Rörhöna Gallinula chloropus

2015

Häckningar: 16 konstaterade häckningar. Under häckningstid observerad på ytterligare ca 15 lokaler.
Vinter: Januari–februari: 16 ex på 8 lokaler, varav 6 ex i Slottsskogen. December: 19 ex på 6 lokaler, varav 9 ex i Slottsskogen.
16 konstaterade häckningar och observationer under häckningstid på ytterligare ca 15 lokaler leder till en uppskattning om ca 30 par i området. Detta är i paritet med vad som rapporterats också de senaste åren, även om siffrorna är något osäkra. Slottsskogens dammar fortsätter att dominera vad gäller vinterfynd.
Elis Ölfvingsson

2014

Häckningar: 16 konstaterade häckningar på 14 lokaler samt observationer under häckningstid på ytterligare fyra lokaler.
Att det föreligger rapporter om rörhönor på endast 18 lokaler i rapportområdet gör 2014 till det sämsta året sedan 2003 och långt under toppåret 2011, då 44 lokaler bedömdes hysa häckande par av arten. Många klassiska lokaler för arten saknas i årets rapportunderlag, och frågan är om det beror på bristande rapportering/besöksfrekvens eller om det rör sig om en reell nedgång.
Johan Svedholm

2013

Häckningar: Troliga häckningar: Ca 27 revir i rapportområdet.
Vinter: Januari–februari: 8–12 ex fördelat på fyra lokaler, varav 5–9 ex i Slottsskogen (Carl Jyker m fl). December: 9 ex i Mölndalsån, Säveån, Slottsskogen och Välen.
Arten noteras i år med häckningskriterie från 27 olika lokaler, vilket är tämligen oförändrat sedan föregående år. Sedan 2010 har dock antalet rörhönspar i Göteborgsområdet ökat från 21 till dagens 27–30 par. Siffran är något oklar då det inte är helt säkert hur många par som häckar i Torslandaviken, Hökälla eller Svarte mosse (med flera lokaler). Slottsskogen fortsätter vara ett av de säkraste vintertillhållen för rörhöns i Göteborg.
Björn Dellming

2012

Häckningar: 27–30 par med aktiva revir i rapportområdet.
Vinter: Januari–februari: Som mest 5 ex i Slottsskogen (Stig Fredriksson m fl). December: Som mest 4 ex i Välen (Conny Palm m fl).
Arten fortsätter öka, från 21 par 2010, till 26 par 2011 till årets 27–30 par. Siffran är något oklar då det inte är helt säkert hur många par som häckar i Torslandaviken, Hökälla eller Svarte mosse (med flera lokaler). Antalet övervintrare var ganska normalt, både under januari–februari och i december.
Björn Dellming

2011

Häckningar: 26 par. Fynd under häckningstid: Rapporter föreligger från ytterligare 18 lokaler.
Vinter: Höga antal: Under januari–februari som mest 4 ex i Slottsskogen (Stig Fredriksson m fl). Under december som mest 4 ex i Slottsskogen (Bengt Adamsson m fl).
En uppgång i antalet konstaterade häckningar från fjolårets 21 par. Den utan tvekan mest populära häckningsmiljön är golfbanedammar, då dessa står för en majoritet av noterade parbildningar under året. Antalet övervintrare är lågt, både under januari–februari och i december. Den andra hårda vintern i rad kanske har avskräckt rörhönsen från att övervintra i lika stor utsträckning som tidigare?
Björn Dellming

2010

Häckningar: 21 par konstaterade häckningar. Fynd under häckningstid: Rapporter föreligger från ytterligare 16 lokaler.
Vinter: Höga antal: Under januari–februari som mest 12 ex i Slottsskogen (Kristoffer Nilsson m fl). Under december som mest 5 ex Slottsskogen (Uno Unger m fl).
En nedgång i antalet konstaterade häckningar från fjolårets rekordsiffra på 33 par tills årets 21 par. Den troligaste orsaken till detta borde vara den stränga vinterkylan som har decimerat beståndet.
Martin Oomen

2009

Häckningar: Totalt 33 par konstaterades häcka i rapportområdet, bl a 8 par i Slottsskogen (Stig Fredriksson m fl). Häckningstid: Rapporter föreligger från ytterligare tio lokaler.
Vinter: Höga antal: I Slottsskogen noterades som mest 14 ex under januari–februari samt 19 ex i december (Kristoffer Nilsson m fl).
Även om rapporteringsfrekvensen har ökat är det utan tvivel så att rörhönan har gått starkt framåt de senaste åren i Göteborgsområdet. Så sent som 2002 ansågs tio häckande par vara en bra årssumma. 33 säkra häckningar är den högsta summan som noterats men den verkliga populationen uppgår troligtvis numera till uppemot 50 par. En stor andel häckar i stadsmiljö och Slottsskogen är den främsta lokalen för arten. Där återfinns även de högsta antalen som försöker övervintra. Årets vintersummor på lokalen är de högsta som noterats någonsin i rapportområdet.
Jon Håkansson

2008

Häckningar: Totalt 29 häckande par, ca 6 par Slottsskogen (Stig Fredriksson m fl), 3 par Svarte mosse, Biskopsgården (Stig Fredriksson m fl) och 2 par Klare mosse, Hisingsparken (Märtha Boström m fl). Häckningstid: Rapporter föreligger från ytterligare 10 lokaler.
Vinterfynd: Höga antal: I Slottskogen noterades som mest 9 ex under januari–februari (Uno Unger m fl) samt 13 ex under december (Kristoffer Nilsson m fl). 6 ex Pilegårdsdammen, Askim 19.12 (Stefan Andersson).
Totalt 29 säkra häckningar är den högsta summan som noterats i rapportområdet. Det tidigare rekordet är från 2006 då 24 par noterades. Det höga antalet i år beror dock snarare på en högre rapporteringsfrekvens än en reell ökning. Populationen är troligen relativt stabil och torde ligga på 40–50 par. Antalet rörhöns i Slottskogen har ökat markant de senaste vintrarna och är den främsta övervintringslokalen för arten i rapportområdet.
Jon Håkansson

2007

Häckningar: 1 par Lärjeholm, Angered; 2 par Klare mosse, Hisingsparken; 1 par Gunnestorps mosse, Hisingsparken; 1 par Svarte mosse, Biskopsgården; 1 par Backaplan, Hisingen; 1 par Olskroksmotet, Olskroken; 1 par Torslandaviken; 1 par Mölndalsån, Gårda; 1 par Sudda, Hönö; 1 par Renströmsparken; 7 par Slottsskogen; 1 par Mölndalsån, Almedal; 1 par Södra Guldheden; 1 par Torpadammen, Kaverös; 1 par Balltorps våtmark, Mölndal; 1 par Donsö. Häckningstid: Rapporter föreligger från Hög, Hisingen; Holmdammen, Hisingen; Hökälla; Madbäcksdammen, Björlanda; Svarttjärn, Delsjöområdet; Åby, Mölndal; Pilegårdsdammen, Askim; Välen; Hills golfbana, Mölndal samt Styrsö.
23 säkra häckningar är ett bra resultat, ungefär i nivå med de senaste åren. Fynd under häckningstid från ytterligare tio lokaler samt avsaknad av rapporter från flera äldre lokaler gör att den verkliga siffran troligen är betydligt högre. En sammanställning av säkra häckningar 2004–2006 gav totalt 40 par, vilket visar hur missvisande det kan vara att sammanställa häckningar ett år i taget för denna art.
Magnus Unger