Måsar och tärnor
Lägsta antalet dvärgmås under 2000-talet, två fynd av tärnmås, svarthuvad mås för åttonde året i rad, och en ovanligt rörlig vittrut som gäckade skådare kan nämnas bland årets fynd av måsfåglar. Bland tärnor kunde ovanligt sena fynd noteras för flera arter, samt ett ännu mer ovanligt fynd av en 2K fisktärna.
Höga antal:
8 ex str S Kråkudden, Hönö 10.5 (Jon Håkansson). 8 ad str S Kråkudden, Hönö 23.12 (Roger Eskilsson m fl). 8 ad str S Kråkudden, Hönö 26.12 (Mattias Pozsgai m fl).
Månadsfördelning:
april 1 ex, maj 23 ex, juli 4 ex, augusti 4 ex, september 8 ex, november 1 ex, december 20 ex.
Ett magert år för dvärgmåsen i området med totalt 61 noterade individer – det lägsta antalet under hela 2000-talet. Mycket av detta kan ha sin förklaring i avsaknaden av lämpliga höst- och vinterstormar av det slag som under tidigare år medfört höga dagssummor av dvärgmås på lokaler såsom Kråkudden.
Samtliga:
1 1K str S Kråkudden, Hönö 11.9 (Hans Zachrisson). 1 1K str S Kråkudden, Hönö 28.10 (Viktor Nilsson-Örtman).
Två fynd av denna rara mås får betraktas som ett klart godkänt resultat då arten inte ens noteras varje år. Överlägset flest fynd görs i september och årets första fynd kom helt tidstypiskt, medan oktoberfyndet är ganska sent om än inte extremt.
Häckningar:
45 par Rödskär, Gbg:s södra skärgård (Gösta Olofsson). 2 par Hälsö hamn (Thomas Karlsson). Ca 260 par Svarte mosse, Biskopsgården (Johan Svedholm). 1 par Bredviken, Hönö (Lennart Bogren). 1 par Västeräng, Hälsö (Thomas Karlsson). 27 par Känsö Fjärskär, Gbg:s södra skärgård (Gösta Olofsson). 33 par Buskär, Gbg:s södra skärgård (Gösta Olofsson). 20 par Lerholmen, Saltholmen (Gösta Olofsson).
Områdets största koloni vid Svarte mosse tycks ligga stabilt på 250–300 par. Däremot har den stora kolonin på Lerholmen som hyste 300 par 2014 minskat kraftigt och innehöll i år endast ca 20 par, medan flera mindre kolonier i södra skärgården dykt upp i statistiken. På Lilla Hästholmen vid Björlanda häckade förra året också 140 par, men i år saknas rapporter helt därifrån. Det är med andra ord lite vanskligt att uttala sig om det häckande beståndets faktiska storlek, men de 389 par som i år rapporterats är ganska normalt.
Samtliga:
1 3K Öxnäs 30.4 (Magnus Lundström m fl). 1 1K Kråkudden, Hönö 29.9–1.10 (Magnus Rahm m fl).
Från att ha varit en riktig raritet i området har svarthuvade måsar nu rapporterats åtta år i rad. Årets två fynd, det tolfte och trettonde någonsin, befäster alltså senare års upplevelse om en tydligt positiv trend såväl i rapportområdet som i landet i stort.
Samtliga:
1 2K Torslandaviken–Slottsskogen–Högsbo–Göteborgs hamn–Tagene älvstrand 1.1–17.2 (Ola Wennberg m fl).
Den unga vittrut som upptäcktes i Torslandaviken på nyårsafton 2015 fanns kvar i området också under nyårsdagen. Fågeln försvann emellertid nästa dag, men därpå följde ett antal spridda observationer från Slottsskogen och diverse platser vid Fiskhamnen och längs Göta älv under januari och februari. Ingenstans stannade den mer än någon dag i taget. Med utgångspunkt i de foton som fanns att tillgå blossade en debatt upp om huruvida det rörde sig om en eller två individer. Vid några tillfällen var det uppenbart att det var samma trut som förflyttat sig och efter många turer väljer vi att gå på en försiktig linje och hävda att det inte med säkerhet går att utesluta att samtliga observationer rör en och samma osedvanligt rastlösa vittrut.
Samtliga:
2 ad Torslandaviken 29.3 (Christer Fält). 2 ex Högsbo skjutbana 4.4 (Anders Olsson). 1 5K+ str S Vinga 9.8 (Musse Björklund m fl). 1 ad Vinga 25.9 (Magnus Hallgren).
Exakt vad de fyra fynden av s k ljusmantlade silltrutar står för är något oklart. Begreppet omfattar alla individer med tydligt ljusare mantel än de typiska Göteborgsfåglarna som hör till underarten intermedius. Hit hör den ostliga formen heuglini ("tundratrut") som 2017 ”splittades” från silltrut och numera betraktas som en egen art, den västliga underarten graellsii ("atlantsilltrut") samt övergångsformer mellan intermedius och graellsii ("dutch intergrades"). Det får anses troligast att våra fynd i första hand rör de två senare kategorierna vilket alltså innebär fåglar med mer eller mindre västliga gener. Även om mycket är oklart och spekulativt rörande silltrutens olika underarter, misstänks graellsii ha expanderat mot NO under senare år och en ökad grad av samhäckning mellan graellsii och intermedius sägs förekomma i bl a Nederländerna. Om detta stämmer är det alltså inte otänkbart att tänka sig att fynden av dessa ljusa fåglar kan komma att öka.
Höga antal:
2 200 ex str S Kråkudden, Hönö 26.12 (Mattias Pozsgai m fl). 1 200 ex str S Kråkudden, Hönö 23.12 (Roger Eskilsson m fl). 1 100 ex str S Kråkudden, Hönö 30.1 (Per Björkman m fl). 1 100 ex str S Kråkudden, Hönö 8.12 (Roger Eskilsson m fl).
Den tretåiga måsen uppvisade ett relativt gott uppträdande under årets första och sista månader. Januari och december bjöd tillsammans på fyra dagar med över tusentalet sträckande tretåmåsar vid Kråkudden, men någon riktig toppdag blev det aldrig. Som jämförelse kan sägas att 2000-talets toppnotering lyder 14 000 sträckande exemplar vid Kråkudden den 10 december 2011 och att det så sent som förra året gjordes en notering om 9 460 exemplar på samma lokal den 13 november. Artens uppträdande är starkt kopplat till förekomsten av lämpliga stormar under årets sista kvartal och kan således knappast kopplas till populationsfluktuationer.
Samtliga:
2 ad Torslandaviken 27.5–30.7 (Ola Wennberg m fl). 1 ad Danska liljan, Gbg:s södra skärgård 24.7 (Christer Fält).
Denna majestätiska, och i Göteborg vanligtvis så svårobserverade, tärna sågs i år av fler skådare i området än någonsin tidigare. Vad vi bedömer vara samma två individer sågs till och från regelbundet i och omkring Torslandaviken hela sommaren. Gissningsvis kan även fågeln vid Danska liljan vara en av Torslandavikenfåglarna. Vid detta observationstillfälle sågs en fågel flyga målmedvetet mot ön med fisk i näbben och detta, i kombination med de regelbundna observationerna av 1–2 gamla fåglar, gör det lätt att spekulera kring att paret kan ha gått i häckningstankar. Även om inga höga häckningsindicier noterades så är det väl värt att hålla ögonen extra öppna kommande år.
Samtliga:
4 ex str S Kråkudden, Hönö 6.5 (Stefan Svanberg m fl). 5 ex Tistlarna 9.5 (Roger Börjesson). 5 ex str S Kråkudden, Hönö 10.5 (Jon Håkansson). 2 ex Tistlarna 10.5 (Roger Börjesson). 1 ex Torslandaviken 2.7 (Mathias Theander m fl).
De senaste åren har vi tyvärr fått vänja oss vid låga antal svarttärnor. Årets totalt 17 exemplar, med viss risk för dubbelräkningar, är därför extra glädjande. Det är en för området mycket hög notering och vi får gå tillbaka till 2011 för att hitta ett lika bra år. Som jämförelse kan nämnas att det 2015 endast sågs tre svarttärnor i området och 2014 inga alls.
Häckningar:
Inga konstaterade häckningar, men enstaka observationer gjordes som kan tyda på att 1 par gjort häckningsförsök vid Bredviken, Hönö (Thomas Karlsson).
Höga antal:
305 ex str S Kråkudden, Hönö 6.5 (Stefan Svanberg m fl).
Sena fynd:
1 1K Önnereds hamn 1.10 (Stefan Svanberg).
De senaste åren har ett silvertärnepar mer eller mindre regelbundet häckat eller gjort häckningsförsök vid Dannekroksholmarna på Hönö. Detta är faktiskt den enda lokal där häckning någonsin kunnat konstateras i området, men just därifrån saknas i år rapporter helt. Däremot uppträdde ett par misstänkt vid Bredviken inte långt därifrån under maj–juni, men tyvärr kunde ingen häckning konstateras.
Sena fynd:
1 ex Fiskehamnen, Öckerö 2.10 (Bengt Karlsson). 1 ex Saltholmen 5.10 (Marianne Ohlander).
2K-fåglar:
1 2K str S Kråkudden, Hönö 20.6 (Jon Håkansson).
Oktoberfynd av fisk- och silvertärna är ovanliga och görs inte varje år. Än mer ovanligt är dock fynd av 2K-fåglar. Såväl fisk- som silvertärnor stannar vanligen i sina övervintringsområden under sin första sommar och detta var blott det tredje fyndet av en 2K fisktärna i området under hela 2000-talet.
Häckningar:
1 par Rödskär, Gbg:s södra skärgård 4.6 (Gösta Olofsson).
Sena fynd:
1 ad str S Kråkudden, Hönö 8.12 (Per Gustavsson m fl).
För femte året i rad häckade den kentska tärnan i Göteborgs skärgård, i år dock endast med ett par vilket är mindre än vi vant oss vid. Lokalen Rödskär är samma lokal som områdets första konstaterat lyckade häckning noterades på år 2008. Under senare år har häckningar istället genomförts på Kråkholmarna i norra skärgården och på Lerholmen och Lilla Donsö i södra skärgården. Decemberfyndet är det första någonsin i området och innebär en putsning av tidigare fenologirekord med hela 26 dagar! Även nationellt sett är det mycket ovanligt med kentska tärnor i svenska vatten så här sent, enstaka decemberfynd har under 2000-talet gjorts ungefär vartannat år i Skåne, Småland och på Öland.