Finkar–fältsparvar
I den sista artgruppen finner vi både vinnare och förlorare. Värstingarna är steglits som har haft en svårslaget positiv utveckling medan ortolansparv dessvärre får placeras i den motsatta kategorin. En fågel som däremot trotsade alla förutbestämda kategorier var den hämpling som valde att övervintra på Hönö – lyckat, vad det verkar.
Häckningar:
1 par Torslandaviken (Ola Wennberg m fl). Häckningstid: Sjungande fåglar rapporterades från ca 20 lokaler.
Höga antal:
65 ex Välen 13.9 (Sven Olof Johannesson).
Endast en konstaterad häckning men likt ifjol noterades det sjungande fåglar på minst 20 platser. Arten är nu spridd över hela rapportområdet och rimligtvis häckar några 10-tal par. Man behöver inte gå längre tillbaka än 2007 då den första konstaterade häckningen på 30 år gjordes i rapportområdet.
Vinterfynd:
1 ex Sudda, Hönö 3.1–28.2 (Bengt Karlsson m fl).
En övervintring skedde vid Sudda på Hönö, vilket får betecknas som ganska ovanligt. Detta var blott det tredje vinterfyndet under 2000-talet i vårt rapportområde. De båda tidigare fynden gjordes vid Fässberg, Mölndal 2006 respektive 2002.
Samtliga:
1 ex 12–14.12 Torslandaviken (Ola Wennberg m fl).
För andra gången på 2000-talet gjordes endast ett fynd, senast det hände var 2006. Även om arten är regelbunden hos oss så ses den sällan i några större antal och trenden verkar, likt för en del andra fjällnära tättingarter såsom berglärka och vinterhämpling vara på tillbakagång.
Samtliga:
1 ex. Göteborgs botaniska trädgård 1.1 (Lars Erik Norbäck). 25 ex. Lillhagsparken 3.1–10.2 (Jan Hellström m fl). 3 ex Fridhem, Hisingen 20.1 (Owe Hougström m fl). 1 ex. str Kobbehall, Askim 9.3 (Silke Klick). 2 ex. str Björkekärr 19.4 (Peter Strandvik). 1 ex Brännö 5.10 (Ingemar Olsson). 1 ex Södra Guldheden 29.10 (Mats Björkquist). 1 ex Änggårdsbergen 17.11–29.12 (Bengt Adamsson m fl).
Under vårvintern observerades ca 35 ex, vilka får antas ha varit efterdyningar av de två senaste årens stora invasioner. Under hösten gjordes endast tre observationer.
Häckningstid:
1 ex Björkkärret, Delsjöterrängen 13.5 (Martin Johansson). 1 ex Mollsjönäs, Vättlefjäll 23.5 (Björn Larson).
Vi får gå tillbaka till 2009 då de senaste konstaterade häckningarna ägde rum i rapportområdets östra delar. Till skillnad från den typiske ornitologen här i Göteborgsområdet så föredrar arten talldominerade magra marker vilket gör att många häckningar säkert undgår upptäckt.
Häckningstid:
Göta älvdalen: längs sträckan mellan Angeredsbron och Jordfallsbron rapporterades minst 3–4 sjungande hanar i maj–juni (Tommy Järås m fl.). Från början av juni fanns 2 sj vid Ragnhildsholmen (Benga Ragnewall m fl), 1 sj Orrekulla skans (Ingemar BE Larsson) samt 1 sj Skogome (Freddy Persson).
Övriga fynd:
Under de två sista majveckorna hördes rosenfinkar på ett 10-tal lokaler, inkl 4 sj Vrångö 28.5 (Anders Hällström).
Samtliga dessa utgjordes troligen av rastande fåglar. Höstfynd: 1 honfärgad Jungfruviken, Hönö 18.10 (Magnus Unger m fl). Från att ha ökat kraftigt under 80- och 90-talet har beståndet, både nationellt och regionalt minskat under senaste årtiondet. Oktoberfyndet på Hönö utgör rejält fenologirekord med över två veckor. Intressant nog gjordes även det tidigare fenologirekordet på Hönö då ett exemplar sågs där den 1 oktober 2011.
Samtliga:
Vår: 5 fynd av 8 individer mellan 24.3–9.4. Höst: 11 fynd av 17 individer mellan 9.9–19.10.
På det hela taget ett mycket dåligt år för lappsparven. Vårsumman var något lägre än normalt medan höstsiffran faktiskt var den näst sämsta under 2000-talet, endast slagen av 2012 då 12 individer noterades. Enligt häckfågelatlasen "Fåglarna i Sverige" så uppges arten ha ett stabilt bestånd. När det gäller vårt rapportområde så känns dock trenden vikande.
Samtliga:
1 ex Brudarebacken 5.5 (David Klingberg m fl). 1 1K Brudarebacken 10.8 (Hans Zachrisson m fl).
Ortolansparvens nedgång fortsätter och endast två fynd gjordes. Detta var den lägsta årssumman på hela 2000-talet och det finns inga tecken på någon ljusning. Trycket på framför allt franska jägare hårdnar men frågan är om det är för sent, eller om populationen kan återhämta sig om bara jakttrycket minskar.
Vinter:
Januari–februari: Som mest 15 ex Torslandaviken 1.1–26.2 (Per-Erik Hagström m fl). 1 ex Sudda, Hönö 2.1 (Bo Brinkhoff m fl). 2 ex Välen 4.1–28.2 (Linus Westlund m fl). 1 ex Röd, Hönö 31.1 (Tommy Järås m fl). 1 ex Hjälvik, Öckerö 2.2 (Ola Wennberg m fl). December: upp till 6 ex Välen 12–26.12 (Conny Palm m fl). 1 ex Brudarebacken 7–12.12 (Jan-Åke Noresson m fl) 1 ex Askimsviken 19.12 (Jan Mogol). 1 ex Killingsholmen 19.12 (Jan Mogol). 2 ex Galterö 31.12 (Jon Hessman m fl).
Relativt många vinterfynd. Som vanligt var det på klassiska lokaler såsom Välen och Torslandaviken de högsta antalen sågs. Arten för en ganska anonym vintertillvaro och åtskilligt fler sävsparvar övervintrar troligen i vårt område. På sävsparvens kravspecifikation står det nog bara tillgång på vass, gärna med intilliggande ruderatmarker.