Berguv Bubo bubo

2022

Häckningar: 2 häckningar med 1 unge vardera.
Revir: Ytterligare 3–4 revir.
Lika många häckningar av berguv noterades som året innan, och båda paren fick ut en unge. Det är tyvärr inga häckningsframgångar att glädjas åt. De senaste 10 åren har antalet flygga ungar varit följande: 2021 (2), 2020 (1), 2019 (2), 2018 (4), 2017 (4), 2016 (4), 2015 (3), 2014 (6), 2013 (4), 2012 (6). Antalet revir verkar också ha minskat något men utan att det går att fastställa om det är en trend eller fluktuationer.
Silke Klick

2021

Häckningar: 2 häckningar, varav en misslyckad och en där paret fick ut 2 ungar.
Ytterligare revir: 5–6 ytterligare revir.
Årets två ungar är dubbelt så många som fjolårets bottennapp, men det innebär inte att det går bra för berguvarna i Göteborgsområdet. Antalet aktiva revir har varierat mellan fem och tio de senaste åren, utan någon märkbar trend. Det är tyvärr häckningsframgångarna som har varit mycket skrala i några år.
Silke Klick

2020

Häckningar: En konstaterad häckning där paret också fått ut en unge (Peter Strandvik m fl). Troliga/möjliga häckningar: Max 6 aktiva revir med mestadels ensamma hanar och en eventuell avbruten häckning på en lokal.
Tyvärr ytterligare ett dystert år för berguvarna i Göteborgs rapportområde. Inga spektakulära stadsuvar noterades i innerstaden under 2020, men de sedvanliga rastande uvarna i Slottsskogen och vid Välen drog många skådare under ett begränsat antal dagar. En uv uppehöll sig på Vinga under ett par veckor i oktober. Tyvärr hittades även två döda uvar, varav en bestämdes till 2K.
Silke Klick

2019

Häckningar: Av de tre par som skred till häckning fick endast ett par ut två ungar (Peter Strandvik m fl). Troliga/möjliga häckningar: Ytterligare sex aktiva revir, varav de ropande hanarna troligen förblev ensamma på tre lokaler.
De senaste åren har antalet aktiva Göteborgsrevir, inklusive kranskommuner, varierat mellan fem och tio, dock har antalet ungar inte varit såhär lågt sedan 2006–2007. På en lokal observerades ett använt bo men inga ungar, och på en annan lokal förolyckades troligen honan under pågående häckning. Även de berguvar som tillfälligt vistades i centrala staden, till glädje för inbitna skådare, fotografer och allmänheten, vittnar om en förkärlek för utsatta ställen i bebodda områden. En ung berguv satt under några dagar i augusti på ett balkongräcke i Vasastaden, men det visade sig att hen hade blivit skadad på något sätt och avled trots ett försök till rehabilitering på Fågelcentralen. Ytterligare en storstadsuv höll till vid Nordstan några dagar i oktober och avled senare, denna gång på grund av sjukdom. En rikstäckande inventering har pågått under 2019 och kommer att fortsätta 2020. Syftet är att bättre förstå antalet berguvar i landet, dess biotoper och föda, samt att generera ett underlag för behovet av utökat skydd på häckplatser för att öka chansen att berguvshäckningar inte förstörs av exploateringsprojekt eller skogsavverkning. Berguven är störningskänslig på sin häckplats, särskilt under äggläggning och ruvning i perioden mars till maj.
Silke Klick

2018

Häckningar: I de sju aktiva revir som har konstaterats i rapportområdet lyckades två par få ut fyra ungar (Peter Strandvik m fl).
Dålig tillgång på gnagare gjorde 2018 till ett magert år både sett till antal aktiva revir och flygga ungar.
Silke Klick

2017

Häckningar: 10 aktiva revir i rapportområdet. Två av paren fick ut sammanlagt 4 (3 + 1) ungar (Peter Strandvik m fl).
Trots ett glädjande antal aktiva revir är inte häckningsframgången lika glädjande. Orsakerna till den låga reproduktionen är inte säkerställda, men dålig tillgång på föda och häckplatser som är utsatta för störning och exploatering kan vara bidragande orsaker.
Silke Klick

2016

Häckningar: 8 aktiva revir varav 2 par som fick ut sammanlagt 4 ungar (Peter Strandvik m fl).
Åtta revir är förhållandevis många, men som vi har vant oss vid på senare år är häckningsframgången risig. Trenden är likartad i hela landet, orsakerna är inte klarlagda men faktorer som miljögifter, förföljelse, exploatering/störning av häckplatser och ändrad avfallshantering kan vara inblandade.
Johan Svedholm

2015

Häckningar: 9 aktiva revir, varav 2 par som fick ut sammanlagt 3 ungar (Peter Strandvik m fl).
Andelen aktiva revir var ovanligt många, vi får gå tillbaka till 2009 för att hitta samma antal. Däremot var det skralt med lyckade häckningar. Den blöta och kyliga inledningen på sommarn får anses som den främsta orsaken till detta.
Martin Oomen

2014

Häckningar: Totalt åtta revir varav tre lyckade häckningar och minst sex flygga ungar (Peter Strandvik).
Ett något bättre resultat jämfört med de senaste åren. Man kan säga att populationen är skör men stabil i Göteborgsområdet, där antalet revir pendlat mellan fyra och åtta stycken de senaste tio åren. I Bohuslän, där den största delen av den västsvenska populationen finns, är beståndet relativt stabilt med upp mot 50 revir.
Martin Oomen

2013

Häckningar: Sammanlagt 7 revir där 2 par fick 4 ungar (Peter Strandvik m fl).
Ett ganska magert år där endast två par lyckades med häckningen. Tyvärr har det sett likadant ut de senaste åren. Det senaste goda året var 2009 då fem par häckade.
Martin Oomen

2012

Häckningar: Sammanlagt 6 aktiva revir där 3 par fick sammanlagt 6 ungar (Peter Strandvik m fl).
I likhet med i fjol så lyckades tre par med sina häckningar. I vanlig ordning gjordes en del ströobservationer kring Göteborg under året. Tyvärr verkar hoppet vara ute för Ulleviuvarna som dök upp på arenan våren 2009. Efter att ha setts där under tre säsonger i rad så uteblev observationerna helt därifrån i år.
Martin Oomen

2011

Häckningar: Sammanlagt 5 aktiva revir där 3 par fick ut 6 ungar.
Övriga fynd: Det gjordes betydligt färre ströobservationer än normalt.
Antalet lyckade häckningar har varierat mellan en och fem under den senaste 10-årsperioden. Paret på Ullevi fanns på plats under vårvintern men någon häckning kunde inte heller detta år konstateras.
Martin Oomen

2010

Häckningar: Av sex besatta revir lyckades ett par med häckningen och två ungar kom på vingarna. Ytterligare två revir blev ej tillräckligt väl kontrollerade under säsongen.
Övriga: Under året gjordes en rad ströobservationer runt om i Göteborg, främst kring de centrala delarna av stan.
Ett magert år med endast en konstaterad häckning. Normalt brukar 2–3 par lyckas med sin häckning. Det folkkära uvparet, döpta till Ulle och Ville, som dök upp på Ullevi under vårvintern 2009 höll sig trogna arenan under hela året. Tyvärr visade de inget större intresse för den tilltänkta häckningslåda som är placerad på Ullevis tak. Så alla uventusiaster får ge sig till tåls och hoppas att det går bättre för dem kommande år.
Martin Oomen

2009

Häckningar: Totalt 9 revir där 5 par skred till häckning och fick 12 ungar på vingarna (Peter Strandvik m fl). Dessutom gjordes som vanligt en rad ströobservationer runt om i Göteborg.
Häckningsmässigt det bästa resultatet på hela 00-talet! Det uvpar som i början av januari etablerade sig på Ullevi blev snabbt folkkära och döptes till Ulle och Ville. Förhoppningar om häckning väcktes och en häckningslåda ställdes i ordning på Ullevis tak. Trots motocrossgalor och rockkonserter höll sig uvarna trogna sin nya borg men någon häckning blev aldrig av. Efter att ha setts dagligen från mitten av januari sågs de tillsammans för sista gången den 9 juli och det sista exemplaret försvann den 31 juli. Många trodde nog att historien var över i och med detta men den 16 november återkom först en individ och från den 23 november sågs bägge fåglarna året ut på och kring Ullevi.
Martin Oomen

2008

Häckningar: Av sex par lyckades fyra med häckningarna och åtta ungar (3+2+2+1) kom på vingarna.
Övriga: 1 ex Donsö 27.3 (Kjell Ove Andersson). 1 ex Hisingsparken 25.8 (Bo Brinkhoff). 1 ex Stora Amundö 3.9 och 18.10 (Stig Fredriksson, Stefan Johansson). 1 ex Donsö 13.9, 2.10 och 25.12 (Markus Lagerkvist, Kjell Ove Andersson m fl). 1 ex Smithska udden 22.9 (Stefan Svanberg m fl). 1 ex Slottsskogen 2.11 och 17.11 (Stig Fredriksson, Bengt Adamsson m fl). 1 ex Götaledstoppen 12.11 (Håkan Aronsson). 1 ex Kippholmen 23.11 (Hans Börjesson). 1 ex Änggårdsbergen 10.12 och 21.12 (Bengt Adamsson). 1 ex Gårda 15–18.12 (Per Nyberg). 1 ex Biskopsgården 23.12 (Håkan Aronsson).
Sammanfattningsvis ett mycket bra år och antalet flygfärdiga ungfåglar var det högsta hittills på 2000-talet. Det gjordes även ovanligt många observationer under höstmånaderna, säkerligen ett resultat av de lyckade häckningarna.
Martin Oomen

2007

Häckningar: Två par gick till häckning och ytterligare ett par uppehöll sig i permanent revir men det är oklart om de häckade i år. Av de två paren som gick till häckning fick åtminstone ett av paren ut en unge som dessvärre bröt benet strax efter kläckning och fick avlivas.
Övriga fynd: 1 ex Brännö 11.1 och 6.2 (Lars Hellman). 1 ex sp Södra Arödsberget, Brunnsbo, Hisingen 2.3 (Per Björkman). 1 ex Styrsö 18.3 (Kjell Ove Andersson). 1 ex sp Brunstorp, Säve 2.5 (Anders Slättung). 1 ex Kippholmen, Björlanda 8.9 (Roger Eskilsson m fl). 1 ex Fridhem, Hisingen 8–20.10 (Johan Svedholm m fl). 1 ex Mölnlyckemotet, Råda 13.10 (Fredrik Andersson). 1 ex Ängås, Göteborg 29.10 (Stefan Andersson). 1 ex Slottsskogen, Göteborg 13.11 (Stig Fredriksson m fl).
Två eller möjligen tre häckningar är en normal siffra för rapportområdet under hela 2000-talet. 2005 var ett positivt undantag då fem par häckade varav tre lyckades. Årets häckningar genererade tyvärr inte några ungar som överlevde men vi hoppas på bättre häckningslycka under 2008. Utöver häckningarna är fyndbilden normal med ett tiotal fynd spridda över rapportområdet under höst, vinter och vår.
Pär Lydmark