Ägretthäger Ardea alba
2022
Samtliga:
Vår:
1 ex Välen 18.4 (Britta Svensson m fl).
3 ex str NO Brudarebacken 18.4 (Roger Eskilsson m fl).
1 ex str SO Kråkudden, Hönö 20.4 (Martin Oomen m fl).
Sommar–höst:
Sammanlagt ca 38 ex 29.7–30.11.
December:
1 ex Stora Amundö 7.12 (Ulf Persson m fl).
Höga antal:
7 ex Torslandaviken 29.9 (Claes Norén).
Ett mycket gott år helt i linje med fjolåret. Ägretthägern befäster alltså sin relativt nya position som ett sällsynt men regelbundet inslag i rapportområdet, i första hand under hösten.
2021
Samtliga:
Januari:
1 ex Gullö, Säve 10.1 (Anders Hansson m fl).
Höst:
Sammanlagt ca 45 ex 5.8–23.11.
December:
1 ex Torslandaviken 29.12 (Magnus Persson m fl).
Höga antal:
Upp till 8 ex Öxnäs 4.9–30.10 (Anders Olsson m fl).
7 ex Torslandaviken 5.9 (Aleksandar Azaric m fl).
4 ex str NO Klarvik, Björkö 14.11 (Kristoffer Lager).
Ägretthägerns framfart fortsätter. I år gjordes så många fynd att det mest är en gissningslek att bedöma hur många individer som var inblandade. Det är tydligt att hösten är ägretthägerns stora årstid i Göteborgsområdet och nästan alla fynd gjordes mellan augusti och november. I år gjordes faktiskt inte ett enda fynd under våren. Däremot fick vi två vinterfynd, ett vardera i januari och december. Ägretthäger är numera att betrakta som en sparsam eller sällsynt övervintrare i södra Sverige.
2020
Samtliga:
1 ex Galterö 11.4 (Robert Ennerfelt m fl).
1 ex Torslandaviken 5.5 (Christer Fält m fl).
1 ex str S Torslandaviken 14.5 (Christer Fält).
1 ex Torslandaviken 26.5 (Ola Wennberg m fl).
2 ex Vrångö 20.6 (Jon Hessman m fl).
1 ex Välen 10.8 (Martin Johansson m fl).
1 ex Torslandaviken 11.8 (Christer Fält m fl).
1 ex Gullö, Säve 13.8 (Anders Hansson).
1 ex Haga kile, Askim 19.8 (Ove Ferling m fl).
1 ex Torslandaviken 19.8 (Christer Fält m fl).
1 ex str S Välen 19.8 (Hans Börjesson).
1 ex Torslandaviken 22.8 (Christer Fält).
1 ex Välen 22.8 (Hans Börjesson).
1 ex Ganlet, Önnered 1.10 (Eva Åkesson).
2 ex str S Smithska udden 1.10 (Per Österman m fl).
6 ex str Stora Amundö 3.10 (Stig Fredriksson m fl).
1 ex Rörö 4.10 (Fredrik Litsgård m fl).
1 ex Galterö 18.10 (Andreas Svensson).
1 ex Smithska udden 13.11 (Conny Palm).
2 ex Torslandaviken 16.11 (Ola Wennberg).
3 ex Hårssjön 21.11 (Fredrik Andersson).
Året bjöd på en smärre explosion av observationer och det är svårt att reda ut hur många ägretthägrar som egentligen sågs, men omkring 25 ex kan vara en rimlig bedömning. Det är mer än dubbelt så många som tidigare årshögsta. Bland årets fynd hittar vi för första gången ett par flockar med mer än 2 ex, nämligen 6 ex som drog förbi Kungsviken på Stora Amundö den 3 oktober, och 3 ex som rastade i ett regnigt Hårssjön den 21 november. Det var för övrigt även det första fyndet i Härryda kommun. Att det dyker upp flockar är inte särskilt oväntat, det har varit en regelbunden företeelse på många platser i södra Sverige de senaste åren.
2019
Samtliga:
Torslandaviken:
2 ex 21.5 (Lennart Hansson).
1 ex 10.6 (Ola Wennberg).
2 ex 15–16.6 (Ingemar BE Larsson m fl).
1 ex 22.7 (Ola Wennberg).
1 ex 18–19.10 (Joakim Cederlund m fl).
1 ex 20–29.11 (John-Eric Thore m fl).
Övriga lokaler:
1 ex Hårssjön 9.4 (Ove Ferling m fl).
1 ex Stora Varholmen, Billdals skärgård 10.6 (Claes Norén).
1 ex Kornhalls färjeläge, Säve 31.7 (Magnus Lundström).
1 ex str SO Gullbergsvass 12.8 (Martin Oomen).
1 ex Säveåns mynning 22.8 (Roger Eskilsson).
1 ex Kvillehed, Nordre älv 28.8 (Magnus Lundström).
1 ex.
Gullö, Säve 5.9 (Anders Hansson).
2 ex Välen 24.9 (Eva Åkesson).
1 ex Ragnhildsholmen 17.11 (Jan-Olof Roos).
Ägretthägrarna fortsätter att ta över Göteborgsområdet liksom övriga Sverige. Årets fynd rör sannolikt till viss del samma individer som dykt upp på olika lokaler. Under hösten var Hisingens stränder särskilt populära med fynd i Torslandaviken, längs Nordre älv och kring Säveåns mynning. Drygt tio individer är kanske en rimlig eller något försiktig gissning på årets totalantal. I Sverige i stort görs flest fynd under april–maj och augusti–oktober. I Göteborgsområdet har hösten hittills varit något rikare på ägretter än våren, och framtiden får utvisa om det kan hålla som en regel. I år fick vi även några sommarfynd, och julifynden är faktiskt områdets första. Nu är det bara februari som saknas i den göteborgska ägrettstatistiken.
2018
Samtliga:
Torslandaviken:
1 ex 10–11.8 (Ola Wennberg m fl).
1 ex 4.9 (Ola Wennberg).
1 ex 29.9 (Leif Bergendal).
1 ex 12.10 (Ola Wennberg m fl).
2 ex 15.10 (Ingegerd Bratt m fl).
1 ex 1–17.11 (Örnulf Asker m fl).
Övriga lokaler:
1 ex Välen 2–3.9 (Uno Unger m fl).
1 ex str S Slottsskogen 7.9 (Tina Widén).
1 ex Hökälla 17.10 (Daniel Tingdahl).
Det gjordes många observationer i Torslandaviken under hösten och det är inte lätt att reda ut hur många individer som var inblandade. Men det är kanske mest av akademisk betydelse för arten som verkar bli ett stående inslag i den svenska häckfågelfaunan, även om vårt område än så länge får nöja sig med ströobservationer.
2017
Samtliga:
1 ex Hårssjön 31.3 (Lars-Olof Sandberg).
1 ex Gullö, Säve 18.5 (Anders Hansson m fl).
1 ex str SV Björkö 10.9 (Peter Hamrén).
1 ex Lilla Amundö 8.10 (Jan Mogol m fl).
1 ex Torslandaviken 23.10 (Ola Wennberg m fl).
Efter 2016 års ägrettbonanza blev 2017 något lugnare, men ändå det näst bästa året genom tiderna. Hårssjöfyndet blev rapportområdets första i mars, medan övriga fynd passar väl in i fyndbilden, där oktober nu är den månad som har flest fynd. De enda månader som ännu saknar fynd är februari och juli.
2016
Samtliga:
1 ex str SV Torslandaviken 3.1 (Christer Fält).
1 ex Hökälla 3.4 (Stig Jacobsson).
1 ex Torslandaviken 9.5 (Ola Wennberg m fl).
1 ex Kungsö, Gbg:s södra skärgård 13.5 (Tina Widén).
1 ex Lammholmsviken, Öckerö 21.5 (David Johansson).
1 ex Torslandaviken 28.9 (Ola Wennberg).
1 ex Lagmansholmen 13.10 (gnm Maria Aronsson).
1 ex Gullö, Säve 14–15.10 (Fredrik Larsson m fl).
1 ex Sagsjön, Kållered 20–21.10 (Morgan Johansson m fl).
1 ex Torslandaviken 21–26.10 (Magnus Persson m fl).
Förvisso finns här risk för dubbelräkning, men tio fynd innebär nästan en fördubbling av antalet fynd i området. Ägretthägrar rycker fram på bred front över Sverige och det är ingen djärv gissning att den grå arten allt oftare kommer överglänsas av sin vite kusin.
2015
Samtliga:
2 ex Torslandaviken 6.6 (Jesper Nilsson m fl).
1 ex str S Vrångö 18.10 (Magnus Rahm).
Ägretthägern fortsätter att flytta fram positionerna i norra Europa. Ännu är arten inte årlig i Göteborgsområdet, fynd saknades till exempel 2014 och 2012, men det är nog bara en tidsfråga innan den blir det. Detta var fynd nummer tio och elva i rapportområdet.
2013
Samtliga:
1 ex str Galterö 11.5 (Jan Mogol).
1 ex Torslandaviken 27.8 (Uno Unger m fl).
1 ex str Torslandaviken och Styrsö 24.11 (Magnus Persson, Andy Hultberg m fl).
Fynd nummer sju, åtta och nio i rapportområdet. Samtliga fynd har gjorts sedan 1999, och det är uppenbart att artens expansion avspeglar sig i Göteborgsområdets fyndbild.
2011
Samtliga:
1 ex str S Kråkudden, Hönö 11.5 (Martin Oomen m fl).
Första fyndet i norra skärgården och sjätte i Göteborgs rapportområde. Fyndet var områdets första i maj, och fynden fördelar sig nu på två i april och ett vardera i maj, augusti, september och november.
2009
Samtliga:
1 ex Ragnhildsholmen och Öxnäs 1–2.11 (Lars Erik Norbäck m fl).
I 1965–1966 års fågelrapport för Västkusten konstaterades att ”ägretthägern är en av Europas sällsyntaste fågelarter”, men på senare år har arten expanderat på kontinenten. Troligen är det denna expansion som tagit sig uttryck i flera fynd i Sverige såväl som i Göteborgstrakten. Detta var områdets femte fynd och alla har gjorts sedan 1999 (se separat ruta för komplett fyndhistorik). De tidigare fynden är alla gjorda under sommarhalvåret. De flesta europeiska ägretthägrar övervintrar kring Medelhavet eller i Afrika men en del fåglar verkar dröja sig kvar på nordligare breddgrader och i Sverige finns ett flertal novemberfynd från senare år.
2008
Samtliga:
1 ex Hårssjön 13.4 (Jan-Åke Noresson m fl).
1 ex str S Vrångö 24.9 (Tina Widén).
Detta är tredje respektive fjärde fyndet i området, tidigare finns ett höst- och ett vårfynd från 1999 och 2005. Fyndbilden i området speglar troligen en ökning av fynden i Sverige, men en bidragande orska kan också vara att skådaraktiviteten i området har ökat.