Sångare
Att tajgasångarrekord slås tycks numera ske på årlig basis, värre går det dock för våra gräshoppsångare som stod för en riktig bottennotering. Året bjöd också på en riktig stänkare, nämligen den iberiska gransångare som satt och sjöng på Vargö i över en månad.
Häckningar:
Fynd under häckningstid: Sammanlagt ca 18 sjungande individer under maj–juni.
I Fåglar i Göteborgstrakten 2014 beklagade vi oss bitterligen över det dåliga gräshoppsångarresultatet då endast 30 sjungande fåglar räknades. I år torde därmed vår klagosång anta episka proportioner då detta är det klart sämsta resultatet på många år. Vi får faktiskt gå tillbaka till 1995 för att hitta ett sämre resultat då 15 ex rapporterades, vilket var mera normalt för 1990-talet. Liksom för näktergalen kan en liten varningsflagg höjas för att denna kraftiga minskning inte är reell, utan åtminstone delvis har att göra med bristande rapportering i samband med övergången från Svalan till nya Artportalen. Hisingen är som vanligt artens starkaste fäste, och hela sexton av årets arton fåglar satt där.
Samtliga:
1 ex sj Gullö, Säve 20.5 (Lena Olsson).
Femtonde fyndet i rapportområdet och på typisk tidpunkt och lokal. Mindre typiskt är att fågeln tycks ha lämnat platsen omedelbart, trots eftersök. Tidigare fynd av arten har nästan genomgående gällt mer eller mindre långstannande fåglar.
Sena fynd:
1 ex Hummerviken, Öckerö 10.10 (Tina Widén). 1 ex Stora Kärrsvik, Öckerö 10.10 (Tina Widén). 1 ex Hyppeln 20.10 (Ola Wennberg).
Oktoberfynd nummer 14–16 under 2000-talet. Fåglarna på Öckerö bedömdes av rapportören troligen vara två olika fåglar trots närhet i tid och rum. Ärtsångaren lämnar oss vanligen i september, men enstaka fåglar kan dröja sig kvar in i oktober.
Samtliga:
1 ex Goskäll, Vrångö 9.9 (Magnus Rahm). 1 ex Björlanda skjutfält 20.9 (Karin Magnander m fl). 1 ex Sandarna 23.9 (Stefan Svensson m fl). 1 ex Välen 23–27.9 (Tina Widén m fl). 1 ex Klarvik, Björkö 27.9 (Kristoffer Lager m fl). 1 ex ringm Sudda, Hönö 29.9 (Björn Zachrisson m fl). 2 ex Vivik, Björkö 1–4.10 (Peter Hamrén, Kristoffer Lager m fl). 1 ex Kölvik, Björkö 18.10 (Per Karlsson Linderum m fl). 1 ex Torslandaviken 30–31.10 (Christer Fält).
Återigen ett gott tajgasångarår med hela nio fynd av tio individer. Detta innebär återigen nytt rekord, tidigare rekord var på sex fynd och sattes så sent som 2014. Totalt har nu 41 fynd av arten gjorts i rapportområdet. Om man nu kan börja tala om en "tajgasäsong" i Göteborgstrakten så var årets inte bara ovanligt fruktbar utan även rejält utdragen i tid; såväl Vrångöfyndet som Torslandaviksfyndet är relativt extrema ur fenologisynvinkel.
Vinter:
1 ex Askesby Högen, Säve 21.1 (Benga Ragnewall). 1 ex Öxnäs 12.12 (Tina Widén).
Två vinterfynd av gransångare är tämligen normalt för senare år, under 2000-talet har vinterfynd gjorts nästan varje år av mellan en och nio individer. Se även "gransångare, underarten tristis".
Samtliga:
1 ex Torslandaviken 17.10 (Fredrik Åstrand m fl). 1 ex Rörö 30.10 (Stefan Svanberg m fl). 1 ex Torslandaviken 3.12 (Niklas Aronsson). 1 ex Torslandaviken 28.12 (Peter Nilsson m fl).
Fynd nummer 2–5 i rapportområdet sedan underarten började granskas enligt de nya riktlinjerna från raritetskommittén 2011. Det är för tidigt att börja utläsa några tendenser i fyndbilden, men rasen får nog antas vara en någorlunda regelbunden besökare hos oss, främst under senhösten.
Samtliga:
1 ex sj Vargö 2.5–15.6 (Jan Mogol m fl).
Första godkända fyndet i rapportområdet av denna sydvästeuropeiska gransångarsläkting! Liksom fyndet på Vrångö 2009, vilket underkändes av Raritetskommittén, sjöng och lockade denna fågel utan avvikelser som en iberisk och uppvisade ett utseende som även det stämde väl överens med arten. Skillnaden var att denna fågel var på plats under en lång tidsperiod, alltid sjungande och lockande som en typisk iberisk. Ju längre fågeln är på plats desto mindre risk är det att observatörerna missar eventuella inslag i sången som rör sig mot vanlig gransångare, vilket i så fall skulle kunna tyda på inslag av den sistnämnda i genuppsättningen.
Sena fynd:
1 ex Donsö 3.10 (Lars Davidsson). 1 ex Björkö 4.10 (Hans Zachrisson). 1 ex Rörö 4.11 (Bo Brinkhoff m fl).
Enstaka fynd av denna utpräglade tropikflyttare under första veckan i oktober börjar numera bli mera regel än undantag. Novemberfyndet däremot är kraftigt avvikande och naturligtvis fenologirekord med god marginal. Fågeln uppges ha varit i dålig kondition, vilket sannolikt förklarar varför den inte gett sig av söderut i samma veva som sina artfränder.
Vår:
1 2K hane sj Slottsskogen 20.5–14.6 (Tina Widén m fl). 1 ex sj Svarttjärn – Härlanda tjärn 24–31.5 (Mats Raneström m fl).
Höst:
1 1K Ryds kile, Björkö 8–28.8 (Alicia Ayestaran m fl).
Tre fynd ligger i linje med ett ganska normalt uppträdande i området. Höstfynd är ganska ovanligt i området och har bara noterats enstaka år under 2000-talet.