Sångare
Nya, förkrossande rekord av såväl tajgasångare som brandkronad kungsfågel sattes under året. I övrigt bjöd sångarna inte på några större överraskningar, men gräshoppsångarbeståndet tycks alltjämt vara betydligt svagare än för bara några år sedan.
Häckningar:
Fynd under häckningstid: Sammanlagt ca 23 ex 3.5–23.7.
Höst:
1 ex ringmärktes Sudda, Hönö 4.9 (Björn Zachrisson m fl).
Eftersom 2015 blev ett veritabelt katastrofår med endast 18 sjungande gräshoppsångare stod förhoppningen till att detta var ett resultat av att övergången till nya Artportalen medförde ett glapp i rapporteringen. Att bara 23 av dessa surrande glädjespridare rapporterades 2016 tyder dock på att nedgången är verklig. Under 2000-talet fram till 2013 rapporterades ett 50-tal sjungande individer årligen, men sedan dess har populationen störtdykt av oklar anledning. 16 av årets sjungande fåglar rapporterades från Hisingen, vilket är en något lägre andel än vanligt. Att höstfyndet gjordes i samband med ringmärkning är symptomatiskt, arten är känd som en notorisk skulkare i sträcktider.
Tidiga fynd:
1 ex sj Hyppeln 8.5 (Tina Widén m fl).
Sena fynd:
2 ex Torslandaviken 23.9 (Ola Wennberg).
Fyndet på Hyppeln är fenologirekord med en dags marginal. Även septemberfyndet är avvikande i tid, även om det fattas några dagar till fenologirekordet som gjordes den 27 september 2009.
Samtliga:
1 ex sj Rörö 7.5 (Bo Brinkhoff m fl).
Tjugoförsta fyndet av arten i rapportområdet, men blott det andra skärgårdsfyndet. Vanligtvis hittas Göteborgstraktens trastsångare i vassrika områden likt Torslandaviken, Hökälla och Lagmansholmen där de inte sällan håller revir ett tag, men årets fynd utgörs alltså av en högst tillfälligt rastande vårflyttare i karg skärgårdsmiljö.
Sena fynd:
1 ex Kråkudden 1.10 (Adam Stålnäbb m fl). 1 ex ringmärktes Sudda, Hönö 2.10 (Björn Zachrisson m fl). 1 ex Torslandaviken 4.10 (Ola Wennberg).
En liten bukett sena ärtsångare förgyllde de första dagarna av oktober. Arten lämnar oss vanligen i september men enstaka oktoberfynd har gjorts ungefär vartannat år under 2000-talet.
Tidiga fynd:
1 ex Stora Amundö 23.4 (Lars Lundmark).
Nytt fenologirekord med en dags marginal. Den stora massan av törnsångare brukar komma under första veckan i maj men enstaka fåglar kommer nästan årligen i slutet av april.
Samtliga:
1 ex ringmärktes Sudda, Hönö 12.9 (Björn Zachrisson m fl). 1 ex Sandvik, Torslanda 18.9 (Christer Fält m fl). 2 ex Rörö 23–25.9 (Stefan Svanberg, Christer Fält). 1 ex Torslandaviken 24–25.9 (Magnus Rahm m fl). 1 ex Samsmarka, Björkö 24.9 (Kristoffer Lager). 1 ex Stora Amundö 25.9 (Lennart Johansson m fl). 1 ex Andalen, Torslanda 25.9 (Christer Fält). 1 ex Ramberget 26.9 (Bo Brinkhoff). 1 ex Arödsberget, Hisingen 26.9 (Jon Håkansson). 1 ex Nordstaden 27.9 (Erik Hansson m fl). 1 ex Johannebergsparken 27.9 (Olof Armini m fl). 1 ex Volvo Lundby, Hisingen 30.9 (Björn Dellming). 1 ex Styrsö 1.10 (Andy Hultberg). 1 ex Krokslätt, Mölndal 2.10 (David Armini). 1 ex Gamla Bovik, Björkö 9.10 (Per Karlsson Linderum). 1 ex Skeppstadsholmen 19–20.10 (Christer Fält m fl). 1 ex Hagabadet 27.10 (Per Lundberg).
Det börjar nu bli en fin tradition att det varje år sätts nytt rekord i tajgasångare. Årets 17 fynd av 18 individer är givetvis ett hejdundrande rekord och en saftig detronisering av det tidigare rekordet från 2015 då nio fynd av tio individer gjordes. Under året noterades arten i rekordantal i hela Sverige liksom en del andra östliga vagranter såsom sibirisk järnsparv. Totalt har nu 58 fynd av tajgasångare gjorts i rapportområdet.
Vinter:
1 ex Hönö kyrkogård 1.1 (Thomas Karlsson). 1 ex Torslandaviken 2.1 (Kenneth Johansson m fl).
Ett normalt antal vinterfynd av denna lilla insektsätare som nästan årligen försöker sig på att övervintra om än i mycket små antal. Sannolikt lyckas sådana försök endast under milda vintrar, om någonsin.
Samtliga:
1 ex Torslandaviken 5.10 (Ola Wennberg). 1 ex Torslandaviken 19.10 (Ola Wennberg). 1 ex Skeppstadsholmen 21–23.10 (Christer Fält).
Av denna östliga underart av gransångare har fältobservationer endast granskats av rrk sedan 2011, innan dess godkändes enbart handhållna fåglar av rk (raritetskommittén). Därför finns sannolikt ett stort mörkertal tidigare och årets fynd är endast det sjätte till åttonde i rapportområdet, men det finns anledning att tro att rasen är en högst regelbunden besökare i våra trakter, främst under senhösten.
Tidiga fynd:
2 ex sj Torslandaviken 11.4 (Ola Wennberg m fl).
Sena fynd:
1 ex Björnhuvudet, Öckerö 2.10 (Samuel Wivstad m fl). 1 ex ringmärktes Sudda, Hönö 30.10 (Björn Zachrisson m fl).
Fyndet från Torslandaviken är mycket tidigt, om än inte fenologirekord (det gjordes den 10 april 2009), och det sammanföll med ett tydligt inflöde i resten av Sydsverige. Fyndet i början av oktober är inte så anmärkningsvärt, vilket däremot kan sägas om det extremt sena fyndet av den fågel som ringmärktes i slutet av oktober. Fynd av lövsångare så sent är mycket sällsynt, men inte heller detta fynd utgjorde fenologirekord efter 2015 års ännu extremare novemberfynd.
Samtliga:
1 hane Brännö 28.3 (Robert Ennerfelt m fl). 1 ex sj Vrångö 1.4 (Tina Widén). 1 hane Lökholmen, Gbg:s södra skärgård 9.4 (Staffan Sénby). 1 hane sj Hönö kyrkogård 21.4 (Stefan Svanberg m fl). 1 hane sj Mellby, Partille 22.4 (Magnus Unger m fl). 1 hane sj Fotö 23–24.4 (Hans Waern m fl). 1 hane Skinnefjäll, Mölnlycke 25.4 (Martin Oomen). 1 hane sj Hisingsparken 29.5–29.6 (Staffan Larsson m fl). 1 ex Rörö 30.10 (Anders Johansson).
Att den brandkronade kungsfågeln är en art under kraftig expansion i Sydsverige är helt uppenbart även utifrån siffrorna i vårt lilla rapportområde. Årets nio fynd är ett monumentalt rekord, tidigare har som mest två fynd gjorts samma år, nämligen 2008 och 2013. Totalt har nu 22 fynd gjorts av arten i rapportområdet. En gång har arten konstaterats häcka (2007 i Slottsskogen), men eftersom den brandkronade kungsfågeln inte sällan väljer extremt triviala skogar att bosätta sig i så är det inte otroligt att enstaka par nu häckar årligen i rapportområdet, men undgår upptäckt.