Änder

Guldkornet bland änderna 2008 blev en praktejder. Förutom hybrider och parkrymlingar noterades också den första vigghäckningen på sex år, men dessvärre ovanligt få salskrakar på vintern.
Vinter: 1 ex str S Kråkudden, Hönö 26.1 (Mikael Molin m fl). 1 ex Marholmen, Askimsviken 30.1 (Karl-Olof Johansson). 1 ad str S Kråkudden, Hönö 12.11 (Jon Håkansson m fl).
Jämfört med Halland är gravanden mycket ovanlig vintertid i Göteborgstrakten. Enstaka januarifynd görs ungefär vartannat år och då handlar det oftast om tidiga vårflyttare. Novemberfyndet är endast det tredje för hela 2000-talet, innan dess är uppgifterna något knapphändiga med endast en rapport från 1999. December är den månad med klart minst antal fynd i området – endast ett fynd från 2007 föreligger.
Magnus Unger
Samtliga: 1 hane Mölndalsån, Almedal 21.4 (Lars Eric Rahm). 1 hane Rosenlundskanalen 24.4 (Magnus Eriksson).
Båda fynden torde med största sannolikhet utgöras av en och samma individ. Brudanden häckar i Nordamerika men de fåglar som ses i Sverige är troligtvis parkrymlingar. Arten är långt ifrån årlig i rapportområdet och detta är endast det tredje fyndet under 2000-talet.
Jon Håkansson
Häckningstid: 1 par Lärjeåns dalgång 1.5–7.6 (Lars Erik Norbäck m fl).
Övriga: 1 hane Slottsskogen 28–29.4 (Bengt Adamsson). 1 hona Lärjeåns dalgång 9.8 (Anders Malmsten). 1 hane Kärralund 12.9 (Jon Hessman). 1 hane Mölndalsån, Gårda 26.9 (Roden Bergenstein).
Arten noteras betydligt oftare än sin släkting brudand i rapportområdet och flera fynd görs numera årligen. De senaste åren har även ett par varit stationära i Lärjeån under häckningstid, så även i år. Någon säker häckning har dock bara kunnat konstateras under 2006.
Jon Håkansson
Vinter: Januari–februari: 1 ex Torholmen, Nordre älvs fjord 4.1 (Anders Kronhamn m fl). 2 ex Norra Röden, Nordre älvs fjord 13.2 (Mathias Theander). 1 par str N Rörö 15.2 (Erik Westberg). 21 ex str S Kråkudden, Hönö 17.2 (Claes-Göran Ahlgren m fl). December: Som mest 6 ex under december i Askimsviken (Stefan Andersson m fl). 2 ex Torslandaviken 7.12 (Stefan Svanberg). 1 ex Hökälla 12.12 (Johan Svedholm).
Arten ses med enstaka exemplar varje vinter men årets 35 ex är det högsta antalet som noterats under 2000-talet. Till stor del kan rekordet dock tillskrivas den fina dagssumman ute på Kråkudden den 17 februari.
Jon Håkansson
Höga antal: 14 ex Torslandaviken 16.6 (Magnus Persson).
Arten noterades som vanligt under häckningstid i Torslandaviken utan att det föreligger några häckningsindicier. Årligen brukar det dyka upp mindre antal mitt i sommaren och detta är troligen icke häckande fåglar som stryker omkring. Det högsta antalet som noterats är från 2007 då 26 ex sågs samtidigt i Torslandaviken.
Jon Håkansson
Vinter: Januari–februari: Vid Välen som mest 15 ex 12.1 och 27.2 (Uno Unger m fl). 1 ex Hökälla 3.1 (John Thulin m fl). 1 ex Madbäcksdammen, Björlanda 18.2 (Bo Brinkhoff). 15 ex Öxnäs 28.2 (Nils Abrahamsson m fl). December: Vid Välen som mest 8 ex 21.12 (Jan Krantz). 4 ex Sjöbacka 1.12 (Uno Unger). 5 ex Torslandaviken 7.12 samt 2 ex samma lokal 23.12 (Stefan Svanberg). 1 ex Hovås golfbanedamm, Askim 23.12 (Jan Mogol).
Under 90-talet var krickan knappt årlig vintertid men från början av 2000-talet har antalet ökat markant. Säkraste lokalen att se arten under vintern är Välen med omnejd där också de högsta antalen ses.
Jon Håkansson
Vinter: 1 hona Slottsskogen 26.10–4.12 (Magnus Eriksson m fl).
Arten är ganska ovanlig vintertid och ses knappt årligen. Under tre vintrar i mitten av 2000-talet huserade en hane i Slottsskogen. Lokalen har även tidigare fått besök av vilda stjärtänder under vintern och är rapportområdets bästa vinterlokal för arten. Det skall dock påpekas att även vingklippta sjöfåglar, däribland en stjärtandshane, finns i Slottsskogen. Flertalet av dessa håller till vid Hjorthagsdammen men även i Fågeldammen vid Linnéplatsen.
Jon Håkansson
Samtliga: 1 par Öxnäs 28.4 (Göran Karlsson). 1 par Hökälla 30.4 (Bo Brinkhoff). 1 par Torslandaviken 14.5 (Mathias Theander). Under perioden 20.4–3.6 noterades dessutom 4–7 ensamma hanar, bland annat 1 hane Fridhemsviken, Rådasjön 20.4 (Johannes Löfqvist m fl).
Årtor noteras årligen med oftast enstaka hanar och några par som fallet var i år. Som vanligt har dock inga tecken på häckning noterats, men arten är lätt att förbise under häckningstid. De flesta brukar ses från april och en bit in i juni men därefter föreligger väldigt få fynd. Noterbart är även att fyndet i Rådasjön är det första för Härryda kommun.
Jon Håkansson
Samtliga: 1 hane Torslandaviken 10.1–21.4 (David Lundgren m fl).
För tredje året i rad dök denna individ upp på samma lokal där den tidigare är observerad, och liksom tidigare år sällskapade den med viggar. Det mörka, tydligt rödtonade huvudet med antydan till tofs och de gråaktiga kroppssidorna är de bästa karaktärerna för denna hybrid mellan vigghane och brunandhona.
Per Björkman
Häckningar: 1 par Svarte mosse, Biskopsgården (Stig Fredriksson). Häckningstid: 3 par Hårssjön 19.4 (Barbro Björkman m fl). 1 par Rådasjön, Råda 22.4 (Fredrik Althoff). 3 ex Härlanda tjärn 11.5 (Aimon Niklasson). 1 hane Finnsjön, Råda 29.5 (Fredrik Althoff). 1 hane Balltorps våtmark, Mölndal 1.7 (Lena Essedahl). 45 ex Torslandaviken 8.7 (Bo Brinkhoff).
Höga antal: 250 ex Säveåns mynning 3.1 (Roger Eskilsson). 250 ex Torslandaviken 8.4 (Martin Larsson).
Första konstaterade häckningen i rapportområdet sedan 2002. Viggen får ut sina ungar sent på sommaren och årets ungkull sågs den 2 augusti. I Torslandaviken, där arten tidigare häckat, räknades som mest 45 ex under juli. Som vanligt samlas de största flockarna under vintern vid Säveåns mynning. Under våren flyttar flockarna över till Torslandaviken.
Per Björkman
Samtliga: 1 hane Torslandaviken 5.3–14.4 (Uno Unger m fl).
För andra året i rad sågs denna hybrid mellan vigg och bergand på samma lokal, och precis som förra året dök den upp den 5 mars. Denna hane kunde kännas igen på den korta tofsen och att ryggen var något ljusare än hos vigghanarna den sällskapade med.
Per Björkman
Höga antal: 10 honfärgade Nordre älvs fjord, Björlanda 28.12 (Stefan Svanberg).
Årets största ansamling av bergänder i rapportområdet var denna något oansenliga flock. Som jämförelse låg högsta antalet över 30 ex både 2005 och 2006. Inga sommarfynd gjordes under 2008, vilket varit fallet både 2006 och 2007.
Per Björkman
Samtliga: 1 ad hane str S Kråkudden, Hönö 5.4 (Magnus Rahm m fl).
Efter att ha uteblivit under 2007, gjordes på nytt ett fynd av praktejder 2008. Årets fågel ingick i en flock bestående av femton ejdrar som sträckte förbi Kråkudden i vackert medljus. Praktejdern ingår sällsynt men regelbundet i ejdersträcket som passerar sydsverige från mitten av mars till mitten av april. Oftast görs de flesta fynden på Västkusten under den tidigare delen av denna period. Historiskt sett görs fynd av praktejder ungefär vartannat år i Göteborgsområdet.
Per Björkman
Sommar: 1 ex str S Kråkudden, Hönö 24.6 (Martin Oomen m fl).
Höga antal: 30 ex Vinga 26.4 (Björn Sjöstrand m fl).
Udda fynd: 1 ad hane Ängesholmen, Styrsö 27.5 (Kjell Ove Andersson).
Sommarfynd av alfågel har saknats sedan 2004, men i år finns ett fynd av en sträckande fågel vid Kråkudden. Styrsöfågeln är lite udda, dels för att den sågs så sent under våren, dels för att den sågs i par med en kniphona. De trettio fåglar som noterades på Vinga 26 april är ett ovanligt högt antal för rapportområdet.
Per Björkman
Höga antal: 2 257 ex str S Kråkudden, Hönö 24.4 (Peter Hamrén).
Den 24 april noterades den högsta dagssumman av sjöorre som gjorts vid Kråkudden under 2000-talet. Normalt sett brukar man en god sträckdag under april/maj som mest komma upp en bit över tusen fåglar vid lokalen.
Per Björkman
Höga antal: 22 ex Torslandaviken 23.2 (Uno Unger). 27 ex Torslandaviken 14.12 (Aimon Niklasson).
Antalet övervintrande salskrakar minskade i år markant. Årets siffror ligger under de noteringar som finns från början av 90-talet. De flesta stora ansamlingar av salskrakar brukar finnas i Karholmsdammen i Torslandaviken. Frågan är om denna minskning bara kan tillskrivas väderbetingade förhållanden, eller om salskrakarna också påverkas av miljöförstöringen i Karholmsdammen.
Per Björkman