Sångare

Sångaråret 2007 bjöd på både vassångare, trastsångare och häckande busksångare och brandkronad kungsfågel. Dessutom gjordes ovanligt många sena höstfynd, även om tre av årets fyra fenologirekord noterades på våren.
Häckningstid: Sammanlagt rapporteras drygt 45 sjungande exemplar under perioden 28.4–7.8, varav 35 från Hisingen.
Tidigt fynd: 1 ex sj Sisjöns skjutfält 28–29.4 (Lars Eric Rahm).
Höst: 1 ex ringm Hög, Hisingen 23.9 (Tommy Järås).
En glädjande återhämtning från 2006 års svacka då endast 30 exemplar rapporterades. Gräshoppsångaren har troligen haft en ganska stabil population i rapportområdet sedan 1980-talet; vid nattsångarinventeringen på Hisingen 1985 rapporterades 41 exemplar. På 1970-talet var arten däremot betydligt fåtaligare, och under motsvarande inventering 1975 hittades bara 14 fåglar. På grund av artens mycket diskreta vanor under höststräcket är höstfynd ovanliga i området, och detta var det första sedan 2001.
Johan Svedholm
Samtliga: 1 ex sj Välen 3–9.6 (Magnus Eriksson m fl).
Fjärde fyndet i rapportområdet av arten, och det andra fyndet för lokalen. Det första fyndet gjordes i Kvillängen 1964, och det andra i just Välen 1968. Sedan skulle det dröja ända till 1994 innan det var dags för vassångarbesök igen, denna gången i Svankällan. Samtliga fynd är gjorda inom tidsperioden 11 maj till 22 juni, vilket får anses som mycket typiskt för artens uppträdande i Sverige.
Johan Svedholm
Häckningstid: Totalt rapporterades ca 42 sjungande fåglar, lejonparten (36 ex) uppehöll sig i vanlig ordning på Hisingen.
Höst: 1 1K Arendalsudden 20.8 (Johan Svedholm). 1 ex Ragnhildsholmen 13.9 (Per Norberg). 1 ex ringm Sudda, Hönö 2.10 (Björn Zachrisson).
Sedan samtliga fynd av arten började redovisas 2004 tycks beståndet ha hållit sig stabilt på 30–45 sjungande individer. Tittar man bakåt tycks arten ha haft en dramatisk beståndsutveckling; vid nattsångarinventeringen 1975 noterades hela 70 ex på Hisingen, men då inventeringen upprepades 1985 räknades endast 18 ex in. Lyckligtvis tycks alltså beståndet numera ha återhämtat sig någorlunda. Oktoberfyndet var det andra under 2000-talet.
Johan Svedholm
Häckningar: 1 par Högåsa, Björlanda 14.6–10.8 (Bo Nilsson m fl).
Övriga fynd: 1 ex sj Tofter, Säve 1–18.6 (Per Björkman, Barbro Björkman m fl).
Sjätte och sjunde fynden i Göteborgstrakten, och det senare av dem visade sig överraskande nog röra sig om en häckning. Paret häckade alldeles intill ett litet bostadsområde, och den 1 augusti hittades boet i högvuxen örtvegetation. Boet innehöll två stora ungar, vilka förhoppningsvis kom på vingar strax därefter. Detta var blott landets sjätte konstaterade häckning av busksångare.
Johan Svedholm
Sena fynd: 1 ex ringm Hög, Hisingen 6.9 (Tommy Järås). 1 ex ringm Sudda, Hönö 8.9 (Björn Zachrisson m fl).
Precis som 2006 noterades ett septemberfynd i år. Det är typiskt att dessa gjorts i samband med ringmärkning, eftersom arten är diskret och svårbestämd under höstflyttningen. Under 2000-talet har nu 14 septemberfynd gjorts, och bland dessa finner man blott en enda fältobservation.
Johan Svedholm
Samtliga: 1 ex sj Hökälla 2–9.6 (Bo Brinkhoff m fl).
Sjätte fyndet i rapportområdet sedan 1963, och det tredje på 2000-talet. Samtliga fynd har utgjorts av sjungande fåglar i maj–juni med undantag av en 1K-fågel som ringmärktes i Välen 2001.
Johan Svedholm
Sena fynd: 1 ex Torslandaviken 2.10 (Bo Brinkhoff). 1 ex Säveåns dalgång, Kviberg 2.10 (Roger Eskilsson).
Sjätte och sjunde oktoberfynden i rapportområdet under 2000-talet, och arten har nu rapporterats i oktober varje år sedan 2002. Normalt lämnar arten området i mitten av september, och tidigare har oktoberfynd varit extremt sällsynta. Frågan är om uppgången beror på mildare klimat, ökad skådaraktivitet eller något annat?
Johan Svedholm
Sent fynd: 1 ex Torslandaviken 2.10 (Peter Hamrén).
Oktoberfynd nummer sex under 2000-talet av denna art som normalt inte ses senare än mitten av september. Man kan ställa sig samma fråga som beträffande oktoberfynden av ärtsångare, beror det på klimatförändringar, ökat skådande eller annat?
Johan Svedholm
Sent fynd: 1 ex Krossholmen, Torslanda 2.10 (Johan Svedholm).
Sjunde oktoberfyndet under 2000-talet. Trädgårdssångare ses i vanliga fall inte senare än andra halvan av september. Se även kommentarerna till ärt- och törnsångare.
Johan Svedholm
Vinter: Sammanlagt 18 ex under januari–mars och 5 ex under november–december.
En återgång till en för 2000-talet mer normal årssumma jämfört med rekordnoteringarna på 37 respektive 47 exemplar från 2005 och 2006. Fortfarande är det dock mycket vanligare med övervintrande svarthättor nu än under 1990-talet och tidigare.
Johan Svedholm
Vinter: 1 ex Torslandaviken 3–7.1 (Ingvor Svensson m fl). 1 ex Smithska udden 6.1 (Karl-Olof Johansson). 1 ex Göteborgs botaniska trädgård 13.1 (Daniel Gustafsson).
Häckningstid: Ca 190 sjungande fåglar noterades under maj–juni.
Ovanligt många vinterfynd, och med dessa föreligger nu tio vinterfynd av arten under 2000-talet. Under 2006 noterades 120 sjungande fåglar under häckningstid, och det är frågan om årets ökning beror på att arten fortfarande är på uppgång i området eller om det har med ökad rapportering att göra.
Johan Svedholm
Sena fynd: 2 ex Helgered, Björlanda 1.10 (Märtha Boström). 1 ex Skändla 4.10 (Lars Paterson). 1 ex Torslandaviken 6.10 (Peter Hamrén).
Elfte till trettonde oktoberfynden under 2000-talet, och det kanske snart är dags att betrakta arten som regelbundet uppträdande under första oktoberveckan. Den stora massan lövsångare lämnar oss vanligtvis i mitten av september.
Johan Svedholm
Häckningar: 1 par Slottsskogen, Göteborg 22.5–20.7 (Anders Johansson m fl).
Årets publikmagnet! Arten har nyligen etablerat sig som fåtalig häckfågel i Skåne, där första svenska häckningen ägde rum 1990. Slottsskogsparet utgjorde rapportområdets sjunde fynd, tillika andra sommarfyndet efter 2006 års junifynd i Partille. Dessutom var detta den första konstaterade svenska häckningen utanför Skåne och Halland. Häckningen resulterade i minst tre flygga ungar som observerades då de var nyligen utflugna den 25 juni. Tyvärr sammanföll detta med en period av ihållande regn, och dagen efter hittades en av ungarna i dålig kondition. Denna unge avled tämligen omgående, men de övriga ungarnas öde förblir okänt. Dock sågs en ej säkert bestämd ungfågel den 18 juli, vilket tyder på att någon unge förhoppningsvis överlevde den miserabla vädersituationen. Läs mer om häckningen i Fåglar på Västkusten nr 2/08.
Johan Svedholm