Trastfåglar
Våra näktergalar tycks bli färre och färre medan de svarta rödstjärtarna håller ställningarna. Vidare bjöd året på goda siffror för ringtrast och svarthakad buskskvätta, men den stora stjärnan bland trastfåglarna, tillika kanske årets på många sätt mest oväntade fågelfynd, var naturligtvis ökenstenskvättan som förgyllde en majdag i Kviberg.
Häckningar:
Fynd under Häckningstid: Sammanlagt noterades ca 71 sjungande individer i rapportområdet.
Endast 71 näktergalar är den klart sämsta summan sedan summeringarna av arten startade 2003. Sedan dess har antalet sjungande fåglar varierat mellan 95 och 135 sjungande fåglar, så årets siffra är en rejäl minskning. Den geografiska fördelningen i kärnområdena är följande: Hisingen 34 ex, Norra skärgården 25 ex, Södra skärgården 7 ex, Välen-Stora ån 4 ex, Säveån 0 ex samt Lärjeån 1 ex. Det verkar som att en generell minskning har skett under de senaste åren samt även en geografisk förskjutning där andelen fåglar i Norra skärgården ökat på bekostnad av övriga rapportområdet. Det verkar således som att arten har "peakat" i området och nu är inne i en minskningsperiod. Arten expanderade kraftigt under andra halvan av 1900–talet och nådde antagligen sin topp mot slutet av detsamma, vilket illustreras av siffrorna från nattsångarinventeringarna som gjordes på Hisingen 1975, då endast 14 individer räknades, och 1985, då hela 125–130 sjungande näktergalar noterades (Andersson, R. 1978. Förekomsten av nattfåglar på Hisingen 1973 0ch 1975. Fåglar på Västkusten 12: 44–49. Jonasson, L. 1986. Nattsångare på Hisingen 1986. Fåglar på Västkusten 20:153–157.). En delförklaring till den mycket dåliga siffran i år kan emellertid vara att rapportsystemet Svalan stängdes ned i slutet av april och att det sedan tog någon vecka innan den nya Artportalen inklusive fåglar startades upp. Det dröjde antagligen ytterligare några veckor innan alla rapportörer hittade tillbaka till systemet, och man kan misstänka att en hel del rapporter aldrig nådde systemet under denna tid, som råkade sammanfalla med näktergalens intensivaste sångperiod. Det finns alltså visst fog för att anta att arten underrapporterades kraftigt 2015.
Samtliga:
1 ex Brudarebacken 10.5 (Roger Eskilsson) samt 1 hane samma lokal 14.5 (Göran Sahlin m fl). 1 hane Sandvik, Torslanda 15.5 (Christer Fält). 1 ex Brännö 15.5 (Linus Westlund). 1 hane Hyppeln 21.5 (Stefan Svanberg). 1 ex Vinga 26.9 (Dan Klasson m fl).
Fyra-fem vårfynd och ett höstfynd ligger klart under genomsnittet för 2000–talet, även om det är klart bättre än 2014 då endast två vår- och inga höstfynd gjordes. Sannolikt har rådande väderläge under artens flyttningstid stor betydelse för utfallet.
Samtliga:
Vinter: 1 hona Vinga 3.1 (Kent Kristenson m fl). 1 ex Bråta, Råda 4.2 (Johannes Löfqvist). 1 2K hane Lexby, Partille 6–9.2 (Uno Unger m fl). 1 2K+ hane Färjenäs 8–9.12 (Bo Brinkhoff m fl). 1 1K Trädgårdsföreningen 29.12 (Ulf Persson). Vår: 1 honf Hårssjön 3.4 (Jan-Åke Noresson). 1 ex sj Kvarnbyn, Mölndal 7.4 (Morgan Johansson). 1 2K Torslandaviken 9.4 (Karin Magnander m fl). 1 honf Tjälleviks mosse, Hönö 10.4 (Håkan Möller). 1 honf Torslandaviken 11.4 (Magnus Persson). 1 honf Mossens idrottsplats 21.4 (Britta Svensson m fl). 1 hane Hyppeln 21.4 (Roger Eskilsson). 1 ex sj Nordstaden 22.4 (Bo Brinkhoff). 1 hane Välen 26.4 (Eva Åkesson m fl). 1 hane Brudarebacken 15.5 (Nicklas Broberg Larsson). 1 honf Sandvik, Torslanda 17.5 (Christer Fält). Häckningar: 1 par Donsö (Gösta Olofsson m fl). Troliga häckningar: 1 par Skansen Lejonet (Roger Eskilsson m fl). 1 par Skarvikshamnen (Stefan Svanberg). Häckningstid: 1 hane sj Drottningtorget 14.4–11.7 (Stefan Malm m fl). 1 ad hane sj Björröd, Landvetter 19.4–4.7 (Johannes Löfqvist m fl). 1 hane sj Säveåns mynning 20.4–5.5 (Bengt Adamsson m fl). Höst: 1 honf Trädgårdsföreningen 16–20.7 (Bo Brinkhoff m fl). 1 ex Norra småbåtshamnen, Öckerö 19.7 (Thomas Karlsson). 1 hane Hyppeln 4.9 (Roger Eskilsson m fl). 2 i par Nordstaden 2–18.11 (Erik Hansson m fl). 1 honf Torslandaviken 10.11 (Ola Wennberg).
Ytterligare ett år med många observationer, i synnerhet många vårfynd, av svart rödstjärt kan läggas till handlingarna. Förvisso endast en konstaterad häckning vilket är det sämsta resultatet sedan 2009, men här döljer sig säkert ett visst mörkertal då arten ofta häckar i miljöer som sällan besöks av skådare. Man kan nog misstänka att artens population ändå är förhållandevis stabil i rapportområdet, men det är värt att hålla ögonen på denna käcka lilla fågel. Besök gärna skräpiga hamn- och industriområden under tidiga sommarmorgnar och lyssna efter den knastriga sången, eller varför inte leta lite extra runt gårdar och liknande lantbruksmiljöer i rapportområdets mer rurala delar?
Sena fynd:
1 ex Torslandaviken 15–16.10 (Ola Wennberg).
Oktoberfynd av den tropikflyttande buskskvättan, som normalt lämnar vårt rapportområde i september, är inte årligen förekommande även om ett 20-tal fynd finns under 2000-talet.
Samtliga:
1 hona Torslandaviken 11.3 (Lennart Hansson). 1 2K+ hona Välen 26.4 (Eva Åkesson m fl). 1 2K+ hane Brudarebacken 21.5 (David Klingberg m fl).
Den svarthakade buskskvättan är sannerligen en art på uppgång i rapportområdet, liksom i resten av sydvästra Sverige. Den har nu varit årligt förekommande sedan 2010, oftast med ett tydligt inflöde i mars–april. Frågan är när vi får se rapportområdets första häckning?
Samtliga:
1 ad hane Hyppeln 4.9 (Roger Eskilsson m fl).
Tyvärr var observationen hastig och fyndet kan därmed inte säkert bestämmas till art. Totalt har nu 35 fynd av artparet gjorts i rapportområdet, varav 28 svarthakade, 2 vitgumpade samt 5 exemplar som inte kunnat artbestämmas.
Sena fynd:
1 ex Rörö 4.11 (Bo Brinkhoff m fl).
Endast en dryg handfull novemberfynd har gjorts av stenskvätta under 2000-talet – bortsett från 2011 när det som en blixt från klar himmel brakade in inte mindre än 17 novemberstenskvättor! Många av dessa sena fynd har liksom årets gjorts ute i skärgården.
Samtliga:
1 3K+ hane Kvibergsfältet 26.5 (Håkan Pleijel m fl).
Spekulationernas vågor har länge gått höga med ungefärlig lydelse: "När och var ska den första rara stenskvättan ses i rapportområdet, och vilken art blir det?". Att det blev en ökenstenskvätta må väl vara hänt, men det var nog inte många som skulle satsa kaffekassan på att svaret på de första frågorna skulle bli "maj, i Kviberg". Oddsen för "november, på Rörö" torde varit betydligt lägre. Nåväl, en ökenstenskvätta i maj blev det, och den höll till på fotbollsplanerna vid Kviberg. Arten häckar från Sahara i väst till Centralasien i öst och det föreligger tidigare ett drygt 50-tal fynd från Sverige, varav de flesta sannolikt tillhör den östliga rasen atrogularis.
Samtliga:
Vår: Sammanlagt ca 120 exemplar under perioden 4.4–15.5. Höst: Max 3 ex Torslandaviken 3–25.10 (Magnus Persson m fl). 1 ex Vivik, Björkö 3.10 (Bengt Karlsson). 1 hona Hyppeln 4.10 (Roger Eskilsson). 1 hona Välen 5–6.10 (Göran Gustavsson m fl). 1 ex Änggårdsbergen 11.10 (Johan Ennerfelt).
Liksom 2014 blev det även i år en riktig kanonvår för denna gemytliga trast, och detta blev därmed den tredje bästa ringtrastvåren under 2000-talet. Även höstsiffran är bra, om än inte lika extrem.
Vinter:
1 ex Rördammen, Öckerö 6.1 (Thomas Karlsson). 1 ex Rörö 22.2 (Uno Unger). 1 ex Välen 2.12 (Göran Gustavsson). 2 ex Tjälleviks mosse, Hönö 12.12 (Barbara Leibiger m fl). 1 ex Torslandaviken 13–28.12 (Mathias Theander m fl).
Fem vinterfynd av taltrast är helt normalt och ligger nära genomsnittet för 2000-talet.
Vinter:
Januari–februari: Sammanlagt ca 36 ex. December: 1 ex Slingan, Hönö 3.12 (Lennart Bogren). 1 ex Slottsskogen 15.12 (Bengt Adamsson). 1 ex Björnekulla 25.12 (Uno Unger). 1 ex Välen 27.12 (Hans Börjesson). 1 ex Öxnäs 31.12 (Bo Brinkhoff).
Häckningar:
1 par Hårssjön (Lars-Olof Sandberg m fl). 1 par Lilla Oxhagen (Tommy Järås). Fynd under häckningstid: 1 ex sj Furuberg, Björketorp 26.5 (Martin Oomen) 1 ex sj Vällsjöskogen, Rådasjöns naturreservat 16.6 (Elon Wismén).
En förhållandevis hög siffra i januari–februari men en betydligt lägre i december, trots att båda perioderna var relativt milda. Det verkar alltså inte vara så enkelt som att antalet övervintrande rödvingetrastar enbart har med temperatur och snösituation att göra, även om det naturligtvis också har betydelse. Två konstaterade häckningar är en hög siffra för denna art som är en ovanlig häckfågel i rapportområdet även om ett stort mörkertal säkert finns i områdets östra, sällan besökta delar.
Vinter:
1 ex Galterö 27.1 (Arne Johansson m fl). 2 ex Välen 25.2 (Hans Börjesson m fl). 1 ex str N Slottsskogen 25.2 (Tina Widén). 1 ex str N Brudarebacken 26.2 (Jan-Åke Noresson m fl). 2 ex Fridhemsberget, Rådasjöns naturreservat 28.2 (Johannes Löfqvist m fl). 1 ex Välen 28.2 (Hans Börjesson m fl). 4 ex Öckerö 28.2 (Lars Bruzell). 1 ex Stampen 26.12 (Sune Gustafsson). 1 ex Johanneshus, Billdal 27.12 (Jan Wahlberg).
Hela tolv dubbeltrastar under januari–februari är en mycket hög siffra, men beror naturligtvis på det kraftiga inflöde av tidiga vårsträckare som skedde under periodens sista dagar. Decembersiffran är mer normal.