Svanar och gäss
Vi inleder med knölsvan vars uppträdande i Torslandaviken bäst beskrivs som en svanesång. De två sångsvanarna bjöd däremot på rekorduppträdande. För gässens del pekar alltjämt många trender uppåt.
Höga antal:
215 ex Donsö 27.1 (Jan Mogol). 196 2K+ Torslandaviken 26.7 (Magnus Persson).
Ett bottenår för knölsvanar i Torslandaviken, och för första gången under 2000-talet kommer årets toppnotering från en annan lokal. Vintertid ansamlas ofta knölsvanar i eller innanför södra skärgården.
Samtliga:
Vår: Sammanlagt ca 231 ex under perioden 1–17.4, varav som mest 83 ex Torslandaviken 6.4 (Karin Magnander m fl) och 27 ex str NO Galterö 17.4 (Per Österman m fl). Höst: 2 ad Öxnäs, Säve 24.10 (Christer Fält). 1 ex str Lillhagens Sandlycka 22.11 (Freddy Persson). 1 ad str S Torslandaviken 24.11 (Magnus Persson).
Mindre sångsvanens uppträdande var rekordartat på flera sätt. Totalsumman är den överlägset högsta – det tidigare rekordet var från 2007 med 133 ex. Den rastande flocken på 83 ex i Torslandaviken är också den överlägset största som rapporterats. Tidigare har det aldrig noterats flockar större än 50 ex. Höstens uppträdande blev i vanlig ordning mer beskedligt. Då tar de flesta mindre sångsvanar en sydligare rutt och går miste om vad Göteborg har att erbjuda.
Höga antal:
768 ex str N Kråkudden, Hönö 3.4 (Roger Eskilsson). 856 ex str NO Brudarebacken 3.4 (Ola Bäckman m fl). 783 ex str NO Rörö 4.4 (Anders Johansson). 813 ex str N Kråkudden, Hönö 4.4 (Silke Klick m fl). 1 250 ex str N Kråkudden, Hönö 6.4 (Tina Widén m fl). 802 ex str NO Vrångö 7.4 (Magnus Rahm m fl). 900 ex str NO Brudarebacken 7.4 (Jan-Åke Noresson m fl).
Just när vi i slutet av mars trodde att våren blivit inställd, började det glittra vid horisonten och de första sångsvanarna sträckte in från Danmark. Det blev startskottet för en svanvecka av aldrig skådat slag. De första tio dagarna i april rapporterades, försiktigt räknat, minst 7 500 sångsvanar sträckande över Göteborgsområdet, och däribland hittar vi det finfina nya dagsrekordet om 1 250 ex.
Samtliga:
Vår: Sammanlagt 143 ex under perioden 2.3–14.4. Sommar: 1 ex Smedstorps ängar, Björketorp 10–11.8 (Elon Wismén m fl). Höst: Sammanlagt 703 ex under perioden 23.9–24.11.
Ännu en mycket bra sädgåshöst, där några exceptionellt höga dagssummor drar upp resultatet. Vårens uppträdande ligger i linje med de senaste årens. Sommarfyndet är områdets första. Möjligen kan det röra sig om samma individ som hållit till på Smedstorps ängar tillsammans med en kanadagås varje vår sedan 2009.
Samtliga:
Vår: 2 ex str O Välen 1.4 (Hans Börjesson). 3 ex str NO Kråkudden, Hönö 7.4 (Roger Eskilsson m fl). 3 ex str NO Slottsskogen 14.4 (Tina Widén m fl). Höst: 3 ex str SV Vrångö 25.9 (Martin Oomen m fl). 1 ex Öxnäs 27–28.9 (Stefan Svanberg m fl). 3 ex str S Brudarebacken 1.10 (Roger Eskilsson). 15 ex str S Sandvik, Torslanda 5.10 (Christer Fält). 15 ex str SV Lökholmen, Gbg:s södra skärgård 25.10 (Lars Davidsson). 23 ex str S Vinga 30.10 (Claes-Göran Ahlgren m fl). 7 ex str Hälsö hamn 3.11 (Thomas Karlsson). 27 ex str S Kråkudden, Hönö 13.11 (Ola Bäckman m fl). 9 ex str S Måvholmen, Gbg:s södra skärgård 17.11 (Lars Davidsson).
Totalt 103 ex är att betrakta som en normal summa för de senaste åren. Höstens sträcktopp inföll några veckor senare än vanligt, vilket möjligen skulle kunna vara en konsekvens av svaga vindar i månadsskiftet september–oktober. Om det blåser västliga vindar då, är chansen stor att många spetsbergare trycks in mot Västkusten.
Samtliga:
Vår: 1 ex str N Brudarebacken 1.3 (David Klingberg). 4 ex str N Välen 1.3 (Josua Smedberg). 2 ex str NO Stegelholmsviken, Näset 3.3 (Karl-Olof Johansson). 3 ex str N Torslandaviken 4.3 (Per-Erik Hagström m fl). 1 ad str NO Hyppeln 5.3 (Roger Eskilsson). 2 ex str NO Kråkudden, Hönö 5.3 (Tina Widén m fl). 1 ex str S Björnekulla 5.3 (Uno Unger). 2 ex str S Torslandaviken 5.3 (Magnus Persson). 1 3K+ str NO Galterö 6.3 (Per Österman m fl). 1 ex str NO Kråkudden, Hönö 1.4 (Stefan Malm m fl). 7 ex str NO Fotö 3.4 (Bo Brinkhoff m fl). 1 2K Kvillehed, Nordre älv 5.5 (Mia Wallin m fl) och troligen samma individ Fåglevik, Björlanda 9.5 (Johan Svedholm m fl). Höst: 2 ad str S Vrångö 25.10 (Magnus Rahm m fl).
13 fynd av 28 ex är det bästa året sedan rekorduppträdandet 2006. Övervikten med vårfynd är i år extra tydlig med tolv fynd på våren och bara ett på hösten.
Samtliga:
1 ex str NO Kråkudden, Hönö 6.6 (Jon Håkansson). 1 2K+ Torslandaviken 15–17.6 (Magnus Persson m fl).
Sedan rapportområdets första fynd 2002 har denna rymling observerats de flesta år. Det är inte orimligt att flera av de cirka tio fynden rör samma individer. Det gäller inte minst årets fynd som ligger ganska nära varandra både i tid och geografiskt.
Samtliga:
Vår: Sammanlagt 7 fynd av 21 ex under perioden 17.4–31.5. Sommar: 2 ad Stora Hästholmen, Björlanda 7.6 (Bo Nilsson m fl). 2 ex Galterö 21.6 (Berndt Lindberg). Höst: Sammanlagt 7 fynd av 35 ex under perioden 18.9–19.11. Vinter: 6 ex str S Hyppeln 12.12 (Lars Erik Norbäck).
Vissa år har enstaka större flockar med prutgäss den goda vanan att ta vägen via Göteborg, framför allt under vårsträcket. I år fick vi dock nöja oss med ströfynd av småflockar och ensamma individer, ett uppträdande som har blivit något av en standard de senaste åren. Decemberfyndet rörde sannolikt den ljusbukiga rasen.
Samtliga:
2 ex str S Kråkudden, Hönö 28.5 (Jon Håkansson). 1 ad Vinga 29.9 (Göran Darefelt m fl). 1 ad Vrångö 4–5.10 (Martin Oomen m fl). 2 ex str S Kråkudden, Hönö 1.11 (Per Björkman m fl). 19 ex str S Kråkudden, Hönö 4.11 (Tina Widén m fl). 3 ex str S Kråkudden, Hönö 8.11 (Bo Brinkhoff m fl).
Totalt 6 fynd av 28 ex är normalt för den ljusbukiga prutgåsen vars uppträdande varierar kraftigt i området.
Häckningar:
Ca 275 par, med största kolonin på Buskär (98 par) (Gösta Olofsson m fl).
Höga antal:
650 ex str O Brudarebacken 13.5 (David Klingberg). 850 ex str NO Kråkudden, Hönö 23.5 (Ola Bäckman m fl). 165 ex Välen 10.7 (Hans Börjesson). 165 ex Galterö 31.7 (Roger Eskilsson).
Av de förändringar som skett i den göteborgska fågelfaunan de senaste decennierna, bör väl de vitkindade gässens inträde i skärgården höra till de mest slående. Sedan de första häckningarna gjordes på öarna kring Vinga under slutet av 1980-talet har arten på sina håll blivit en riktig karaktärsart. Det blir allt svårare att få grepp om hur många par som faktiskt häckar. I vanlig ordning är södra skärgården klart bäst inventerad, och det är också där de största kolonierna finns. I norra skärgården får man i högre grad förlita sig på spontana observationer men dessa tyder på att arten ökat markant även där. I år sattes också ett nytt sträckrekord om 850 ex då Sibirienhäckarna passerade i mitten av maj. Noteringarna i juli, som rör våra egna häckare och deras ungar, var av mer normal omfattning. Man kan notera att Välen har blivit en allt viktigare lokal under sommaren, möjligen på bekostnad av Stora Amundös strandängar.
Samtliga:
1 ex Gingsjön, Björketorp 7.8 (Mats Eriksson). 1 ex Välen 13.9–7.10 (Tina Widén m fl).
Två fynd av denna hybrid som uppträder regelbundet men sparsamt i rapportområdet. Cirka tio fynd finns sedan 1996. Nämnas kan i sammanhanget att en flock på över 50 ex sågs regelbundet på Visingsö i Vättern under sommaren.
Samtliga:
1 ad Välen 29.5–4.8 (Jan Hellström m fl).
Med all sannolikhet samma gås som tillbringat sommaren i Välen varje år sedan 2011.
Samtliga:
1 ex Torslanda golfbana, Torslandaviken och Stora Amundö 23.4 (Christer Fält, Stig Fredriksson m fl).
Fågeln rastade på Torslanda golfbana (se bild) under förmiddagen, innan den drog iväg och senare passerade Stora Amundö. Fyndet är rapportområdets sjunde, och två av de tidigare har gjorts vid just Torslandaviken.