Flugsnappare–mesar
Det blev inga pungmesar i år men väl två mindre flugsnappare och dubbla snapparrekord på våren. Och entiteparet på Hönö tycks trivas i skärgården.
Samtliga:
1 2K hane sj Slottskogen 29.5 (Stig Fredriksson m fl). 1 ad hane sj Hindtjärn, Partille 26–27.6 (Magnus Unger m fl).
Fynd nummer 45 och 46 i området sedan 1963. Fågeln i Slottskogen upptäcktes under den mest typiska tiden för arten i området, nämligen i slutet av maj då totalt 14 ex setts. Den adulta hanen vid Hindtjärn i Partille häckade eventuellt i området, men inga mer konkreta bevis för detta finns än att fågeln yttrade ett läte som anses fylla en varnande funktion båda dagarna den sågs. Tidigare har endast en fågel upptäckts i slutet av juni. Hela 14 fynd har dock gjorts i Partille kommun och den tidigare häcklokalen Bokedalen står för elva av dessa. I Slottsskogen har däremot endast en fågel setts tidigare och det var den 1 juni 1980. Lokaler med fler än två fynd är, förutom Bokedalen, Eklanda med fyra fynd och Brännö med tre fynd.
Häckningar:
6 ex varav minst 2 1K Lagmansholmen, Säve 30.6 (Johan Svedholm). Häckningstid: 1–3 ex Välen 18–28.3 (Daniel Gustafson m fl). 1 par Otterbäcken, Askimsviken 28.3–8.4 (Christer Cederfalk m fl). 1–3 ex Torslandaviken 4–14.4 (Per Lundgren m fl). 1 par Kippholmen, Björlanda 14.4–1.6 (Per Lundgren m fl). 1 par Haga kile, Askim 2.5 (Jan Wahlberg). 1 ex Kvillehed, Nordre älv 9.6–15.7 (Lennart Larsson). Minst 15 ex Lindesnäs, Nordre älv 30.6 (Johan Svedholm). 3 ex Öxnäs 4.8 (Göran Karlsson).
Höga antal:
11 ex Välen 18.10 (Birger Kaiser). 11 ex Torslandaviken 10.12 (Martin Oomen). 6 ex Otterbäcken, Askim 15.2 (Aimon Niklasson).
En eller två konstaterade häckningar (vid Lagmansholmen och eventuellt vid Lindesnäs) och dessutom gott om observationer under häckningstid från flera tidigare konstaterade eller misstänkta häcklokaler är ett bra resultat. De högsta rapporterade antalen är dock bara hälften av fjolårets då som mest 22 ex sågs. Arten har tidigare konstaterats häcka i området åren 2005–2007 vid Lagmansholmen, Kvillehed respektive Torslandaviken samt vid Ingebäck, Säve 1992. De första observationerna gjordes så sent som 1976 då 16 ex sågs vid Ers vatten, Rörö den 16 oktober och 2 ex vid Hårssjön, Mölndal den 7–18 november. Detta var troligen ett resultat av en god häckningssäsong vid Tåkern i Östergötland, som var artens huvudlokal i landet vid den tiden, och att många fåglar sträckte iväg därifrån i oktober–november. Sedan dröjde det ända fram till 1990 innan nästa besök i vårt område, men då sågs å andra sidan 35–40 ex. Vid den tiden verkar arten fått fäste även på andra Västkustlokaler på allvar och arten har sedan dess varit årlig i området. I början av 90-talet sågs flertalet fåglar på Hisingen kring Nordre och Göta älv och det var ju sedan också vid Ingebäck, Säve som den första häckningen kunde konstateras den 11 juli 1992.
Skärgården:
1 par häckade vid Hönö kyrkogård och sågs på lokalen 14.2–1.11 (Bengt Karlsson m fl). Dessutom sågs 1 ex Ersdalen, Hönö 6.8–23.12 (Hans Waern m fl).
Det är sannolikt samma par som uppehållit sig på Hönö kyrkogård sedan den 8 september 2007 och där en av fåglarna ringmärktes den 26 september 2007. Glädjande nog verkar paret också i år, liksom ifjol, häckat på lokalen eftersom de sågs mata ungar den 28 juli. Inga uppgifter finns dock om huruvida häckningen resulterade i flygga ungar. Dessutom finns en uppgift om att en fågel ringmärktes på lokalen den 27 oktober men det är oklart om det rörde sig om en av fåglarna i det häckande paret eller någon annan individ. Det är också oklart om observationerna vid Ersdalen utgörs av en av fåglarna från Hönö kyrkogård ute på strövtåg eller om spridning till fler lokaler på Hönö är på gång. I år uppehöll sig i alla fall en fågel på vardera lokalen mer eller mindre samtidigt den 27 oktober.