Skärfläcka Recurvirostra avosetta
2022
Samtliga:
1 ex Galterö 15.3 (Lars Hellman).
Skärfläckan är aldrig talrik, men så regelbundet förekommande med enstaka exemplar årligen (arten har endast uteblivit under tre år sedan millennieskiftet) att man nästan kan ställa klockan efter den. I alla fall om man nöjer sig med en klocka som inte är så noga med om den visar mars, april, maj eller juni vilka är de månader då arten brukar uppträda. Årets fynd är dock ovanligt tidigt, och faktiskt fenologirekord med sex dagar.
2021
Samtliga:
1 ex Torslandaviken 9.4 (Hans Börjesson m fl).
2 ex Haga kile, Askim 28.4 (Jan Wahlberg m fl).
3 ex str S Kråkudden 10.5 (Jon Håkansson m fl).
Tre fynd av sex exemplar är en alldeles utmärkt utdelning av denna art, och gör året till det bästa sedan 2012 då fyra fynd av sex individer gjordes. Arten är så gott som årligt förekommande, men det brukar röra sig om något enstaka fynd per år. Som vanligt är det korta besök i kustbandet som gäller, och tidpunkterna på året är typiska.
2020
Samtliga:
2 ex Haga kile, Askim 20.7 (Marcus Stensmyr).
Årets fynd tickar i de flesta boxar för skärfläckans normala uppträdande i rapportområdet: Ett fynd årligen – check. 2 ex tillsammans – check. Lokal i kustbandet – check. Kortvarigt besök – check. Dock är julifynd ganska sparsamt förekommande, vanligast är att fynd görs i april – maj.
2019
Samtliga:
1 ex Lammholmsviken, Öckerö 21.3 (Jon Håkansson m fl).
2 ex Brännholmsviken, Styrsö 20.5 (Andy Hultberg).
Denna grafiskt frapperande elegant med svaj i näbbet brukar så gott som årligen förära oss med enstaka, nästan alltid kortvariga, besök. Så även i år, under typiska datum för artens uppträdande – marsfyndet är förvisso tidigt men inte exceptionellt.
2018
Samtliga:
1 ex Galterö 29.7 (Roger Eskilsson).
Skärfläckan är så gott som årligen förekommande i rapportområdet, men uteblev faktiskt helt under 2017. I år är ordningen emellertid återställd då ett fynd gjordes. Arten uppträder hos oss normalt enstaka eller i par under perioden mars–augusti med en topp under april–maj, julifynd som i år är mer sparsamma.
2016
Samtliga:
2 ex Björkö–Öxnäs 6.5 (Kristoffer Lager, Magnus Lundström).
Årets fåglar sågs först från Björkö sträckande in mot Nordre älvs mynning, och återfanns strax därefter kortvarigt rastande vid Öxnäs. Ett i alla avseenden typiskt fynd, såväl till tidpunkt, kortvarighet, lokal och inte minst det faktum att arten påfallande ofta uppträder i par. Det sistnämnda illustreras på ett närmast övertydligt sätt av det faktum att det under 2000-talet gjorts 34 fynd av 68 individer i rapportområdet.
2015
Samtliga:
2 ex Stora Amundö 6.6 (Lars Lundmark).
Ett kort besök av två individer i kustmiljö under sommaren gör årets fynd till ett i alla avseenden typiskt sådant, även om vårfynd dominerar i rapportområdet.
2014
Samtliga:
2 ex str S Kråkudden 28.4 (Jon Håkansson) och troligen samma 2 ex Stora Hästholmen, Björlanda 28.4 (Bo Nilsson m fl).
Skärfläckan är så gott som årligen förekommande i rapportområdet med enstaka fynd, vilka sällan blir långvarigt stationära. Med årets fåglar, som bedöms vara samma individer på båda lokalerna, har nu 32 fynd av 64 individer gjorts i rapportområdet under 2000-talet. Av detta kan man misstänka att arten ofta uppträder i par, vilket också är fallet.
2013
Samtliga:
2 ex str S Hyppeln och Hönö 28.4 (Lars Carlbrand m fl).
1 ex Stora Hästholmen, Björlanda 24.6 (Bo Nilsson m fl).
Två fynd av tre exemplar är en normal årssumma för 2000-talet. Inte heller lokalerna eller datumen avviker från normen, och vidare är det precis i sin ordning att rastande fåglar inte stannar längre än en dag.
2012
Samtliga:
1 ex Stora Amundö 21.3 (Jan Krantz m fl).
2 ex str S Rörö 29.4 (Magnus Unger).
1 ex Askimsviken 11.5 (Silke Klick).
2 ex Galterö 12.7 (Tina Widén m fl).
Fyra fynd av sex exemplar är det bästa resultatet sedan 2005. Det är strax över genomsnittet för 2000-talet vilket ligger på två fynd av fyra exemplar per år. Tidsmässigt är årets fyndbild mellan slutet av mars och juli fullständigt normal.
2011
Samtliga:
2 ex Galterö 4.6 (Johan Ennerfelt m fl).
Efter att arten helt uteblev under 2010 gjordes så ett fynd under 2011. Med detta fynd finns nu 25 fynd av 53 individer under 2000-talet. Såväl lokalen som datumet är typiska för artens uppträdande, liksom det faktum att fåglarna endast stannade en dag.
2009
Samtliga:
2 ex Torslandaviken 10–11.4 (Fredrik Spak m fl).
Med årets fynd finns nu 24 fynd av 51 individer under 00-talet. Av dessa är nästan hälften, 11 fynd av 24 individer, gjorda i just Torslandaviken, som därmed är vår överlägset bästa lokal för arten. Årets fynd är alltså gjort på en typisk lokal, och under en normal tid för artens uppträdande. Däremot är det ovanligt att skärfläckor stannar på samma lokal i två dagar, ofta brukar de nöja sig med betydligt kortvarigare visiter i vårt rapportområde.
2008
Samtliga:
2 ex Torslandaviken 21.4 (Bo Brinkhoff m fl).
Skärfläckan har nu varit årligt förekommande under hela 2000-talet med undantag för 2007 då inga skärfläckor sågs. Antalet har varierat mellan ett och sex fynd av upp till 16 ex och totalt under 2000-talet föreligger nu 23 fynd av 49 ex. Årets utdelning är därmed ganska låg, men tidsmässigt passar fyndet väl in i statistiken då fynden nästan uteslutande gjorts från slutet av mars till slutet av maj.