Nattskärra–hackspettar
Ett mycket sent fynd av tornseglare och två fynd av tretåig hackspett, på olika lokaler, är det som sticker ut i denna artgrupp.
Häckningar:
Fynd under häckningstid: Sammanlagt ca 42 ex sp på 25 lokaler 20.5–30.6.
Höga antal:
4 ex sp Orremossen, Vättlefjäll 26.5 (Lars Erik Norbäck). 6 ex sp Rambo mosse, Mölndal 11.6 (Lennart Rönnblad) och 7 ex samma lokal 30.6 (Morgan Johansson).
En liten nedgång från de 55 exemplar som noterades 2015, men på lite längre sikt ett normalt resultat. Antalet spelande fåglar har under 2000-talet legat mellan 30 och 60 exemplar, och variationerna har kanske mer att göra med antalet nattliga besök av ornitologer i artens häckningsmiljöer än med reella beståndsfluktuationer.
Sena fynd:
1 ex str V Ganlet, Önnered 18.10 (Stefan Svanberg).
Ett mycket sent fynd av denna tropikflyttare, dock finns åtminstone ett senare fynd i rullorna, nämligen den 13 november 2008. När det gäller så här sena fynd är det frestande att tänka i banor av blek tornseglare, en art vars fåtaliga fynd i landet ofta är gjorda under sen höst. Årets fynd fotodokumenterades emellertid så att den bleke, som kan vara ytterst svår att skilja från tornseglare, kunde uteslutas efter fotostudier.
Samtliga:
Max 2 ex Välen 2.1–26.3 (Morgan Larsson m fl). Max 2 ex Säveåns dalgång, Jonsered 2–21.1 (Uno Unger m fl). 1 ex Järkholmen, Askimsviken 3.1 (Håkan Larsson). 1 ex Västra Lindås, Askim 6.1 (Mårten Sjöstedt). 1 ex Lärjeåns dalgång, Göteborg 10.1 (Sven Toresson). 1 ex Sjöbacken 13–22.1 (Anton Mangsbo m fl). 1 ex Brandkärr, Hisingen 14.1 (Jan Hellström). 1 ex Bäckebols industriområde 16.1 (Jan Hellström m fl). 1 ex Torslandaviken 17.1–28.3 (Tommy Johansson m fl). 1 ex Gullbergskajen, Göteborgs hamn 17–18.1 (Ingemar BE Larsson m fl). 1 ex Asperö 17.1 (Linus Westlund). 1 ex Killingsholmen, Askim 26.1 (Ove Ferling). 1 ex Fiskebäcks hamn 14.2 (Svante Martinsson). 1 ex Säveåns dalgång, Partille 2.7 (Lennart Strömberg). Max 3 ex Säveåns dalgång, Jonsered 23.7–31.12 (Gun Andersson m fl). 1 ex Torslandaviken 26.7 (Hans Waern m fl). 1 ex Välen 21.8–30.12 (Ingegerd Bratt m fl). 1 ex Torslandaviken 21.8 (Magnus Persson). 1 ex Lärjeåns dalgång, Hjällbo 14–19.9 (Peter Keil). 1 ex Kvastekulla, Partille 20.9 (Ingvar Björhall). 1 ex Kvillehed, Nordre älv 2.10 (Elon Wismén m fl). 1 ex Säveåns dalgång, Utby 3–23.10 (Ingemar BE Larsson m fl). Max 2 ex Torslandaviken 9.10–28.12 (Magnus Rahm m fl). 1 ex Killingsholmen, Askim 3.11 (Staffan Valinder). 1 hane Säveåns mynning 12–22.11 (Roland Berndtsson m fl). 1 ex Lärjeåns dalgång, Hjällbo 22.11 (Lars Erik Norbäck).
Inga häckningsindicier i år för denna vattendragens lilla juvel, men väl ett flertal fynd vilket tyder på att arten återhämtat sig ordentligt från de hårda vintrarna 2009–2011 då det svenska beståndet närmast kraschade. Senaste konstaterade häckningen härrör dock från tiden innan dessa isvintrar, nämligen 2009.
Häckningar:
Fynd under häckningstid: Max 2 ex sp Stora Amundö 18–30.5 (Stig Fredriksson m fl). 1 ex sp Ragnhildsholmen 28.5 (Magnus Persson). 1 ex Aröd, Hisingen 12.6 (Stig Carlsson).
Tredje året i rad utan konstaterade häckningar av denna udda spett. Det är dock inte otroligt att en och annan häckning missas – arten häckar förutom i halvöppna jordbrukslandskap stundom även i mycket triviala miljöer på exempelvis kalhyggen som sällan besöks av ornitologer.
Häckningar:
1 par Bokedalen, Jonsered (Gun Andersson m fl). Fynd under häckningstid: Observationer gjordes på ca 58 lokaler.
Endast en konstaterad häckning, och naturligtvis häckar långt fler spillkråkor i våra skogar, men med tanke på artens sentida minskning och därmed följande rödlistning bedömer vi att det är viktigt att övervaka artens population i rapportområdet. Vi vill därför uppmana till att rapportera arten med häckningskriterier!
Häckningar:
1 par Lärjeholm, Angered (Leif Jonasson). 1 par Storås, Angered (Bodil Nyström). 1 par Svankällan (Linus Westlund). 1 par Lunnagården, Mölndal (Lars Eric Rahm). 1 par Delsjöområdet (Robert Ennerfelt). 1 par Arödsberget (Hans Utterberg). 1 par Brudarebacken (Marie Mattsson). Troliga häckningar: 1 par Hårssjön (Tina Widén). Fynd under häckningstid: Observationer gjordes på ca 60 lokaler.
Arten bedöms ha en stabil population i rapportområdet. Sannolikt hyser området åtminstone ett 50-tal häckande par, men bedömningen försvåras av att arten har ett komplicerat häckningssystem där både polygyni (en hane parar sig med flera honor) och polyandri (en hona parar sig med flera hanar) förekommer. Den mindre hackspetten är knuten till skogar med mer eller mindre sammanhängande äldre, lövdominerade partier med ett rikligt inslag av död ved, såväl stående som liggande, för att tillgodose artens behov av lämpliga boträd och födotillgång. Dessa miljöer är i närheten av Göteborg utsatta för ett förhållandevis hårt tryck där exploateringar av olika slag åstadkommer såväl förlust som fragmentering av de lämpliga miljöerna. Arten är nationellt rödlistad som Nära hotad, och det är därför viktigt att övervaka den lokala populationen. Enligt en studie som genomfördes 2016 innehåller Göteborgs kommun (alltså endast en del av rapportområdet) tillräckligt mycket lämplig häckningsbiotop för att hysa 32–162 par, men studien visar även att endast ca 65% av arealen utnyttjas (Ek, J. 2016. The future of the Lesser Spotted Woodpecker – in the growing municipality of Gothenburg. Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborg Universitet.).
Samtliga:
1 hane Klippans naturreservat 4.1–3.3 (Göran Gustavsson m fl). 1 hona Fridhems gammelskog, Hisingen 5.1–26.3 (Jan Hellström m fl).
Efter ett par års bortavaro var denna gäckande tajgaart åter på plats i Klippans naturreservat där arten setts under åtta av sexton år under 2000-talet. Dessutom noterades tredje fyndet i Fridhems gammelskog. Arten har exklusiva habitatkrav vilket avspeglas i den mer eller mindre regelbundna förekomsten såväl i Klippan, som sannolikt innehåller rapportområdets äldsta sammanhängande granskog, som i Fridhem, som väl i alla fall får sägas innehålla Hisingens äldsta granskog.