Piplärkor och ärlor
Förutom fina sträcksiffror för ängspiplärka och gulärla noterades två nya fenologirekord under 2007, och för sjätte året i rad en större piplärka.
Samtliga:
1 ex Vinga 21.9 (Ingemar Johansson m fl).
Sjuttonde fyndet i Göteborgsområdet. Arten har nu dessutom noterats sex år i rad vilket är anmärkningsvärt. Fynddatumet ligger i linje med tidigare observationer, samtliga har setts mellan 12 september och 19 oktober. Första fyndet gjordes i Skarvik på Hisingen den 10 oktober 1959. Därefter dröjde det till 1982 innan nästa större piplärka sågs. Under 1980-talet gjordes tre fynd, på 1990-talet två och under 2000-talet har således redan elva fynd gjorts.
Januari:
Sammanlagt ca 40 ex, som mest 9 ex Fässberg 30.1 (Uno Unger).
Höga antal:
3 860 ex mot S Smithska udden 24.9 (Kristoffer Nilsson). 3 600 ex mot S Kråkudden, Hönö 26.9 (Per Björkman m fl). 3 410 ex mot S Vrångö 26.9 (Tina Widén).
Komplettering 2005:
Ca 20 000 ex mot S Vinga 2.10 (Göran Darefelt m fl).
Ängspiplärka ses numera årligen under januari, men årets 40 ex är en ovanligt hög summa. De fina sträcksiffrorna i slutet av september är mycket höga även i ett nationellt perspektiv. Som jämförelse sträckte det under hela hösten ut ca 8 000 ex vid Falsterbo och 10 720 ex vid Smithska udden. Alla dessa siffror bleknar dock i jämförelse med det extremt höga antalet från Vinga 2005 (se ovan). Detta är troligtvis en av de högsta dagssiffrorna någonsin av arten i Sverige. Som rapportörerna själva skriver: ”Minimisiffra, kan ha varit mycket fler!"
Samtliga:
1 ex mot S Mölnlyckemotet, Råda 29.8 (Johannes Löfqvist). 1 ex mot S Arödsberget, Hisingen 29.8 (Per Björkman). 1 ex Brudarebacken 3.9 (Thomas Karlsson). 1 ex mot S Smithska udden 5.9 (Kristoffer Nilsson m fl). 1 ex mot S Rörö 6.9 (Johan Svedholm m fl). 2 ex mot S Brudarebacken 7.9 (Roger Eskilsson). 1 ex mot S Nötholmen, Hönö 8.9 (Christer Fält). 1 ex mot S Mölnlyckemotet, Råda 8.9 (Johannes Löfqvist). 1 ex mot S Galterö 18.9 (Lars Hellman). 1 ex mot S Fridhem, Hisingen 18.9 (Lena Essedahl). Sammanlagt 11 ex under hösten är något lägre än normalt.
På 2000-talet har antalet höstfynd varierat mellan 10 och 25 ex. De flesta brukar ses från de sista dagarna i augusti till mitten av september. Vårfynd har endast gjorts vid fyra tillfällen under 2000-talet, samtliga mellan den 9 och 14 maj.
Samtliga:
Som mest 2 ex Rörö 5.1–9.4 (Christer Fält m fl).
Endast två exemplar under hela året är betydligt lägre än de senaste tre åren. Skillnaden är framförallt att inga fåglar noterades på Rörö under hösten samt att inga individer uppehöll sig på Hönö i år. Vi får hoppas att det bara är ett tillfälligt trendbrott.
Häckningar:
Säkra häckningar konstaterades vid Lilla Oxhagen, Öxnäs samt Torslandaviken.
Höga antal:
1 143 ex mot S Smithska udden 21.8 (Kristoffer Nilsson).
Udda fynd:
1 ad hane av rasen thunbergi Torslandaviken 6.7 (Johan Svedholm). 2 ad hanar av rasen thunbergi Torslandaviken 22.7 (Uno Unger).
Den lilla gulärlepopulationen i Göteborgsområdet håller ställningarna och det är artens kärnområden runt Torslandaviken samt på strandängarna längs Nordre och Göta älv som hyser några par. Även vid Hökälla och Välen har det noterats enstaka gulärlor under häckningstid i år. Den fina sträcksiffran från Smithska udden är den högsta dagssumman som har noterats i Göteborgsområdet, och utgjorde nästan hälften av årssumman vid Smitten (2 440 ex). Det är mycket ovanligt att den nordliga rasen thunbergi dyker upp i Götaland redan i juli, och årets två julifynd är troligtvis de första som någonsin har noterats hos oss. Normalt börjar de nordliga gulärlorna sträcka söderut först i mitten av augusti.
Vinter:
Januari–februari: Sammanlagt ca 8 ex, bl a 2 ex Prästabäcken, Fässberg 25.1 (Lars Eric Rahm) och 2 ex samma lokal 24.2 (Uno Unger). December: Sammanlagt 5 ex.
Höga antal:
17 ex mot S Smithska udden 24.9 (Kristoffer Nilsson).
Antalet forsärlor som försöker övervintra har ökat kraftigt under de senaste åren och sammanlagt ca 13 ex under 2007 är en normal summa numera. Som jämförelse kan nämnas att det på hela 90-talet endast noterades 3 ex under vintermånaderna. Bästa lokalerna att få se arten vintertid är i hamnområdet, framförallt vid Ryaverket och Klippan, samt längs Prästabäcken i Fässberg. Den fina dagssumman på Smithska udden är den högsta som noterats på lokalen och under hela hösten sträckte sammanlagt 101 ex söderut. Detta är det näst högsta antalet någonsin på Smitten (2006 noterades 160 ex).
Vinter:
1 ex Gullbergskajen 1.1–20.2 (Roger Eskilsson m fl). 1 ex Shell raffinaderi, Hisingen 8.2 (Per Åkeflo).
Sädesärlan vid Gullbergskajen upptäcktes redan i slutet av november 2006. Att en sädesärla är stationär under så lång tid under vintern är ovanligt. Även fågeln vid Shell raffinaderi skall enligt uppgift varit på plats sedan julen 2006. Individen vid Gullbergskajen hade en skadad vinge gör att det med säkerhet rör sig om två olika fåglar, vilket är en normal summa. Enstaka sädesärlor ses numera så gott som årligen under vintermånaderna i Göteborgsområdet. Noterbart är att det även i år har rapporterats engelsk sädesärla under våren, dock utan att någon beskrivning lämnats in till Rrk. Eftersom båda raserna verkar samhäcka frekvent, bland annat i södra Norge, dyker det årligen upp fåglar på Västkusten med ett intermediärt utseende, vilket gör att vi inte kan publicera fynd av engelsk sädesärla om de inte är ordentligt dokumenterade (med bilder eller en utförlig beskrivning).