Stormfåglar Procellariiformes
ALBATROSSER Diomedeidae
Samtliga:
1 ex str S Kråkudden, Hönö 21.4 (Roger Eskilsson).
De är luriga, albatrosserna. Det var nog inte många som trodde att Göteborgsområdets andra och Sveriges fjärde svartbrynade albatross skulle sträcka förbi Hönö en aprildag med nordvästvind. Knappast rapportören själv heller, får man förmoda. Fyra dagar senare dök albatrossen upp i Öresund, där den drog på sig oönskad uppmärksamhet från traktens havsörnar. Om örnarna beseglade fågelns öde är oklart, men det observerades en svartbrynad albatross längs Yorkshires kust i nordöstra England under sommaren. Kanske var det samma fågel?
NORDSTORMSVALOR Hydrobatidae
Samtliga:
1 ex str S Nordres tånge, Hönö 19.11 (Lars Fribing).
Den som får se ett så kallat stormtroll i göteborgskt farvatten får skatta sig lycklig. Arten är inte årlig och även om man råkar vara på plats när en passerar får man vara uppmärksam för att hitta den bland vågorna. Årets fynd gjordes i november, som tycks vara en bra månad för arten hos oss. Av områdets sjutton fynd har fem gjorts i den månaden.
Samtliga:
1 ex str S Kråkudden, Hönö 23.9 (Mikael Molin m fl).
När riktigt hårda västvindar lyser med sin frånvaro under hösten uteblir även de klykstjärtade stormsvalorna. Ett enda fynd är mindre än vanligt men inte alls exceptionellt.
LIROR Procellariidae
Höga antal:
94 ex str S Vinga 9.4 (Musse Björklund m fl).
163 ex str S Kråkudden, Hönö 23.9 (Mikael Molin m fl).
En uppryckning från de senaste två årens extremt låga antal, men fortsatt är det totala antalet observationer relativt lågt.
Samtliga:
1 ex str S Kråkudden, Hönö–Vinga 1.8 (Matthis Kaby, Per Österman m fl).
1 ex str S Vinga 14.8 (Musse Björklund m fl).
Liran från den 1 augusti passerade Vinga på ovanligt nära håll. Observatörerna bedömde att det rörde sig om gulnäbbad lira (och inte scopolilira), men tyvärr finns inga bilder och den nationella Raritetskommittén har valt att godkänna fyndet som obestämd gulnäbbad lira/scopolilira. Liran från den 14 augusti passerade så långt ut att observatörerna hade behövt optik i paritet med Hubbleteleskopet för att kunna bedöma de artskiljande karaktärerna.
Samtliga:
1 ex str S Vinga 14.8 (Musse Björklund m fl).
1 ex str S Kråkudden, Hönö 18.8 (John Andersson m fl).
1 ex str S Kråkudden, Hönö 23.9 (Markus Lagerqvist).
1 ex str N Vinga 24.9 (Göran Darefelt m fl).
1 ex str S Vinga 25.9 (Ulf Lindell m fl).
2 ex str Kråkudden, Hönö 16.10 (Magnus Rahm m fl).
Totalt sju gråliror gör 2021 till ännu ett svagt grålireår. Årssummor från 2000-talet kan illustrera den vikande trenden: mellan 2007 och 2016 sågs fler än 20 ex varje år, därefter har vi haft färre än 20 ex varje år.
Samtliga:
2 ex str Kråkudden, Hönö 30.7 (Magnus Rahm m fl).
1 ex str S Vinga 30.7 (Musse Björklund m fl).
1 ex str S Kråkudden, Hönö 1.8 (David Armini m fl).
3 ex str S Vinga 1.8 (Per Österman m fl).
1 ex str S Kråkudden, Hönö 15.8 (Andreas Sandberg m fl).
2 ex str S Vinga 15.8 (Musse Björklund m fl).
1 ex str S Vinga 15.8 (Magnus Unger m fl).
4 ex str S Kråkudden, Hönö 18.8 (John Andersson m fl).
1 ex str S Hyppeln 15.10 (Peter Keil).
Efter korrektion för individer som setts från både Hönö och Vinga landar vi i totalt tolv mindre liror. Det är inte mycket att hurra över, men helt inom variationen. Att majoriteten av fynden gjordes under sommaren är helt normalt.