Trastfåglar
Bland småtrastarna noterades i år en intressant hybrid mellan rödstjärt och svart rödstjärt, och ovanligt många svarthakade buskskvättor. Dessutom gjordes det återigen vinterfynd av dubbeltrast.
Häckningstid:
Sammanlagt ca 135 sjungande fåglar i området.
Höst:
1 ex Vinga 9.8 (Claes-Göran Ahlgren m fl). 1 ex Björlanda skjutfält 30.8 (Johan Svedholm).
Ett fortsatt stabilt näktergalsbestånd, även om en viss ökning kan urskiljas jämfört med 2007. Som vanligt är den överlägset högsta andelen (93 av 135 ex) rapporterad från Hisingen. I de övriga kärnområdena är det normala antal i Välen/Stora ån (10 ex), Norra skärgården (11 ex) och Södra skärgården (12 ex), medan ovanligt få är rapporterade från Säveåns dalgång (1 ex) och inte en enda från Lärjeån. Fyndet från slutet av augusti är ganska sent, och inte långt från fenologirekordet som gjordes den 2 september 2006.
Vår:
1 hane Ersdalen, Hönö 7.5 (Leif Andersson m fl). 2 hanar Brudarebacken 9.5 (Roger Eskilsson m fl). 1 hane Ramberget 9.5 (Matserik Eriksson). 1 hane Galterö 9.5 (Malin Karlsson). 1 hane Otterbäcken, Askimsviken 10.5 (Ola Wennberg). 1 hane Rörö 11.5 (Per Björkman m fl). 1 hane Torslandaviken 16.5 (Ola Wennberg). 1 hane Rörö 18.5 (Hans Zachrisson). 1 hane Vrångö 19.5 (Tina Widén). 1 hane Galterö 23.5 (Roger Eskilsson).
Höst:
1 hane Rörö 21.9 (Magnus Unger).
Tio vårfynd och ett höstfynd är helt normalt. Även om höstutdelningen är något låg följer fyndbilden det typiska mönstret för rapportområdet med fler vår- än höstfynd. Denna fördelning delar arten för övrigt med ringtrasten.
Vår:
1 ad hane Sisjöns industriområde, Askim 8.4 (Stefan Andersson). 1 ex sj Ryahamnen, Hisingen 9.4 (Mikael Forsman). 1 honfärgad Rörö 22.4 (David Lundgren). 1 hane sj Eklanda, Mölndal 23.4 (Per-Anders Svensson). 1 honfärgad Brudarebacken 24.4 (Mattias Pozsgai m fl). 1 2K hane sj Skandiahamnen, Hisingen 24.4 (Reino Andersson).
Häckningar:
1 par Skarvikshamnen, Hisingen 24.4–28.10 (Reino Andersson m fl) där även ytterligare en hane höll till under perioden. Häckningstid: 2 ex Åbro, Mölndal 4.5–3.11 (Jörgen Grahn m fl). 1 ex Stensjön, Mölndal 7.5 (Jan Krantz). 1 hane Marieholm 27.5 (Elvor Ohlin, Jan Ohlin).
Höst:
1 ex Brukshundsklubben, Mölndal 15.7 (Lena Essedahl). 1 ad hane Brudarebacken 28.7 (Nils Gabrielsson). 1 hane Vinga 9.8 (Claes-Göran Ahlgren m fl). 1 ex Torslandaviken 13.9 (Pelle Melander Ekberg). 1 hane Brudarebacken 13.11 (Leif Andersson).
Liksom 2007 kunde glädjande nog en häckning konstateras av denna art som haft det mycket svårt under senare år då dess livsmiljö i skräpiga industriområden, gärna i hamnmiljö, naggats i kanten kraftigt. Det är särskilt asfaltering av sandiga, gräsbevuxna ytor som påverkat arten negativt. Vidare höll ett par revir på fjolårets häckningslokal inne på AstraZenecas område i Åbro. I övrigt finns flera fynd från artens gamla kärnområden i Hisingens hamnar, vilket väcker en glimt av hopp att denna charmiga fågel skall kunna hänga sig kvar som häckfågel i vårt rapportområde.
Samtliga:
1 2K hane Torslandaviken 17.4 (Bo Brinkhoff m fl).
Troligen första fyndet av denna hybrid i rapportområdet. Hybrider av detta slag visar ofta stora likheter med östligare raser av svart rödstjärt såsom semirufus och ochruros, så även denna individ. Den avslöjade sig dock vid studier av fotografier som visade avstånden mellan handpennorna, vilket låg närmare rödstjärt än svart rödstjärt. Värt att notera är också att fågeln konstaterades vara 2K, men var fullt utfärgad, det vill säga det fenomen som hos svart rödstjärt brukar benämnas paradoxus-typ.
Samtliga:
1 hona Rörö 16.3 (Per Arne Lindgren). 1 hane Rörö 27–31.3 (David Lundgren m fl). 1 hona Torslandaviken 21.4 (David Lundgren m fl). 1 hona Brudarebacken 24.4 (Martin Oomen m fl).
Under mars–april skedde ett anmärkningsvärt inflöde av svarthakade buskskvättor till sydvästra Sverige. Även Göteborgsområdet fick ta del av detta, vilket resulterade i inte mindre än fyra fynd under perioden. Detta tangerar rekordårssummorna för arten vilka noterades 2001 samt 2004. Det föreligger nu 22 fynd av svarthakad buskskvätta i rapportområdet (se separat ruta för komplett historik). Av dessa har 17 kunnat hänföras till den västliga rasgruppen (däribland samtliga årets fynd) och två till någon av de östliga raserna. I övrigt kan noteras att arten ökat kraftigt i uppträdande på senare år då hela 19 av fynden är gjorda på 2000-talet.
Vår:
Sammanlagt ca 53 ex under perioden 9.4–4.5, som mest 8 ex Brudarebacken 21.4 (Christer Fält m fl).
Höst:
1 ex Slottsskogen 8.10 (Magnus Eriksson).
En tämligen bra vårsiffra, medan höstutdelningen är något låg. Som synes är artens förekomst under vår och höst som alltid synnerligen snedfördelad. Nu för tiden är ju ringtrasten en utpräglad fjällhäckfågel i Skandinavien, men fram till början av 1900-talet var det inte ovanligt att arten häckade i bergsbranter i våra trakter. Därefter minskade den kraftigt och sedan 1966, då den sista häckningen konstaterades på Sotenäset i Bohuslän, är arten helt försvunnen som häckfågel från Västkusten.
Vinter:
1 ex Brännö 10.2 (Claes-Göran Ahlgren).
Taltrasten har övervintrat årligen under 2000-talet med som mest 12 ex 2001. Ett vinterfynd är således i underkant för senare år, men får ändå betraktas som normalt.
Häckningstid:
1 ex Albatross golfbana, Säve 4.5 (Per Norberg). 1 ex sj Rådasjön, Råda 7.5 (Johannes Löfqvist). 1 ex sj Kornhalls färjeläge 11.5 (Hans Waern). 1 ex sj Svankällan 2.7 (Göran Karlsson).
Som vanligt inga säkra häckningsrapporter, men arten har säkerligen en liten population i rapportområdet. Det verkar dock vara svårt att konstatera häckningar, eftersom det endast föreligger ett säkert häckningsfynd under 2000-talet.
Vinter:
2 ex Brännö 10.2 (Claes-Göran Ahlgren). 1 ex Välen 21–26.2 (Bo Brinkhoff m fl).
Efter att ha uteblivit helt under 2007 fick vi i år två vinterfynd av dubbeltrast. Under övriga 2000-talet har dessa varierat mellan ett och sex fynd. Dubbeltrastens övervintringsvanor tycks främst styras av födotillgången, vilket till exempel visas av att det sedan länge brukar övervintra små antal av dubbeltrast i Mälarlandskapen, där artens livrätt mistel är vanligt förekommande.