Vadare
2012 bjöd inte på några oväntade vadare rent artmässigt, men både sandlöpare och dvärgbeckasin putsade sina tidigare dagsrekordnoteringar kraftigt till 26 respektive 27 ex. Dessutom gjordes sju nya fenologirekord, samtliga på våren.
Vinter:
Januari: 1 ex Kråkudden, Ärtholmarna och Lappesand, Hönö 11.1–22.1 (Per Björkman m fl). 1 ex Knöten, Grötö och Ledskär, Öckerö 20.1–28.1 (Bo Brinkhoff m fl). December: Upp till 5 ex Kråkudden och Bolleskären, Hönö 20.12–30.12.
Två exemplar i januari är en ganska låg vintersiffra. Decembersumman är mer normal och tyder på att de senare årens stränga vintrar trots allt inte tagit knäcken på de övervintrande strandskatorna.
Samtliga:
1 ex Stora Amundö 21.3 (Jan Krantz m fl). 2 ex str S Rörö 29.4 (Magnus Unger). 1 ex Askimsviken 11.5 (Silke Klick). 2 ex Galterö 12.7 (Tina Widén m fl).
Fyra fynd av sex exemplar är det bästa resultatet sedan 2005. Det är strax över genomsnittet för 2000-talet vilket ligger på två fynd av fyra exemplar per år. Tidsmässigt är årets fyndbild mellan slutet av mars och juli fullständigt normal.
Häckningar:
2 par Torslandaviken (Magnus Persson m fl). 1 par Kville bangård, Hisingen (Kurt Agerskov). 1 par Gamlestaden (Roger Eskilsson). 1 par Partille Centrum (Ingvar Björhall). 1 par Björröd, Landvetter (Elon Wismén m fl). 1 par Sudda, Hönö (Bo Brinkhoff m fl). Troliga häckningar: 1 par Hills golfbana, Mölndal (Per Björkman). 1 par Torp, Göteborg (Martin Oomen m fl). 1 par Åbro, Mölndal (Martin Oomen). 1 par Marieholm (Björn Dellming). Dessutom noterades arten på ytterligare minst sju lokaler under häckningstid.
Tidiga fynd::
1 ex Välen 25.3 (Hans Börjesson m fl).
Denna byggplatsernas och grustagens lilla nybyggare tycks hålla ställningarna väl i rapportområdet. Den ständigt expanderande och metamorferande storstaden erbjuder kontinuerligt nya häckningsmiljöer för dessa krabater, även om vissa lokaler ständigt återkommer såsom Torslandaviken och Hills golfbana. Det tidiga vårfyndet utgör nytt fenologirekord.
Höga antal:
60 ex str S Kråkudden, Hönö 7.8 (Magnus Rahm m fl).
Detta fina antal, mitt under artens höststräckkulmen, kan möjligen vara den högsta noterade sträcksiffran för större strandpipare i rapportområdet någonsin.
Samtliga:
6 ex str S Kråkudden, Hönö 14.5 (Jon Håkansson m fl).
Sjuttonde fyndet i rapportområdet, men endast det fjärde vårfyndet. Tidigare vårfynd har gjorts inom perioden 2 maj till 18 maj. Hela 6 ex är också den näst högsta noteringen som gjorts, näst efter de 18 ex som sågs vid Bärby den 14–18 maj 2010.
Höga antal:
Ca 200 ex str V Olofstorp, Bergum 4.8 (Håkan Thorstensson).
200 ljungpipare är en skaplig sträcksiffra, i synnerhet i inlandet. De större sträcksummorna brukar annars noteras i kustbandet, och som jämförelse kan nämnas att de senare årens högsta sträcknotering är 490 ex mot S Kråkudden den 15 augusti 2008.
Samtliga:
Vår: 1 ex Brudarebacken 23.4 (David Klingberg m fl). 1 ex str S Kråkudden, Hönö 14.5 (Jon Håkansson m fl). 1 ad str N Hyppeln 19.5 (Magnus Unger). 2 ex Rörö 24.5 (Magnus Lundström). Höst: Sammanlagt 285 ex under perioden 11.7–2.10. Månadsfördelning, höst: juli 82 ex, augusti 162 ex, september 40 ex, oktober 1 ex.
Vårfynden är fortsatt sparsamma och betydligt färre än i början av 2000-talet. Höstsumman är däremot helt normal för senare år.
Januari:
Upp till 28 ex Svensby, Säve 1–21.1 (Bo Brinkhoff m fl). 1 ex Torslandaviken 14.1 (Christer Fält).
Precis som vintrarna 2006–2008 gästades vi av en större övervintrande tofsvipeflock på Hisingens åkermarker. Det hänger säkert samman med att det blev en lite mildare vinter, och symptomatiskt nog försvann flocken då snön lade sig i slutet av januari.
Samtliga:
Vår: 2 ex Stora Amundö 14.5 (Tina Widén m fl). 2 ex str S Kråkudden, Hönö 14.5 (Jon Håkansson m fl). Höst: Sammanlagt ca 597 ex under perioden 11.7–11.11. Höga antal: 85 ex str S Kråkudden, Hönö 16.7 (Bo Brinkhoff m fl). 105 ex str S Kråkudden, Hönö 7.8 (Magnus Rahm m fl). 45 ex str S Kråkudden, Hönö 23.8 (Martin Oomen m fl). Månadsfördelning: juli ca 133 ex, augusti ca 381 ex, september ca 81 ex, nov 2 ex.
De högsta antalen noterades i vanlig ordning under juli och augusti på Kråkudden. Under 2000-talet föreligger nio rapporter från området gällande dagsnoteringar på mer än 100 ex. Av dessa är sju från Kråkudden, en från Galterö och en från Nordre älvs fjord. Toppnoteringen är på 200 ex och gjordes på Kråkudden den 28 juli 2003.
Samtliga:
Höst: Sammanlagt ca 91 ex under perioden 23.7–17.10. Höga antal: 26 ex str S Kråkudden, Hönö 23.8 (Martin Oomen m fl). 9 ex Fjärskären, Vinga 27.8 (Ivar Ivarsson). 9 1K Kråkudden, Hönö 31.8 (Ulf Johansson).
För andra året i följd sågs ovanligt många sandlöpare under höststräcket och dagssumman på 26 ex från Kråkudden den 23 augusti är den högsta noteringen för Göteborgsområdet som står att finna i Artportalen. Den näst högsta dagsnoteringen är på 19 ex och gjordes den 21 augusti 2008.
Samtliga:
Höst: Sammanlagt ca 15 ex under perioden 15.7–5.9.
Nästan en halvering av förra årets totalsumma men ändå ett medelår sett ur ett längre perspektiv. I brist på bra och för skådare lättillgängliga vadarstränder i området är det förmodligen ganska avgörande för fyndbilden hur många skådarbesök som görs till Galterö under artens sträckperiod. Sedan Mudderdammen i Torslandaviken mer eller mindre förlorades som vadarlokal i slutet på 90-talet har Galterö seglat upp till områdets hotspot för rastande vadare. Vågar man hoppas på att det planerade vadarhavet i Torslandaviken utvecklas inom en snar framtid?
Samtliga:
Vår: Sammanlagt ca 21 ex under perioden 1–30.5. Höst: Sammanlagt ca 13 ex under perioden 30.6–10.8. Höga antal: 6 ex Välen 16.5 (Uno Unger m fl). 6 ex Öxnäs 20.5 (Marinko Karabatic).
Som vanligt när det gäller mosnäppa gjordes flest observationer under vårsträcket. Årets första exemplar noterades redan den första maj, vilket var ovanligt tidigt och innebar nytt fenologirekord för området. Första mosnäppan brukar normalt ses cirka en vecka senare och mediandatum för årets första observation under 2000-talet är 7 maj. I övrigt ett uppträdande i paritet med senare år, men en minskning sett ur ett längre perspektiv.
Samtliga:
Höst: Sammanlagt ca 63 ex under perioden 11.7–31.8. Höga antal: 11 ad Galterö 11.7 (Magnus Rahm m fl). 7 1K rast Galterö 30.8 (Roger Eskilsson).
Vill man få in spovsnäppa på årslistan i Göteborg har man ungefär två månader på sig. Normalt görs inga fynd under våren och under hösten passererar oftast samtliga fåglar från andra veckan i juli till andra veckan i september. Vill man se rastande fåglar är Galterö helt klart den vassaste lokalen i området. Här görs de högsta noteringarna oftast under andra halvan av juli när de adulta fåglarna är på sydsträck.
Tidiga fynd:
1 ex Bolleskären, Hönö 12.8 (Rolf Nyback). 1 ex Fjärskären, Vinga 21.8 (Ivar Ivarsson).
Höga antal:
Bolleskären, Hönö: Högsta noteringen under våren var 80 ex 12.4 (Magnus Rahm m fl). Högsta noteringen under hösten 90 ex 28.11 (Roger Eskilsson). Övriga lokaler: 40 ex Stora Stenskär, Vrångö 6.3 (Martin Oomen). 50 ex Stora Rossen, Rörö 1.4 (Barbro Björkman m fl). 57 ex Vinga 11.11 (Anders Jihmanner m fl).
Augustiobservationerna är anmärkningsvärt tidiga och man skulle kunna tro att det rör sig om en och samma fågel, men då den ena fågeln var ringmärkt vet vi med säkerhet att det rör sig om två olika individer. Mediandatum för höstens första observation under 2000-talet är 21 september och kanske är det troligare att det snarare rör sig om översomrande fåglar än att det skulle vara tidiga anländare.
Höga antal:
69 ad Galterö 11.7 (Magnus Rahm). 65 ad str S Kråkudden, Hönö 16.7 (Magnus Unger m fl). 86 ex Galterö 29.7 (Robert Ennerfelt m fl). 66 ex str S Kråkudden, Hönö 7.8 (Magnus Rahm m fl).
I vanlig ordning sågs de största antalen på Galterö och Kråkudden, men året bjöd inte på någon riktig toppdag. Oftast blir det någon rapport på mer än 100 kärrsnäppor men i år landade toppnoteringen på 86 ex. De två högsta dagssummorna som har rapporterats under 2000-talet lyder på 684 respektive 419 ex, båda från Kråkudden.
Vinter:
1 ex Fässberg 1–13.1 (Magnus Rahm m fl). 1–3 ex Hökälla 10.1–8.3 (Jesper Knape m fl). 1 ex Fässberg 28.1–7.2 (Johan Svedholm m fl). 1 ex Torslandaviken 2–11.2 (Uno Unger m fl). 1 ex Säveåns dalgång. Lexby 12–14.2 (Eric Engelbrecht). 1–2 ex Välen 15–20.2 (Uno Unger m fl). 1 ex Ekered, Angered 17.2 (Stefan Svanberg). 1 ex Askimsviken 27.2 (Christer Cederfalk). 1 ex Prästabäcken, Fässberg 1–14.12 (Lars-Eric Rahm m fl). 1 ex Rörö 1–2.12 (Uno Unger m fl). 1 ex Hökälla 1.12 (Per Björkman m fl). 1 ex Mossen och Lappesand, Hönö 1–27.12 (Håkan Möller m fl).
Vår:
1 ex Stora Amundö 17.3 (Uno Unger). 1 ex Torslandaviken 3.5 (Per Björkman).
Höga antal:
Hökälla: 13 ex 10.10 (Martin Oomen). 19 ex 18.10 (Jan Krantz m fl). 27 ex 29.11 (John Thulin m fl).
Det 27 ex som rapporterades från Hökälla den 29 november är med bred marginal det högsta antal som rapporterats i området. Det tidigare högsta antalet lydde på 15 ex och observerades vid samma lokal den 20 november 2008. Femton exemplar under vintern är vidare något fler än det genomsnittliga antalet på 2000-talet vilket ligger på 11 ex medan endast två vårfynd är något magert. Nor-malt brukar kring 5 ex ses varje vår.
Samtliga:
1 ex sp Lunnagården, Mölndal 1.5 (Lars-Eric Rahm m fl). 1 ex Ragnhildsholmen 3.5 (Björn Sjöstrand m fl). 1 ex sp Stora Amundö 9.5 (Jan Mogol m fl). 1 ex Stora Rävholmen, Södra skärgården 25.8 (Lars Davidsson). 1 ex Lagmansholmen 26.8–2.9 (Magnus Persson m fl). 1 ex samma lokal 9.9 (Stefan Svanberg). 1 ex Välen 3–4.10 (Hans Börjesson m fl).
Sju fåglar är precis vad genomsnittet för ett år under 2000-talet hittills varit. Maj-, augusti- och septemberfynden faller vidare väl in i tidigare mönster då 27 av totalt 120 observerade fåglar setts under första tredjedelen av maj, 26 under sista tredjedelen av augusti och 20 under första tredjedelen av september. Fynd i början av oktober är något ovanligare och detta var totalt bara det sjätte oktoberfyndet. Man behöver dock bara blicka tillbaka till den 2 oktober 2011 och 4 oktober 2008 då fåglar observerades vid Hökälla för att finna när det senast inträffade.
Samtliga:
1 ex Lökhomen 5.8 (Lars Davidsson m fl).
Under 2000-talet har arten varit näst intill årlig i området och fynd har endast saknats under 2007, 2009 och 2011. Totalt har 21 ex observerats och av dessa har vardera fem fåglar observerats i augusti, i april och i maj. Fyndbilden under 2000-talet avviker därmed något från den man får om man summerar uppträdandet sedan 1961 då aprilfynden dominerar stort; av totalt cirka 45 fåglar har hela 17 setts i april och sex vardera i maj, juli och augusti. Kanske gästades vi oftare av fåglar som letade potentiella häckplatser tidigare då bestånden i Halland var mer livskraftiga. På Getterön har beståndet sjunkit från 7–10 par vid inventeringar 1970, 1978 och 1990 till 4–5 par då beståndet taxerades 1996 och 2002 (Flodén L-Å och Grahn J. Häckande fåglar på havsstrandängar i Halland och västra Skåne 2002, Länsstyrelsen i Halland Meddelande 2003:15).
Höga antal:
80 ex Kråkudden–Hyppeln 1.5 (Stefan Svanberg m fl). 50 ex str Kråkudden 16.7 (Magnus Unger m fl). 44 ex str Kråkudden 7.8 (Magnus Rahm m fl).
Normalhöga sträcktoppar som dessutom inföll under normala tider. Vanligtvis brukar de högsta antalen passera just i början av maj och slutet av juli–augusti.
Höga antal:
11 ex str Kråkudden 16.7 (Magnus Unger m fl).
Andra året i rad med ett lågt högsta antal rapporterade fåglar. Under 2000-talet har sträcktoppen pendlat mellan 10 och 100 fåglar med ett genomsnitt på cirka 40 fåglar.
Sena fynd:
1 ex str Hyppeln och Ärtholmarna, Hönö 29.11 (Roger Eskilsson m fl).
Höga antal:
179 ex Välen 21.4 (Hans Börjesson). 108 ex str Hyppeln 21.4 (Magnus Unger). 103 ex str Torslandaviken 22.4 (Christer Fält). 100 ex Sandvik, Torslanda 22.4 (Christer Fält). 100 ex str Järkholmen, Askimsviken 22.4 (Jan Mogol).
Årets sträcktopp inföll liksom de senaste fem åren vid tiden kring 20 april. Det högsta antalet rapporterade fåglar är dock ganska beskedligt om man jämför med de högsta som rapporterats under 2000-talet, vilka utgörs av 730 ex Mölnlyckemotet den 23 april 2008 och minst 500 ex Lilla Amundö den 21 april 2009. Novemberfyndet är anmärkningsvärt och senast det inträffade var 13 november 2009 då en fågel sträckte förbi Smithska udden och 5–12 november 2006 då tre fynd av totalt 15 fåglar gjordes vid Hyppeln, Torslandaviken och Ragnhildsholmen.
Tidiga fynd:
1 ex Hökälla 6.4 (John Thulin).
Fenologirekord med två veckor. Detta fynd av en fågel i vinterdräkt var en av de tidigaste i landet under 2012 men fåglar likaledes i vinterdräkt sågs även i Småland 3 april och i Skåne 7–8 april.
Sena fynd:
1 ex Stora Rävholmen, Öckerö 5.11 (Jon Håkansson).
Enstaka fynd från de första dagarna i november inträffar nästan årligen och oftast vid lokaler runt Askimsviken. Sedan tidigare finns dock endast ett rapporterat novemberfynd från norra skärgården under 2000-talet och det var från Burö den 2 november 2002.
Häckningar:
3–4 par Galterö (Lars Hellman m fl). 1–3 par Vrångö (Jan Mogol m fl). 1–2 par Stora Amundö (Lars-Erik Norbäck m fl). 1–2 par Välen (Bert Olsson m fl). 1 par Hökälla (Robert Ennerfelt m fl). 3–4 par Öxnäs (Martin Oomen). 1 par Lökholmen, Södra skärgården (Staffan Sénby m fl). 1 par Askimsviken (Christer Cederfalk). Troliga häckningar: 2 par Styrsö (Lars Erik Norbäck). 1–3 par Prästgårdskilen, Björlanda (Per Björkman). 1 par Valö, södra skärgården (Gösta Olofsson). Fynd under häckningstid: Torslandaviken; Öckerö (2 lokaler); Skinteboviken, Billdals skärgård; Lunnagården, Mölndal; Hönö (3–4 lokaler); Donsö; Rörö; Hyppeln; Ryds kile, Björkö; Stegelholmsviken, Näset; Haga kile, Askim.
Atlasinventeringen 2004–2007 visade att rödbenan minskat i vårt område sedan den tidigare inventeringen som genomfördes år 1973–1984. Denna minskning var mest märkbar i inlandet och tyvärr ger årets observationer inget ökat hopp för vår inlandspopulation av arten; häckning endast på en inlandslokal och observationer under häckningstid endast på ytterligare en lokal. Antalet säkra, troliga och möjliga häckningar hamnar dock på runt 30 liksom de senaste fem åren med undantag för år 2010 då knappt 40 häckningar noterades.
Sena fynd:
2 ex str Kråkudden, Hönö 8.11 (Martin Oomen m fl).
Höga antal:
22 ex str Kråkudden 23.8 (Martin Oomen m fl).
Den höga sträcksumman från Kråkudden den 23 augusti är den näst högsta som rapporterats från området under 2000-talet. Som mest har 27 ex setts sträcka förbi Vinga den 15 augusti 2004. Tidsmässigt faller uppträdandet väl in i tidigare mönster då mediandatumet för sträcktoppen under 2000-talet är 21 augusti. Novemberfyndet är anmärkningsvärt och senast det inträffade var 7 november 2004 då 1 ex sågs på Torrbeskär. Vintrarna 2007–2008 samt 2008–2009 övervintrade dock arten på Galterö.
Samtliga:
1 hona Lökholmen, Södra skärgården 2.6 (Lars Davidsson m fl). 1 ex Torslandaviken 3.6 (Tina Widén m fl). 1 1K Lindholmen, Norra skärgården 25.8 (Rolf Nyback).
Tre fynd är ett för senare år normalt uppträdande och årets fåglar faller relativt väl in i tidigare fyndmönster. Sedan tidigare har totalt 36 fynd gjorts varav femton under en period från slutet av maj till mitten av juni och sjutton från slutet av juli till slutet av augusti.
Samtliga:
1 ex str Kråkudden vardera 28.9 (Kicki Westman m fl) och 12.11 (Ola Bäckman m fl).
Med två fynd är vi tillbaka på ett normalt uppträdande efter fjolårets rekordantal. Vid en summering av uppträdandet 2008 konstaterades att fynden i området var starkt koncentrerade till de sista tio dagarna i oktober. Liksom under fjolårets rekorduppträdande gjordes dock inget av fynden i år under denna period. Istället gästades vi i slutet av september och i mitten av november då tidigare vardera sex fynd gjorts.