Lärkor–strömstare
Årets guldkorn utgörs av områdets andra rostgumpsvala som gästade Öckerö i maj. Dessutom var hösten ovanligt bra för diverse genomsträckande piplärkor med hela tre större och cirka 50 rödstrupiga piplärkor. Övervintrande berglärkor fanns också åter i området kring Torslandaviken – något vi gärna vänjer oss vid.
Häckningar:
Fynd under häckningstid: 2 ex sj Nödsjön, Vättlefjäll 24.3 (Lars Erik Norbäck). 1 ex sj Orrekulla industriområde 21.4 (John-Eric Thore). 1 ex Rörmossen, Delsjöområdet 26.4 (Martin Oomen). 1 ex sj Rambo mosse, Råda 3.5 (Per-Anders Svensson). 1 ex sj Bråtaskogen, Råda 24.5 (Johannes Löfqvist m fl). 1 ex sj Ljungheden, Änggårdsbergen 30.5 (Robert Paepke).
Vinter:
1 ex Vargö 25.12 (Jan Mogol).
Arten noterades på bara sex lokaler under häckningstid vilket är oroväckande lågt. I det lilla rapportmaterialet kan man misstänka att en sjunkande trend döljer sig – i början av 2000-talet noterades arten vid över tio lokaler de flesta år, men sedan 2008 har vi bara haft två år med tio lokaler eller fler.
Häckningstid:
Ca 140 sjungande individer.
Även om Artportalen inte är det bäst lämpade verktyget för att följa en vanlig art som sånglärka, fortsätter vi att i publicera en totalsumma för sjungande individer under året. Fortsätt att räkna och rapportera sjungande sånglärkor! Rapportmaterialet är inte tillräckligt för att dra slutsatser om populationens utveckling, men varje rapport är värdefull ur naturvårdssynpunkt eftersom vi vet att arten minskar.
Samtliga:
Vinter/vår: Upp till 5 ex Torslandaviken 1.1–14.4 (Benga Ragnewall m fl). Höst/vinter: 1 ex str S Brudarebacken, Göteborg 3.10 (Leif Andersson m fl). Upp till 3 ex Torslandaviken 1.11–31.12 (Christer Fält m fl). 1 ex förbifl Vargö 30.11 (Jan Mogol).
Tre vintrar i rad har nu berglärkor övervintrat i området kring Torslanda golfbana och mudderdammen vid Torslandaviken. Det har gett svältfödda Göteborgsskådare goda möjligheter att få se dessa lärkor som endast bjöd på ströfynd åren 2005–2011. Dessförinnan var Arendalsudden en stabil övervintringslokal under några år.
Häckningar:
Minst 10 aktiva bohål Bråta, Råda (Elon Wismén). Ca 40 aktiva bohål Angeredsverken (Håkan Thorstensson). Ca 5 par Hökälla (John Thulin). 7 bohål Hultet, Björketorp (Elon Wismén m fl). Ca 130 bohål, de flesta aktiva, Vikans stenbrott (Peter Strandvik).
Kolonin i Torslandaviken var aktiv. Även om listan med aktiva backsvalekolonier har varit ganska lång i de senaste fågelrapporterna, är det osäkert hur det går för våra backsvalor. Nationellt har arten minskat kraftigt, och man kan ana att antalet häckande par minskar i de flesta av våra kolonier.
Sena fynd:
1 ex Vrångö 20.10 (Tina Widén). 1 ex str S Skalmered, Landvetter 26.10 (Elon Wismén). 1 ex Mölnlycke 28.10 (Jalle Hiltunen).
Tre ovanligt sena fynd. En fenologiskt medveten ladusvala ser till att ha lämnat landet innan mitten av oktober, men avvikelser är ändå inte helt ovanligt. I vårt rapportområde finns det till och med ett antal novemberfynd.
Samtliga:
1 ad Brevik, Öckerö 21.5 (Bo Brinkhoff).
Andra fyndet för Göteborgsområdet, det första gjordes vid Torslandaviken i början av maj 2005. Fågeln drog dock söderut och försvann snabbt. Fyndet faller väl in i den nationella fyndbilden – en förkrossande majoritet av fynden görs i maj.
Samtliga:
1 ex str S Hyppeln 11.9 (Roger Eskilsson m fl). 1 ex Torslandaviken 11.9 (Magnus Persson). 1 ex. Lökholmen, Gbg:s södra skärgård 11.10 (Lars Davidsson).
Större piplärka har noterats årligen i området sedan 2002. Med årets observationer inräknade har det totalt gjorts 32 fynd, varav hela tio fynd är från de senaste tre åren. Endast ett av fynden har gällt fler än en individ, nämligen två exemplar som sågs tillsammans på Stora Amundö under ett par dagar hösten 2006.
Samtliga:
Vår: 1 ex Torslandaviken 13.5 (Fredrik Spak). Höst: Sammanlagt ca 50 ex 31.8–3.10. Månadsfördelning: Augusti 1 ex, september 48 ex, oktober 1 ex.
Liksom föregående år uppträdde arten ovanligt talrikt under höststräcket och totalsumman på cirka 50 ex är den näst högsta någonsin, endast slagen av 2013 då cirka 69 ex noterades. En observation gjordes även under vårsträcket vilket inte görs varje år. Detta var det åttonde vårfyndet under 2000-talet av vilka sju har gjorts under perioden 3–14 maj. Årets observation stämmer därmed väl in i fyndbilden.
Samtliga:
1 ex Galterö 24–26.2 (Uno Unger m fl).
Vattenpiplärkan fortsätter att vara en trogen gäst vintertid i området och även om antalen är tydligt lägre jämfört med hur det såg ut för tio år sedan har arten observerats med 1–2 ex årligen sedan 2006. Toppåret 2004 noterades närmare 15 ex i området då bland annat en flock på 5 individer höll till i Torslandaviken.
Häckningar:
11 par Torslandaviken (Magnus Persson m fl). Troliga häckningar: Ytterligare 3 par Torslandaviken (Magnus Persson m fl). 1 par Lilla Oxhagen, Hisingen (Tommy Järås). Fynd under häckningstid: 1 ex Ingebäck, Hisingen 4.6 (Johan Svedholm). 1 ex Amhult, Torslanda 6.6 (Per Björkman m fl).1 ex sj Utbyfältet, Göteborg 7.6 (Mikael Forsman). 1 ex Viken, Hisingen 9.6 (Magnus Rahm). 1 ex Lerbäck, Säve 14.6 (Benga Ragnewall). 1 ex Öxnäs, Säve 18.6 (Bo Brinkhoff m fl).
Sena fynd:
1 ex str S Välen 2.10 (Hans Börjesson). 1 ex Torslandaviken 2.10 (Niklas Aronsson). 1 ex str S Slottsskogen 6.10 (Magnus Eriksson m fl).
Det häckande beståndet i Torslandaviken verkar relativt stabilt eller rentav något ökande gentemot tidigare år. I övrigt glest med rapporter från övriga kända häckområden längs Göta och Nordre älv för den hotade och minskande sydliga gulärlan. Det är dock inte otroligt att detta åtminstone till viss del beror på bristande rapportering. Tre oktoberfynd är anmärkningsvärt, endast några få oktoberfynd har tidigare gjorts i rapportområdet, senast 2008.
Häckningar:
1 par Eriksbo, Angered (Peter Keil m fl). 1 par Jonsereds fabriker, Säveåns dalgång (Lennart Hjalmarsson m fl). 1 par Grevedämmet, Mölndal (Jan Tallnäs m fl). 1 par Mölndalsån, Mölnlycke (Elon Wismén).
Vinter:
Januari–februari: 1–2 ex Ryaverket 5.1–12.2 (Per Björkman m fl). 1 ex Säveåns mynning 23–26.1 (Stig Fredriksson m fl). 1 ex Hinsholmskilen, Göteborg 17.2 (Kicki Westman m fl). December: 1 ex Kvibergs kyrkogård, Göteborg 9.12 (Roger Eskilsson). 1 ex Ryaverket 12–20.12 (Johan Svedholm m fl). 1 ex Nya Varvet 31.12 (Mårten Sjöstedt).
Fyra konstaterade häckningar är något mindre än normalt, men det föreligger helt säkert ett relativt substantiellt mörkertal av arten, som kan bosätta sig vid småbäckar i skogsmark som sällan besöks av ornitologer. Vinterfynden är däremot något fler än normalt, men arten övervintrar årligen i rapportområdet i låga antal.
Vinter:
Januari–februari: 1 2K Gröna vallen, Kungsladugård 25.1–8.3 (Magnus Persson m fl). 1 ex Hindås 17.2 (Simon Bäck). December: 1 ex Stora Amundö 8.12 (Uno Unger). 1 1K Hildedals industriområde, Hisingen 10–21.12 (Jan Hellström m fl).
Tre vinterfynd av sädesärla är ett relativt högt antal, under 2000-talet har vinterfynd gjorts med mellan noll och fyra exemplar, undantaget 2001 då närmare tio vinterfynd gjordes. Det är symptomatiskt att båda de långstannande fåglarna tycktes ha problem med en vinge, vilket förhindrade deras normala flyttning. Dessa två fåglar gynnades av det förhållandevis milda väderläget (i synnerhet under december) samt det faktum att de valt att parkera sig vid en fågelmatning (Gröna vallen) respektive en Pølsemannenvagn (Hildedal).
Häckningar:
1 par Grevedämmet, Mölndal (Lars Persson m fl). 1 par Säveåns dalgång, Jonsered (Jalle Hiltunen m fl). 1 par Lärjeholm, Angered (Peter Keil m fl). Fynd under häckningstid: 1 ex sj Lärjeåns dalgång, Linnarhult 28.3 (Martin Oomen). 2 ex sj Lärjeåns dalgång, Göteborg 28.3 (Martin Oomen). 1 ex Grönhult, Hindås 1.4 (Kåre Ström).
Tre konstaterade häckningar, och ytterligare ett antal fynd under häckningstid som säkerligen rör verkliga häckningar visar att strömstaren trots färre häckningsfynd under ett par år ändå verkar stabil i området. Till skillnad från förra och förrförra året finns i år nämligen häckningsfynd från de tre större vattendragen i rapportområdets östra delar (Mölndalsån, Säveån och Lärjeån) där arten har häckat sedan länge. Det ligger nära till hands att anta att de sämre resultaten från 2012 och 2013 främst beror på bristande rapportering.