Sångare
Året inleddes med en ärtsångare som försökte sig på att övervintra i Billdal, och våren bjöd på lundsångare på den artens säkraste lokal. Nattsångarinventeringen under juni på Hisingen gav dessvärre inte någon utdelning när det gäller flod- eller busksångare, men hösten bjöd på godbitar som två taigasångare, en höksångare och ett rekordhögt antal sena lövsångare.
Tidiga fynd:
1 ex sj Slottsskogen 29.4 (Tina Widén m fl). 1 ex sj Store mosse, Sisjöns skjutfält 29.4- och framåt (Evamaria Ferm m fl). 1 ex sj Torslandaviken 30.4 (Björn Sjöstrand m fl).
Häckningar:
Fynd under häckningstid: Sammanlagt ca 43 sjungande fåglar under perioden maj–augusti.
Höst:
1 ex Vinga 25.9 (Musse Björklund m fl).
Fynd av gräshoppsångare under de sista aprildagarna verkar numera inte vara så ovanligt. 43 sjungande fåglar är normalt för 2000-talet då mellan 30 och 50 exemplar noterats årligen. Precis som vanligt har arten sina starkaste fästen på Hisingen, där 34 av årets fåglar noterades (se FpV nr 1/2011). Höstfynd är ganska sällsynta på grund av artens mycket diskreta vanor under höststräcket, och årets fynd var dessutom nytt fenologirekord med två dagar.
Sena fynd:
1 ex ringm Sudda, Hönö 1.9 (Björn Zachrisson m fl).
Det är numera mer regel än undantag att någon enstaka kärrsångare fångas i september i samband med ringmärkningsverksamheten vid Sudda på Hönö. Arten är antagligen regelbundet förekommande i början av september, men förbises lätt på grund av sina tillbakadragna vanor och likheten med rörsångare.
Sena fynd:
1 1K Torslandaviken 17.10 (Ola Wennberg).
Arten lämnar oss huvudsakligen under september, men enstaka oktoberfynd görs ibland.
Samtliga:
1 ex Torslandaviken 23.5–5.8 (Håkan Thorstensson m fl).
Detta var det nittonde fyndet av arten i rapportområdet, och trastsångaren har nu gästat oss årligen sedan 2007 (se FiG-2008 för listning av fynd senare än 1963). Precis som 2009 valde årets trastsångare att tillbringa hela sommaren i Torslandaviken, men några häckningindicier kunde aldrig noteras.
Samtliga:
1 1K ringm Sudda, Hönö 2.9 (Björn Zachrisson m fl).
Nionde fyndet i rapportområdet sedan 1963. Av dessa är tre vårfynd, ett sommarfynd och resterande fem gjorda mellan den 23 augusti och 15 oktober. Se FiG-2009 för komplett fyndhistorik.
Vinter:
1 ex Skintebo, Askim 1–25.1 (Anders Görling m fl).
Sena fynd:
1 ex Styrsö 2.10 (Ulf Lindell). 2 ex Smithska udden 3.10 (Daniel Gustafsson m fl).
Den välbetittade övervintrande ärtsångare som upptäcktes på en fågelmatning i Skintebo i december 2009 höll ställningarna ända fram till slutet av januari, då den plötsligt försvann. Kanske tog den ovanligt stränga vinterkylan slutligen sin tribut. Även om arten i hög grad lämnar våra breddgrader under september görs numera fynd i början av oktober nästan årligen, och dessa var de åttonde och nionde oktoberfynden under 2000-talet.
Samtliga:
1 ex sj Brännö 29.5 (Lars Hellman).
Rapportområdets trettonde fynd (se separat historikruta). Tidpunkten är typisk, lundsångaren anländer vanligtvis sent på säsongen. Brännö tycks vara något av en lundsångarmagnet då inte mindre än fem av fynden är just från denna ö.
Samtliga:
1 ex Vinga 25.9 (Musse Björklund m fl). 1 ex Lilleby småbåtshamn, Björlanda 6.10 (Peter Hamrén).
Taigasångaren har verkligen haft en explosionsartad fyndutveckling i rapportområdet på senare år. Av samtliga 21 fynd är inte mindre än 17 gjorda under 2000-talet. Årets fynd ligger inom den tid man kan förvänta sig att arten uppträder hos oss, nämligen runt månadsskiftet september–oktober.
Dementi:
1 ex Vrångö 3–4.5 2009.
Fyndet från Vrångö 2009 publicerades på grund av ett missförstånd som godkänt i FiG-2009. Raritetskommittén hade dock valt att bordlägga fyndet, och sedermera kom beskedet att fyndet blivit underkänt. Således skall fyndet, och därmed också arten, utgå från rapportområdets fyndstatistik.
Sena fynd:
Under oktober rapporterades hela elva fynd av 18 individer, varav det senaste fyndet var 1 ex Jungfruviken, Hönö 14.10 (Bengt Adamsson m fl).
Elva fynd är den överlägset högsta oktobersiffran på länge och sannolikt någonsin i rapportområdet. Tidigare under 2000-talet föreligger totalt fjorton oktoberfynd av denna art som vanligen lämnar oss under september. Fyndet från den 14 oktober var dessutom fenologirekord med fyra dagar.
Samtliga:
1 hane Hjälvik–Horstebacke, Öckerö 13.4 (Peter Hamrén m fl).
Rapportområdets elfte fynd och det femte vårfyndet. Tidsmässigt är fyndet mycket typiskt, den brandkronade kungsfågelns sträckperiod under våren infaller just i april, och de tidigare vårfynden är gjorda mellan den 3 och 23 april. Det kan möjligen ha rört sig om två olika fåglar på de båda lokalerna men vi väljer här att tillämpa försiktighetsprincipen och betrakta det som samma fågel.