och sedan vid Smedstorps ängar i augusti är med all sannolikhet den gås som har tillbringat sommarhalvåret i trakterna varje säsong sedan 2009.
2015
Samtliga:
Januari:
5 ex Ragnhildsholmen 4.1 (Bo Brinkhoff m fl).
Vår:
Sammanlagt 237 ex under perioden 22.2–10.3.
Höst:
Sammanlagt 233 ex under perioden 19.9–25.11.
December:
6 ex str V Fotö 13.12 (Bo Brinkhoff m fl).
Övriga fynd:
1 ex Västra Nedsjön, Hindås 10.4–28.5 samt 9–10.8 (Elon Wismén m fl).
Ett gott år för sädgås, med höga antal både vår och höst. Generellt sett verkar det ses mer och mer sädgås i Göteborgsområdet, men det är svårt att avgöra om det beror på att fler sädgäss behagar passera här, eller om det bara rör sig om ökad skådaraktivitet. En sädgås som utan tvivel fattat tycke för rapportområdet är sädgåsen som tillbringade delar av sommaren vid Västra Nedsjön. Den har varit på plats varje år sedan 2009.
2014
Samtliga:
Januari:
7 ex str O Välen 5.1 (Silke Klick m fl).
2 ex förbifl Torslandaviken 5.1 (Niklas Aronsson m fl).
3 ex str N Karl Johans torg, Majorna 9.1 (Ola Bäckman).
Vår:
Sammanlagt 168 ex 11.2–17.3.
Höst:
Sammanlagt 176 ex 14.9–21.12.
Övriga fynd:
1 ex Västra Nedsjön, Hindås 7.5 (Fredrik Andersson) och troligen samma exemplar Smedstorps ängar, Björketorp 23.5, 14.9 och 2.10 (Elon Wismén m fl).
Ett normalt sädgåsår som präglades av det milda vädret under både vår och höst. Vårsträcket kom igång ovanligt tidigt, och höststräcket pågick under nästan hela december. Smedstorpsgåsen, som brukar bli kvar med traktens kanadagäss när artfränderna dragit norrut, har nu setts varje år sedan 2009.
2013
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt 143 ex under perioden 2.3–14.4.
Sommar:
1 ex Smedstorps ängar, Björketorp 10–11.8 (Elon Wismén m fl).
Höst:
Sammanlagt 703 ex under perioden 23.9–24.11.
Ännu en mycket bra sädgåshöst, där några exceptionellt höga dagssummor drar upp resultatet. Vårens uppträdande ligger i linje med de senaste årens. Sommarfyndet är områdets första. Möjligen kan det röra sig om samma individ som hållit till på Smedstorps ängar tillsammans med en kanadagås varje vår sedan 2009.
2012
Samtliga:
Vinter:
1 ex Gunnesby, Säve 5.1 (Magnus Unger).
20 ex str V Killingsholmen, Askim 9.1 (Stefan Svanberg).
Vår:
Sammanlagt ca 350 ex under perioden 19.2–1.4.
Dessutom 1 ex Smedstorps ängar, Björketorp 15–27.4 (Elon Wismén m fl).
Höst:
Sammanlagt ca 947 ex under perioden 4.10–2.12.
Det överlägset bästa året för sädgås under 2000- talet. Det tidigare vårrekordet gällde cirka 240 ex 2010, och det tidigare höstrekordet cirka 285 ex 2011. Det senaste årtiondet tycks inga dramatiska förändringar ha skett i skogssädgåsens bestånd, i alla fall inte positiva. Orsaken till rekorduppträdandet är därför svår att reda ut. Möjligen kan Jubileumsjakten haft ett finger med i spelet?
2011
Samtliga:
Vår:
Sammanlagt 137 ex under perioden 2.3–10.4.
Dessutom 1 ex Smedstorps ängar, Björketorp 28–30.5 (Elon Wismén m fl).
Höst/vinter:
Sammanlagt ca 285 ex under perioden 9.10–31.12.
Höstsumman är rekord för 2000-talet, men även vårsumman är hög. Den milda början på vintern gjorde att det sågs ovanligt många sädgäss sent på året, till exempel sågs totalt 125 ex i december månad. Det har setts en ensam sädgås vid Smedstorps ängar tre år i rad nu, varje gång tillsammans med en kanadagås, och ofta sent på vårsäsongen.
2010
Vår:
Sammanlagt ca 240 ex under perioden 19.3–13.5.
Höst:
Sammanlagt 102 ex under perioden 11.9–26.11.
Ett gott år för sädgåsen, där vårsumman sticker ut som den högsta under 2000-talet, medan höstsumman är inom variationen. Normalt brukar vårsumman landa på ungefär hälften av årets antal, men variationerna är stora.
2009
Vår:
Sammanlagt 88 ex under perioden 27.2–11.4.
Höst:
Sammanlagt 21 ex under perioden 28.10–6.12.
Vinter:
1 ex Fässberg, Mölndal 31.12 (Olof Armini).
Vårsumman är bra medan höstsumman är ganska mager. Summeringarna avser sträckande fåglar, så som sädgåsen normalt ses i Göteborgsområdet. Även om slutet av februari och början av december visserligen tillhör vintern, är sädgäss i vårt rapportområde vid den tiden troligen tidiga respektive sena sträckare. Dock görs i princip årligen ett och annat fynd mitt i vintern. Gåsen på nyårsafton är ett gott exempel på detta. Den individen skulle mycket väl kunna vara samma som observerades vid Lunnagården i Mölndal på juldagen och som bedömts tillhöra den tundrahäckande rasen rossicus (se nedan).
2008
Vår:
Sammanlagt 128 ex under perioden 20.2–9.4.
Höst:
Sammanlagt 227 ex under perioden 24.9–21.11.
Vinter:
23 ex str S Rådasjön 28.12 (Johannes Löfqvist).
Vårsumman står sig bra och är den näst bästa under 2000-talet. Höstsumman är den högsta under 2000-talet, det tidigare rekordet var från 2005 och gällde 137 individer. Fynden i februari och december utgörs troligen av tidiga respektive sena sträckare.
2007
Vår:
Sammanlagt 219 ex mellan 5.3 och 26.3.
Höst:
Sammanlagt 92 ex mellan 30.9 och 11.11.
Vinter:
Enstaka fynd i januari–februari samt ett fynd i december.
Summeringarna av vår- och höstfynd gäller sträckande fåglar och vårsumman är den högsta under 2000-talet. Fynd under januari görs inte varje år, medan fynd i februari och december kan utgöras av tidiga respektive sena sträckare.