Dubbelbeckasin Gallinago media

Fenologi

Median Rekord
Första vår 7 maj 1 maj 2006 Brudarebacken (Christer Fält)
Sista vår 11 maj 22 maj 2003 Ragnhildsholmen (Ola Sandberg)
Första höst 26 aug 1 aug 2013 Galterö (John Thulin)
Sista höst 25 sep 4 okt 2008 Hökälla (Jan Hellström m fl)

2021

Samtliga: Vår: 1 ex Bredungen, Hisingen 10.5 (Peter Strandvik). 2 ex sp Hökälla 12–13.5 (Hans Börjesson m fl. 1 ex sp Torslandaviken 12.5 (Magnus Persson). 1 ex sp Toftekulla ängar, Tuve 12.5 (Benga Ragnewall). 1 ex Välen 16.5 (Ove Ferling). 1 ex sp Hökälla 17.5 (Sebastian Ekbom). 1 ex sp Torslandaviken 20.5 (Magnus Persson m fl). 1 ex sp Lunnagården, Mölndal 21.5 (Magnus Rahm m fl). Höst: 1 ex Brudarebacken 21.8 (Magnus Rahm).
Åtta fynd av nio individer under våren, med reservation för dubbelräkning vid Hökälla, är ett fint antal men helt inom den normala variationen. Endast ett fynd på hösten är lite magert där fyra till fem exemplar är mer normalt.
Ola Bäckman

2020

Samtliga: Vår: 1 ex sp Skogomevägen, Hisingen 13.5 (Stefan Svanberg). 1 ex sp Lunnagårdsfältet, Mölndal 13.5 (Silke Klick). Höst: 1 ex Smedstorps ängar, Björketorp 30.8 (Johannes Löfqvist m fl).
Genomsnittligt årsantal av dubbelbeckasin de senaste 20 åren ligger på ca åtta individer. Årets observationer med två spelande vårfåglar på olika platser den 13 maj samt ett ynka litet höstfynd får därför anses vara ett magert resultat och det sämsta sedan 2009 då endast en individ upptäcktes.
Ola Bäckman

2019

Samtliga: Vår: 1 ex Torslandaviken 9.5 (Ola Wennberg). 1 ex sp Ragnhildsholmen 11.5 (Tom Ekman). 1 ex Galterö 18.5 (Roger Eskilsson m fl). Höst: 1 ex Brudarebacken 29.8 (Martin Johansson). 1 ex Torslandaviken 2.9 (Ola Wennberg). 1 ex Smedstorps ängar, Björketorp 12.9 (Anton Mangsbo). 1 ex Välen 22.9 (Adam Bergqvist). 1 ex Nolviks kile, Björlanda 4.10 (Tommy Johansson).
Tre vårfynd och fem höstfynd är en relativt normal utdelning för rapportområdet.
Ola Bäckman

2018

Samtliga: Vår: 1 ex sp Lunnagården, Mölndal 5–6.5 (Silke Klick m fl). 1 ex sp Smedstorps ängar, Björketorp 6–9.5 (Martin Oomen m fl). 2 ex sp Hökälla 7–8.5 (Jan Hellström m fl). 1 ex Bredungen 7.5 (Peter Strandvik). 2 ex Ragnhildsholmen 7.5 (Bodil Nyström). Höst: 1 ex Välen 23.8 (Hans Börjesson). 1 ex Torslandaviken 30.8 (Magnus Persson). 1 ex Välen 27–28.9 (Göran Gustavsson m fl). 1 ex Brudarebacken 3.10 (Roger Eskilsson).
Sju vårexemplar, som är ett ganska fint resultat, samt fyra på hösten ger en relativt normal årsutdelning för Göteborgsområdet. Fyndet den 3 oktober sticker ut som relativt sent även om fynd under de första oktoberdagarna görs emellanåt.
Ola Bäckman

2017

Samtliga: Vår: 1 ex Välen 12.5 (Hans Börjesson m fl). 1 ex sp Torslandaviken 12.5 (Magnus Persson). 1 ex sp Hökälla 15.5 (Jan Hellström m fl). Höst: 2 ex Öxnäs 5.9 (Lennart Strömberg m fl). 2 ex Välen 13–16.9 (Göran Gustavsson m fl).
Tre vårfynd av tre exemplar samt två höstfynd av fyra exemplar får anses vara en ganska typisk fördelning för området.
Ola Bäckman

2016

Samtliga: Vår: 2 ex sp Smedstorps ängar, Björketorp 2–5.5 (Elon Wismén m fl). 2 ex sp Torslandaviken 3.5 (Christer Fält m fl). 1 ex sp Lunnagården, Mölndal 3–7.5 (Lars Eric Rahm m fl). 1 ex sp Fässberg, Mölndal 7–8.5 (Per-Anders Svensson m fl).
Fyra fynd av totalt sex spelande individer är en relativt fin vårsiffra men inom de senaste årens normala uppträdande. Vad som dock är överraskande är att inte ett enda höstfynd gjordes. I snitt görs ca fem fynd per höst och vi får gå tillbaka ända till 1994 för att hitta en höst utan fynd av dubbelbeckasin.
Ola Bäckman

2015

Vår: 1 ex sp Ragnhildsholmen 4.5 (Bodil Nyström). 1 ex sp Lunnagården, Mölndal 13.5 (Evamaria Ferm). 1 ex sp Lagmansholmen 15.5 (Magnus Persson).
Höst: 1 ex Öxnäs 4.8 (Magnus Lundström).1 ex Välen 31.8–2.9 (Uno Unger m fl). 1 ex Torslandaviken 2.9 (Magnus Persson). 1 ex Galterö 2.9 (Ola Wennberg). 1 ex Fridhemsviken 2.9 (Martin Oomen). 1 ex Hökälla 6.9 (John Thulin m fl). 2 ex Välen 9–16.9 (Tina Widén m fl). 2 ex Hökälla 20–24.9 (Fredrik Bothén m fl). 1 ex Torslandaviken 26.9 (Magnus Persson).
Tre spelande vårexemplar är ett relativt normalt uppträdande, men tillsammans med åtta fynd av tio individer på hösten så blir årets totala antal på 14 exemplar det högsta sedan 2002 då 17 individer noterades. För tredje året i rad gjordes också ett väldigt tidigt höstfynd i början av augusti. Normalt görs den första observationen kring sista veckan i augusti.
Ola Bäckman

2014

Samtliga: Vår: 3 ex sp Torslandaviken 7–8.5 (Uno Unger m fl). 1 ex sp Eklanda, Mölndal 10–11.5 (Per-Anders Svensson m fl). 1 ex sp Välen 11.5 (Uno Unger m fl). Höst: 1 ex Stora Amundö 7.8 (Björn Larsson). 1 ex Brudarebacken 28.8 (Roger Eskilsson m fl). 1 ex Välen 29.8–13.9 (Uno Unger m fl).
Totalt sex fynd av åtta fåglar faller ganska väl in i den normala fyndbilden och antalet vårfynd med fem individer är en relativt fin siffra. Fyndet från Stora Amundö den 7 augusti sticker dock ut och är det näst tidigaste höstfyndet någonsin i rapportområdet. Fenologirekordet är från Galterö den 1 augusti 2013.
Ola Bäckman

2013

Samtliga: Vår: 1 ex Getryggen, Delsjöområdet 2.5 (Kicki Westman). 1 ex Ragnhildsholmen 5.5 (Kåre Ström). Som mest 2 ex sp Lunnagården, Mölndal 7–9.5 (Evamaria Ferm m fl). 1 ex Hästen, Hönö 9.5 (Håkan Möller). Som mest 3 ex sp Hökälla 11–12.5 (Staffan Larsson m fl). Höst: 1 ex Galterö 1.8 (John Thulin) samt 13.8 (Ola Wennberg). 1 ex str S Rörö 7.9 (Björn Dellming m fl). 1 ex Välen 11–12.9 (Hans Börjesson m fl). 1 ex Hökälla 21.9 (Stefan Svanberg m fl).
Hela fem vårfynd av åtta exemplar är bättre än på länge och vi får gå tillbaka till åren 2002 och 2003 för att finna likvärdiga antal. Utdelningen under hösten var mera normal även om ett ovanligt tidigt fynd gjordes. Redan den första augusti sågs en dubbelbeckasin på Galterö, vilket innebar nytt fenologiskt rekord med två veckors marginal. Mediandatum för höstens första observation under 2000-talet är 26 augusti. Noterbart är att det även den 13 augusti sågs en dubbelbeckasin på Galterö och eftersom också detta är tidigt och att lokalen är lite udda för arten har vi valt att publicera detta som en och samma individ.
Stefan Svanberg

2012

Samtliga: 1 ex sp Lunnagården, Mölndal 1.5 (Lars-Eric Rahm m fl). 1 ex Ragnhildsholmen 3.5 (Björn Sjöstrand m fl). 1 ex sp Stora Amundö 9.5 (Jan Mogol m fl). 1 ex Stora Rävholmen, Södra skärgården 25.8 (Lars Davidsson). 1 ex Lagmansholmen 26.8–2.9 (Magnus Persson m fl). 1 ex samma lokal 9.9 (Stefan Svanberg). 1 ex Välen 3–4.10 (Hans Börjesson m fl).
Sju fåglar är precis vad genomsnittet för ett år under 2000-talet hittills varit. Maj-, augusti- och septemberfynden faller vidare väl in i tidigare mönster då 27 av totalt 120 observerade fåglar setts under första tredjedelen av maj, 26 under sista tredjedelen av augusti och 20 under första tredjedelen av september. Fynd i början av oktober är något ovanligare och detta var totalt bara det sjätte oktoberfyndet. Man behöver dock bara blicka tillbaka till den 2 oktober 2011 och 4 oktober 2008 då fåglar observerades vid Hökälla för att finna när det senast inträffade.
Mikael Molin

2011

Samtliga: 1 ex sp Lunnagården, Mölndal 9.5 (Aimon Niklasson). 1 ex sp Hökälla (Vg) 12.5 (Jan Hellström). 1 ex sp Lunnagården, Mölndal 19.5 (Lars Eric Rahm m fl). 1 ex Fridhemsviken, Rådasjön 15.8 (Johannes Löfqvist m fl). 1 ex Brudarebacken 24–25.8 (Kicki Westman m fl). 2 ex Hökälla 25.8 (Stefan Svanberg). 1 ex Lagmansholmen 28–30.8 (Magnus Persson m fl). 2 ex Öxnäs, Säve 30.8 (Bo Brinkhoff). 1 ex Hökälla 10.9 (Stefan Svanberg). 1 ex Hökälla 2–4.10 (Stefan Svanberg m fl).
Tio fynd av tolv fåglar är fler än genomsnittet under 2000-talet som ligger på sju fåglar och faktiskt den näst högsta årssumman efter 17 ex 2002. De flesta av fynden inföll under de tider på året då man har störst chans att träffa på arten i området med undantag av fyndet i mitten av augusti, som är något tidigt, och fyndet i början av oktober som är något sent. Av totalt 110 fåglar observerade i rapportområdet har 31 setts under början och mitten av maj medan hela 64 ex setts under en period från sista augustidekaden till slutet av september.
Mikael Molin

2010

Samtliga: 2 ex sp Lagmansholmen 11.5 (Mats Raneström). 1 ex Brudarebacken 18.8 (Roger Eskilsson). 1 ex Hökälla 21.8 (Stefan Svanberg). Som mest 2 ex Hökälla 27–29.8 (Stefan Svanberg m fl). Som mest 2 ex Öxnäs, Säve 27–28.8 (Stefan Svanberg m fl). 1 ex Stora Amundö 20–21.9 (Stefan Svanberg m fl).
Årets nio fåglar är en rejäl upphämtning från fjolåret då endast ett exemplar rapporterades och det är även fler än de sex fåglar som utgör det genomsnittliga antalet fynd per år under 2000-talet. Arten har varit årlig i området sedan 1993. Årets fynd ligger alla under de perioder på året då chansen är störst att träffa på arten i Göteborg (se FiG-2009). Av totalt 101 ex rapporterade sedan 1963 har 29 ex setts de två första tiodagarsperioderna i maj och hela 59 ex under en period från slutet av augusti till och med slutet av september.
Mikael Molin

2009

Samtliga: 1 ex Hökälla 17.9 (John Thulin).
Bara ett fynd gjordes under 2009 men det är med avseende på tidpunkt och lokal typiskt. Totalt har cirka 92 ex observerats i området sedan 1963 och tio av dessa har setts i andra septemberdekaden. Flest har annars setts i början av maj, i början av september och i slutet av augusti. Arten har varit årlig i Göteborg sedan 1993 och så få fynd som i år har endast rapporterats två gånger sedan dess, nämligen 1994 och 2007. Under 00-talet har årssummorna varierat mellan 1 och 15 ex och i genomsnitt har cirka 6 ex setts årligen. Under 90-talet rapporterades endast cirka 2 ex per år medan det mellan 1963 och 1989 bara sågs totalt 9 ex. Det ökade uppträdandet sedan 1989 torde kunna tillskrivas bättre kunskaper om artens flyttmönster och ökad ornitologisk aktivitet i för arten gynnsam biotop under sträcket.
Mikael Molin

2008

Samtliga: 1 ex Välen 15.5 (Ola Wennberg m fl). 1 ex Sisjöns skjutfält 17.8 (Lena Essedahl). 1 ex Hökälla 7–9.9 (Stefan Svanberg m fl). 1 ex Hökälla 4.10 (Jan Hellström m fl).
Ingen spelande fågel noterad under våren, detta trots åtminstone viss bevakning av de tidigare frekventerade lokalerna Lagmansholmen och Ragnhildsholmen under den normala sträckperioden. Glädjande nog rapporterades dock fler höstfynd än både 2007 och 2006, men vi är fortfarande inte riktigt uppe i de cirka fem exemplar per år som ansågs vara normalt till och med 2005.
Mikael Molin

2007

Samtliga: 1 ex Välen 1.10 (Uno Unger).
Med endast ett fynd är 2007 års skörd den sämsta någonsin på 2000-talet. Normalt görs några enstaka vårfynd och omkring fem höstfynd varje år. Att fynd görs i oktober är ovanligt, senast var 2005 då en fågel stöttes på Brudarebacken den 2 oktober.
Anders Kronhamn