Rovfåglar
Med två fynd av brun glada, ett av stängshök och två av jaktfalk får kanske 2010 räknas som ett mellanår gällande rariteter. Men antalsmässigt gläder det faktum att häckningarna av brun kärrhök fördubblades i området, liksom att ovanligt många havsörnar och pilgrimsfalkar noterades. Däremot bröts den uppåtgående trenden för röda glador.
Häckningar:
1 par Kortedala (Per-Ola Rösiö). Fynd under häckningstid: 1 ad Hårssjön 22.5 (Mats Björkqvist). 1 ex sp Brudarebacken 23.5 (Jan-Åke Noresson m fl). 1 par sp Bokedalen, Jonsered 30.5 (Leif Jonasson). 1 ad hane sp Sisjöns skjutfält 27.6 (Magnus Rahm). 1 ad hane sp Livasgården, Säve 27.6 (Johan Svedholm m fl). 1 par Skålvisered, Säve 11.7 (Lars Gustafsson). 1 par Rådasjöns naturreservat 26.7 (Johannes Löfqvist).
En konstaterad häckning väster om Kortedala, där plundrade getingbon hittades och adulta fåglar sågs komma flygande med föda till ungar. Uppträdandet är normalt för bivråken i vårt område. Under 2000- talet har antalet rapporter av bivråk under häckningstid varierat från som lägst tre år 2000 och 2001 till som mest fjorton år 2006.
Samtliga:
1 ex str Brudarebacken 14.7 (Thomas Karlsson). 1 ex str S Stora Amundö 24.7 (Lars Lundmark).
Liksom 2009 blev det två fynd av brun glada i rapportområdet (se separat ruta för komplett fyndhistorik). Den bruna gladan är en art som har en positiv trend i Sverige. Under senare år har antalet fynd ökat kraftigt i Götaland, och 2009 uppskattades det att 115–120 individer funnits där. På Västkusten gjordes de första fynden av brun glada under juni månad 1970, både i Halland och i Bohuslän.
Vinter:
1 ex str N Torslandaviken 1.1 (Stig Fredriksson). 1 ex str S Götaälvbron 2.1 (Hans-Erik Hermansson).
Vår:
Sammanlagt 12 ex under perioden 22.3–29.4.
Sommar:
2 ex Eklanda, Mölndal 27.7 (Per-Anders Svensson).
Höst:
Sammanlagt 4 ex under perioden 8.8–13.9.
Årets antal röda glador stannade på 18 fynd av 19 ex, då det finns anledning att anta att de båda januarifynden rör samma fågel. Detta är en nedgång från fjolårets 29 fynd av 31 ex. Rekordåret var 2008, då hela 33 ex noterades. Annars är den röda gladan stadd på spridning i Sverige, så håll fortsatt utkik efter stationära fåglar sommartid i lämplig häckningsbiotop!
Häckningar:
Fynd under häckningstid: 1 ex str V Skogen, Mölnlycke 6.4 (Pär Lydmark). 1 ad Ragnhildsholmen, 8.5 (Tommy Johansson).
Höst/vinter:
Under januari och februari sågs 1–8 havsörnar nästan dagligen i rapportområdet.
Ur häckningssynpunkt är området runt Nordre älv och Nordre älvs fjord särskilt intressant. Där ses havsörn ofta både sent på våren och tidigt på hösten. Även i år sågs i detta område en adult fågel den 19 september vilket skulle kunna indikera att något revir finns norr om oss. Under vintern blev toppnoteringen den 7 februari, då som mest nio havsörnar rapporterades från olika lokaler. Med all säkerhet var åtta olika örnar inblandade. Sedan glesades obsarna ut under mars månad. Att ange ett antal är näst intill omöjligt, men så mycket kan sägas att den stränga vintern drog hit klart fler havsörnar än normalt. Även under hösten blev antalet rapporterade havsörnar högre än normalt tack vare kylan och den tidiga isläggningen i skärgården.
Häckningar:
1 par Älvlea, Säve (Conny Palm). 1 par Vällsjön, Råda (Mikael Öckerstedt). 1 par Hårssjön (Uno Unger m fl). Troliga häckningar: 1 par Svankällan, Hisingen (Tommy Järås m fl). 1 par Ragnhildsholmen (Tommy Järås m fl). 1 par Skålvisered, Säve (Tommy Järås). 2 par Ingebäcks älvstrand, Hisingen (Tommy Järås). 1 par Gullö, Säve (Roland Berg). 1 par Bredungen, Hisingen (Britt-Marie Bruun m fl). 1 par Slättens hamn, Säve (Peter Strandvik).
Tidigt fynd:
1 ad hane Tulebosjön, Kållered 10.3 (Bengt Hallberg).
Tack vare riksinventeringen av brun kärrhök fick vi nästan en fördubbling av antalet par i rapportområdet. Så många som elva par sågs påbörja bobygge under våren. Däremot verkar det varit sämre ställt med häckningsframgången, för endast vid två av lokalerna sågs ungfåglar under sommaren. Geografiskt är våra bruna kärrhökar koncentrerade till Hisingen, där nio av de elva bona var belägna. De övriga två fanns i Härryda och Mölndals kommuner. Det tidiga vårfyndet innebär nytt fenologirekord för rapportområdet.
Vinter/vår:
Sammanlagt 34–39 ex under perioden 1.1–20.5.
Höst:
Sammanlagt ca 30 ex under perioden 4.9–31.12. Antalen för vinter/vår ligger något högre än normalt. Däremot är antalet rapporterade blå kärrhökar under hösten klart lägre än det brukar vara.
Inget år tidigare under 2000-talet har antalet understigit 50 ex. Även antalet utsträckande blå kärrhökar vid Falsterbo under hösten pekar på en liknande minskning för i år.
Samtliga:
1 1K Tornö, Gbg:s södra skärgård 26.9 (Lars Davidsson).
Både ängshök och stäpphök är att betrakta som rariteter i vårt rapportområde och de båda arterna kan vara nog så knepiga att skilja i fält. Tidsmässigt flyttar merparten av ängshökarna tidigare ur landet än stäpphökarna, men i september överlappar uppträdandet. Tidigare har två fynd av obestämda stäpp-/ängshökar publicerats under 2000-talet i rapportområdet; 1 1K Askesby, Säve den 28 september 2006 och 1 hona Brudarebacken den 22 augusti 2005. För ängshök föreligger tio och för stäpphök elva fynd sedan tidigare i rapportområdet (se FiG-2009 för komplett fyndhistorik för dessa arter).
Häckningar:
Fynd under häckningstid: 1 par Öxnäs (Bo Brinkhoff). 1 ex Hårssjön (Jan Mogol).
Ingen konstaterad häckning i år. Som vanligt verkar skådaraktiviteten vara låg i skogsmarkerna under sommaren i rapportområdet.
Vinter:
Sammanlagt 45–100 ex under perioden 1.1.-21.3.
Vår:
Sammanlagt 11 ex str N under perioden 25.3–24.4.
Höst:
Sammanlagt 25–30 ex under perioden 27.9–31.12.
Under vintern rapporterades anmärkningsvärt många fjällvråkar i området. Troligen har vråkarna rört sig längre söderut i Sverige än under en normal snöfattig vinter. Det faktum att antalet observationer ökade drastiskt en bit in i januari kan tala för att ett inflöde norrifrån skedde. En normal Göteborgsvinter ses mellan 10 och 30 fjällvråkar i området. Antalet som summerats under hösten är sålunda nere på normal nivå. Fjällvråken hade annars sitt bästa år på länge i Sverige, med god häckningsframgång under sommaren och sträcksiffror vid Falsterbo i paritet med 1980-talet. Men detta märkte vi alltså ej av i Göteborgstrakten.
Samtliga:
1 subad Kvibergs kyrkogård–Utby–Olofstorp–Bergsjön 6–7.1 (Roger Eskilsson m fl). 1 2K Ryet, Askim 30.1 (Bengt Norström). 1 subad Maderna, Partille 23.2 (Lena Essedahl). 1 1K Kortedala 29.11 (Leif Andersson).
Som vanligt görs några enstaka observationer av kungsörn under senhöst och vinter inom rapportområdet. Årets fyra örnar är möjligen något under snittet. Endast en höstfågel noterades i år, vilket kan förklara den magra utdelningen.
Häckningar:
Fynd under häckningstid: 1 ex Bertshult, Landvetter 9–24.4 (Kristoffer Nilsson). 1 par Vättlefjäll, Bergum 19.4 (Ove Andersson). 1 par Yxsjön, Råda 20.7 (Mats Eriksson). 1 ex Östra Ingsjön, Björketorp 7.8 (Mats Eriksson).
Trots den något bristfälliga rapporteringen tyder det mesta på att populationen av fiskgjuse fortsätter att vara stabil i rapportområdet. De senaste åren har 4–6 par häckat.
Häckningar:
Hisingen: 1 par vardera vid Stora Oxhagen, Volvo Tuve, Sörred, Trädet och Gullö (samtliga Tommy Järås). 1 par Hökälla (Jan Hellström m fl). 1 par Stora Varholmen (Gösta Olofsson). Göteborgs södra skärgård: 1 par vardera vid Tornö, Donsö, Köpstadsö, Rårholmen, Sjumansholmen, Fjordholmen och Sillfarsholmen (samtliga Gösta Olofsson). Norra skärgården: 1 par Hyppeln (Gösta Olofsson). 1 par Björkö (Gösta Olofsson). Övriga lokaler: 1 par Brodalen, Partille, 1 par Bergum k:a och 1 par Gunnilse (samtliga Tommy Järås). 1 par Näset (Gösta Olofsson).
Höga antal:
15 ex str S Vrångö 26.9 (Tina Widén).
I år stannade antalet konstaterade häckningar för tornfalk på 20, vilket är ett relativt klent resultat. 2009 häckade 26 par viket var en återhämtning från 2008 då antalet häckningar var nere på en så låg nivå som elva par. År 2000–2001 konstaterades så många som 55–56 par häcka, och går vi tillbaka till 1990 rapporterads hela 70 par. Detta hade sin förklaring i att ett stort holkprojekt sattes igång vid denna tid och många entusiaster bedrev ett intensivt inventeringsarbete. Kanske behövs det en ny generation holkbyggare för att häckningsantalen åter ska nå upp till dessa nivåer.
Vår:
Sammanlagt 16 ex str N under perioden 26.3–23.5.
Höst:
Sammanlagt ca 60 ex under perioden 20.8–16.10.
Årets antal stenfalkar var normalt under våren, men låg klart lägre under hösten. 2006 noterades som jämförelse 130 ex under hösten i rapportområdet. Annars verkar stenfalkarna ha haft hygglig häckningsframgång, med talrika rapporter under sommaren från svenska fjällen. Sträcksiffrorna från Falsterbo under hösten ligger dock lägre än normalt för senare år.
Sommar:
1 ex Gårda 2.6 (Mikael Forsman). 1 ex Rådasjöns naturreservat 7.6 (Johannes Löfqvist).
Vår:
Sammanlagt 5 ex under perioden 1–29.5.
Höst:
Sammanlagt ca 31 ex under perioden 5.8–5.10.
Ovanligt få vårfynd i år. 2009 sågs hela 24 ex, vilket får betraktas som ett undantag, men antalen brukar normala år ligga på 8–12 ex. Varje år sedan 2005 har lärkfalkar rapporterats under sommaren men inte heller i år gjordes några observationer som tyder på häckning. Antalet höstfynd är normalt för senare år.
Samtliga:
1 2K– Kråkudden, Hönö 8.12 (Bo Brinkhoff) och Rörö 22.12 (Magnus Rahm).
Även i år sågs en jaktfalk tillfälligt i norra skärgården. Med all sannolikhet rör det sig om samma fågel vid båda tillfällena, eftersom fågeln hade tydliga luckor symmetriskt i båda vingarna. Detta i sin tur gjorde att åldersbestämningen vållade en del huvudbry. En 1K-fågel uppvisar normalt inte ruggluckor i vingarna, men skulle kunna uppvisa tecken på ruggning som ett resultat av onormalt slitage eller genom skador. En 2K-fågel borde vara färdig med sin ruggning vid den här tiden på året. Fågelns dräkt i övrigt passar in på en 1K-fågel men efter konsultation av internationell expertis har vi valt att inte specificera åldern närmare än till 2K–.
Häckningar:
Fynd under häckningstid: 1 ex Torslandaviken 16.5 (Mats Raneström). 1 2K Hökälla 25.5 (Tommy Järås). 1 ex Medicinareberget 26.5 (Fredrik Spak). 1 ex Hönö 27.5 (Peter Hamrén). 1 ad Gullbergskaj 13.6–31.7 (Roger Eskilsson m fl). 1 ex Billdals gård 26.6 (Jan Wahlberg). 1 ex Brandkärr, Hisingen 6.7 (Mikael Forsman). 1 ex Björkö 11.7 (Bo Brinkhoff m fl). 1 ex Brännö 16.7 (Ingemar Olsson). 1 ad Prästgårdskilen, Björlanda 20.7 (Johan Svedholm). 1 ad Öxnäs 21–22.7 (Magnus Persson m fl). 1 ex Hällsvik, Torslanda 22.7 (Magnus Persson). 1 ex Torslandaviken 24.7 (Per Norberg). 1 ex Partille 28.7 (Lennart Ljuhs m fl).
Pilgrimsfalkens återkomst är verkligen glädjande. För södra Sverige får vi gå tillbaka 50 år för att hitta liknande antal. På fler och fler platser återbesätts gamla revir där falkarna fordom häckat. I vårt rapportområde ses nu falkar regelbundet under hela året, så därför redovisas endast fynd under häckningstid. Den 13 juni dök en adult falk upp vid Gasklockan där den sedan sågs året ut. På norra Hisingen har falkar regelbundet rapporterats under juli, liksom i södra skärgården. Närmaste häckningsplats ligger inte långt från rapportområdet, så något fynd härrör säkert från dessa fåglar.