Hönsfåglar
Till avdelningen oväntade hönsfågelfynd hör en förvirrad rackelhane i Partille centrum, men mest förvirrad var nog ändå ripan på besök vid Kråkudden. Tyvärr går det inget vidare för orrarna eller rapphönorna, som båda tycks minska.
Samtliga:
1 ex Kråkudden, Hönö 1.5 (Per Thylén m fl).
Ett av de allra mest anmärkningsvärda fynden i rapportområdet 2010 utgörs förstås av den ripa som sågs på Hönö den första maj. Fågeln stöttes av en observatör på väg hem från Kråkudden och sågs sedan av flera observatörer inifrån vindskyddet då den flög ut över havet och landade på Norra Bolleskär. Fågelns arttillhörighet var omtvistad och gick tyvärr aldrig att fastställa säkert. Det är dock ställt utom tvivel att det rörde sig om en ripa. Emellertid är detta inte det första ripfyndet i rapportområdet, men det var ett tag sedan sist, nämligen den 30 maj 1874 då en dalripa infångades på Hisingen då den gick omkring på en gård och åt tillsammans med tamduvor! Detta exemplar finns nu att beskåda på Göteborgs Naturhistoriska Museum.
Samtliga:
1–3 hanar sp Rambo mosse, Mölndal 23.1–4.5 (Rune Edquist m fl). 1 hona Barefjäll, Vättlefjäll 21.4 (Ove Andersson). 1 hona Hindtjärn, Partille 3.7 (Björn Dellming). 1 1K hane Fridhemsviken, Rådasjöns naturreservat 2.10 (Johannes Löfqvist). 1 hona Årekärr, Askim 24.10 (Ulf Sjögren).
Endast sju individer på fem lokaler är det sämsta resultatet sedan 2001, då bara en handfull orrar rapporterades. Man bör dock ha i åtanke att fågelskådaraktiviteten var betydligt lägre i rapportområdet då, i synnerhet i skogsmiljöer, så man kan befara att en reell beståndsminskning håller på att äga rum. Det är värt att notera att inga rapporter alls föreligger från de tidigare pålitliga lokalerna Orremossen i Vättlefjäll och området runt Landvetter flygplats trots att de sannolikt besökts av ornitologer i normal omfattning. Det verkar nu som om Rambo mosse är den enda kända frekventa spelplatsen för orre i vårt rapportområde. En liten positiv tonart i årets i övrigt mollstämda rapportunderlag är att arten för första gången sedan 2005 rapporterats från Sandsjöbackas norra delar i Askim.
Samtliga:
1 hane Partille centrum 4.11 (Tommy Järås).
Fågeln hade enligt uppgift uppehållit sig i villaträdgårdar i cirka tre veckor innan den infångades och fördes till Fågelcentralen. Den släpptes sedan i Svartedalen, Kungälv, men tycktes inte trivas på den sidan av älven. I januari 2011 återfanns den nämligen i ett villaområde i Nol. Denna hybrid mellan orre och tjäder är mycket sällsynt i rapportområdet, men det är svårt att gräva fram en mer exakt fyndstatistik.
Samtliga:
15 ex på nio lokaler med områdesfördelning enligt följande: Partille 5 ex på fyra lokaler, Härryda 7 ex på tre lokaler och Bergum 2 ex på en lokal. Udda fynd: 1 hane Kortedala under sommaren (Per-Ola Rösiö).
Tjäderns fyndstatistik brukar vanligen korrelera väl med orrens, men inte detta år. Trots att orren verkar uppvisa en nedgång verkar tjäderstammen istället vara ganska stabil. Under 2002–2009 har antalet fynd varierat mellan 12 och 18 individer årligen. Innan 2002 var fynden betydligt färre, men det förklaras troligen av att 2002 var något av en brytpunkt för göteborgarnas fågelskådningsmönster eftersom den mytomspunna tävlingen Göteborgsjakten ägde rum då. Detta innebar att lokala fågelskådare i större omfattning än någonsin tidigare var ute i sina hemtrakter, ett mönster som i stor utsträckning hållit i sig sedan dess.
Samtliga:
1 ex Haga kile, Askim 16.5 (Hans Wahlberg). 1 ex Brottkärrsmotet, Askim 21.5 (Magnus Unger). 2 ex Uggledal, Askim 31.5 (Mikael Forsman). 3 ex Galterö 4–5.9 (Daniel Gustafsson m fl).
Rapphönan fortsätter uppenbarligen att ha det svårt i rapportområdet. Det är dock glädjande att det 2010 återigen föreligger rapporter från Galterö, som under de senare åren varit områdets enda säkra rapphönelokal, men där fynd helt uteblev under 2009. Dessutom finns två fynd från ett i sammanhanget helt nytt område i södra Askim. Som vanligt måste man ställa frågan om detta rör sig om fåglar som är utsatta för jaktändamål.
Samtliga:
1 ex sp Smedstorps ängar, Björketorp 9–28.6 (Elon Wismén m fl).
Vakteln har under de senare åren uppvisat ett utpräglat vartannatårsuppträdande i rapportområdet, och eftersom 2009 bjöd på hela åtta vaktlar kunde man följaktligen förvänta sig att 2010 skulle bli ett sämre vaktelår. Mycket riktigt blev det endast ett enda vaktelfynd under året, och därtill i ett område långt ifrån de klassiska vaktelmarkerna på Hisingen. Arten har nu varit årligt förekommande sedan 2002 med mellan ett och femton exemplar.